Om du är vinproducent, vare sig ”konventionell” eller ekologisk, så måste du bespruta vingårdarna med medel mot sjukdomar. Du har egentligen inget val. Vinrankorna skulle knappast överleva och absolut inte bära mycket användbar frukt i de flesta vindistrikt utan besprutning. Besprutning görs alltid, per definition, med någon form av skadlig substans för att döda de sjukdomar; svavel, koppar, eller andra kemikalier. De två viktigaste problemen i vingårdarna, som finns i nästan hela världen, är mildiou och oidium (mjöldagg).
Mindre besprutning innebär mindre spridning av gift så om det funnes ett sätt att minska, eller till och med undvika att bespruta så det skulle vara bra för miljön, bra för vinproducenter, och bra för konsumenterna.
Så finns det något sätt att minska eller eliminera behovet av besprutning?
Ja, det finns, men ännu inte särskilt allmänt accepterade, inte heller särskilt populära. Här är ett.
Vissa druvsorter som inte är av Vitis vinifera familjen är resistenta mot vissa sjukdomar. (Vitis vinifera är den ”europeiska” druvan som används för alla kvalitetsvin i världen, inklusive till exempel cabernet, chardonnay och alla andra välkända sorter.) Tyvärr ger icke-vinifera-varianter i de flesta vall inte goda viner och även om de gör det så är de inte särskilt accepterade av marknaden. De är dessutom i många fall inte ens tillåtna att plantera.
En fransk forskare har tagit fram nya druvsorter resistenta mot sjukdomar. La Vigne berättar historien om Alain Bouquet som redan 1974 började utveckla sjukdomsresistenta druvsorter genom att korsa Vitis vinifera-vinstockar med en resistent druva av familjen Muscadinia rotundifolia. Alain Bouquet dog i förtid 2009 men hans arbete har till viss del fortsatt berättar La Vigne.
Bouquet lyckades utveckla druvsorter som var resistenta mot både mildiou och oidium. De visade också ett visst motstånd mot vissa andra skadegörare i vingårdarna: nematoder och vinlusen phylloxera.
Genom att ta den första generationens korsning och sedan upprepade gånger korsa tillbaks den med den ursprungliga vinifera-sorten lyckades han utveckla sorter som hade egenskaper mycket nära den ursprungliga druvan, t.ex. cabernet sauvignon, merlot och grenache. ”Idag liknar dessa sorter i alla punkter Vitis vinifera. De har samma struktur, samma växtsätt”, säger Laurent Torregrosa, professor i genetik och vinstockars biologi vid Montpelliers SupAgro till La Vigne. ”I en blindprovning är det mycket svårt att skilja dem från Vitis vinifera”.
Försök i vingårdar som genomförts sedan 2005 har visat att även utan någon besprutning alls har de inte drabbas av attacker från oidium och mildiou, och de var också resistenta mot andra sjukdomar (svartröta, Brenners sjukdom).
Men det franska jordbruksforskningsinstitutet (INRA), som kontrollerar vilka druvsorter som är tillåtna i Frankrike, har inte godkänt dessa sorter för allmänt bruk och har inte släppt dem kommersiellt. Problemet är just skälet till att de är resistenta. I de resistenta sorter som utvecklats med dessa korsningar finns det bara en enda gen som ger resistens. Om man skulle distribuera dessa sorter generellt (dvs tillåta dem för plantering) finns en risk för att sjukdomen skulle kunna övervinna detta skydd och att genen skulle förlora sin motståndskraft, enligt INRA. Detta skulle vara ett allvarligt problem eftersom det endast finns ett begränsat antal gener som kan ge denna resistens, menar INRA.
Man kan bara hoppas att den forskning som initierats av Alain Bouquet fortsätter och att mer robusta sorter kan utvecklas. Mer resistenta druvsorter skulle vara välkomna!
Detta illustrerar också vad som skulle kunna uppnås genom kontrollerad forskning om genetiskt modifierade druvsorter: växter som radikalt kan minska behovet för besprutning med gifter i vingårdarna. Genetisk forskning är ett annat, men likartat, sätt att utveckla resistenta sorter. Men tyvärr finns det ett nästan religiös motstånd, inte särskilt vetenskapligt grundat, i Europa inom stora delar av vinodlings- och vinproduktion industrin all form av forskning kring genetiskt modifierade grödor (”GM” eller genetiskt modifierade växter), liksom även bland den inte så vetenskapligt tänkande allmänheten. Så all sådan forskning är praktiskt taget omöjlig i Europa. Den lilla forskning som har gjorts tidigare i Frankrike har upprepade gånger vandaliserats av vinodlarhuliganer.
Du kan läsa en mer ingående förklaring i La Vigne.
Om du vill veta mer om sjukdomar i vingården och vilka behandlingar konventionella och ekologiska producenter använder, så kan du läsa vår bok om ekologisk, biodynamisk, och naturlig vinproduktion, Vinet och miljön.
