Fler och fler konsumenter vill ha ekologiskt vin. Den ekologiska vinarealen inom EU är idag dubbelt så stor som för 10 år sedan. Det är troligt att efterfrågan på ekologiskt vin snart är större än tillgången. Men för den skull är det ännu inte något systemskifte på gång. Den konventionella vinodlingen dominerar fortfarande stort.
När man reser genom vindistrikten idag slås man av allt gräs och alla blommor som växer i vingårdarna, i raderna mellan vinrankorna. Det är ett tecken på att fler och fler överger kemisk ogräsbekämpning. Och det är inte bara ekologiska odlare som gör det för att de är tvungna. Även många ”konventionella” (dvs inte ekologiska) vinodlare har insett fördelarna med grönska i vingården.
Alla inom vinindustrin talar idag oerhört mycket om miljön och vikten av att arbeta hållbart. Det är något som varje vinproducent har på näthinnan. Det ställs mer och mer krav på vinodlarna. När, var och hur de får bespruta sina vingårdar regleras alltmer. Syntetiska bekämpningsmedel som anses farliga fasas ut i allt raskare takt.
EU satte nyligen upp olika miljömål för jordbruket. Ett av dessa mål är att minst 25 % av den totala jordbruksarealen inom gemenskapen ska vara ekologisk om tio år, alltså år 2030. Det känns ambitiöst eftersom siffran idag inte ligger på mer än 7,5 %.
För vinodling ligger siffran dock lite högre. Runt 12 % av EUs totala vingårdsareal är ekologisk. Inte så mycket det heller kanske. Men att bli ekologisk är inte lösningen för alla producenter.
I en serie artiklar ska vi försöka förklara och belysa de olika aspekterna på ekologisk och hållbar vinodling: fördelar och nackdelar, vilka certifieringar som finns, vilka bekämpningsmedel som används och varför. Vi ska också prata om naturvin. I denna första artikel börjar vi med en översikt över de olika odlingsformer som finns i vingårdarna idag.
Detta är en artikel i vår serie i åtta delar. Här är hela serien med artiklar om ekologiskt, biodynamiskt, naturligt och hållbart:
- Ekologiskt vin, biodynamiskt, hållbart – vad är det? | del 1
- Ekologisk vinodling, vad är det? | del 2
- Ekologiskt vin: vad gör man i vinkällaren | del 3
- Ekologisk certifiering | del 4
- Biodynamiskt vin: Vad är det egentligen? | del 5
- Naturviner | del 6
- Hållbara viner | del 7
- Ekologiska viner i framtiden | del 8
- Bonus: Ekologiska viner i en ”masterclass” på video med WineEd
Det finns tre huvudgrupper av jordbruk/vinodling:
- Det konventionella
- Det hållbara
- Det ekologiska
Konventionell vinodling
Det konventionella är den vanligaste odlingsformen. Den etablerades så smått efter första världskriget genom att man började använda konstgödsel. Efter andra världskriget tog det fart på allvar med syntetiska kemiska bekämpningsmedel och kemisk ogräsbekämpning. Bönderna fick stora och säkra skördar och arbetsbördan blev mindre.
Med tiden blev man medveten om vissa oönskade bieffekter. Man märkte att grödor efter ett tag blev resistenta mot de syntetiska pesticiderna så att högre doser krävdes. Hälsorisker och miljörisker uppdagades. Under årens lopp har många syntetiska bekämpningsmedel förbjudits och andra har tillkommit.
Detta betyder dock inte att konventionell vinodling i sig nödvändigtvis är miljöfarlig eller ohälsosam. Det viktiga är hur varje producent arbetar, det är detaljerna som räknas. Många som säger sig vara konventionella jobbar i själva verket hållbart (se nedan) och inspireras även av det ekologiska jordbruket.
Ekologisk odling
Den ekologiska odlingen har som grundidé att man bara ska använda naturliga produkter. Man får inte använda några syntetiska kemiska ämnen, alltså sådana som inte existerar naturligt utan som är framställda av oss människor.
När den ekologiska rörelsen började komma igång på allvar på 1960-talet var det just som en reaktion mot de syntetiska pesticiderna och herbiciderna. När EU 1991 lanserade sitt regelverk för ekologisk odling tog man fasta på denna idé och definitionen blev att ”ekologiskt är lika med naturligt”. Detta ska inte nödvändigtvis tolkas som att ”allt som är syntetiskt är farligare än allt som är naturligt”. Men det är en definition som är lättförståelig och attraktiv för konsumenter.
Om man är ekologiskt certifierad eller under konvertering får man alltså inte använda några syntetiska kemiska produkter. (Det är viktigt att notera att det är ett begrepp som består av två ord, ”syntetiska kemiska”. Det är inte så att ”kemiska” produkter är förbjudna.)
Detta är reglerna:
- Ingen konstgödning (s.k. handelsgödsel)
- inga syntetiska kemiska pesticider eller herbicider
- Inga genmodifierade produkter
Däremot får man använda vissa ”naturliga” kemiska ämnen som t.ex. koppar och svavel för att bekämpa svampangrepp. Allt kemiskt är inte syntetiskt. Så ja, ekologiska odlare besprutar sina vingårdar kemiskt. I stort sett alla ekologiska producenter använder ”kemiska” pesticider mot oidium och mildiou (mjöldagg). Men inte med syntetiska produkter. ”Den här vingården använder inga kemiska pesticider” är något som i stort sett inte existerar.
Användandet av koppar är omdiskuterat. I större koncentration är det giftigt för miljön. Faktum är att det är dess giftiga egenskap som gör koppar effektivt som bekämpningsmedel mot sjukdomar. Vi skriver mer om kopparn i kommande artiklar.
Regler finns för vad de ekologiska odlarna får lov att tillsätta jorden för att ge den näring och hur de kan bekämpa skadedjur och sjukdomar. Istället för konstgödsel använder de naturgödsel. De får använda produkter baserade på vissa växter, plantor och mikroorganismer. Dock, de får inte använda vad de vill bara för att det är naturligt. Allt som finns i naturen är inte ofarligt. Alla produkter som ska användas som växtskydd måste godkännas av EU och respektive land.
Fram till 2012 hade vi inget ekologiskt vin i EU utan bara ”vin gjort på ekologiskt vin”. I februari 2012 godkände medlemsstaterna ett regelverk också för arbetet i källaren. Så mellan 1991 och 2012 var det enbart arbetet ute i vingården som var reglerat. Men sedan 2012 har vi alltså ”ekologiskt vin” och det gamla begreppet ”vin gjort från ekologiskt odlade druvor” är inte längre godkänt (eftersom reglerna för ”ekologiskt” idag täcker hela processen, inte bara vingården).
Reglerna för vinifikationen tillåter färre tillsatser och processhjälpmedel än för de konventionella men skillnaden är inte så stor.
Ekologiskt jordbruk är en officiell EU-certifiering. Samma regler gäller samtliga länder inom gemenskapen. Det finns dock många olika organisationer som kontrollerar och certifierar, olika i varje land, men alla följer samma regler. Ser man det gröna EU-lövet på vinflaskans etikett så vet man vad som gäller.
Detsamma gäller viner från länder utanför EU som säljs inom EU. Om de säger sig vara ekologiska så måste de följa samma regler som EU-viner. Allt ekologiskt vin inom EU följer helt enkelt samma regler.
Biodynamisk odling
Att vara biodynamisk är inte samma sak som att vara ekologisk även om de har många saker gemensamt. Men det är också en del viktiga skillnader.
Biodynamisk odling är kortfattat ekologisk odling med tillägg av antroposofen Rudolf Steiners principer om hur man ska återge jorden dess kraft och vitalitet på naturlig väg. Ännu mer än för de ekologiska handlar det om att utnyttja de egenskaper som olika växter och plantor har för att stärka vinrankorna och ge dem kraft att motstå sjukdomar. Man pratar alltså ofta om att förebygga sjukdomarna i vingården hellre än att kurera dem i efterhand.
Centralt inom biodynamin är de nio tillredningarna – ”preparationerna” – som antingen tillsätts komposten eller som sprutas över vingården och vinrankorna i homeopatiska kvantiteter. De två viktigaste är 500 och 501, baserade på kospillning respektive finmalen kvarts. Övriga preparationer görs med olika växter.
Biodynamin bygger på antroposofins tankar men det betyder inte att alla biodynamiska vinproducenter är antroposofer. Vissa delar av dess principer är märkliga och ibland esoteriska. Andra är mer lättförståeliga.
Många odlare är dock pragmatiker, prövar, och ser att biodynamin ger resultat och det räcker för dem. Andra läser Rudolf Steiners böcker och sätter sig in i hans filosofi.
Hållbar vinodling
I takt med att både konsumenter och producenter blev mer miljömedvetna växte detta med ”hållbarhet” fram. De senaste årens debatt om klimatförändringarna har stärkt motivationen.
Den hållbara vinodlingen tänker på miljön i stort: hur man ökar den biologiska mångfalden runt om vingården, hur man hanterar avfall, hur man reducerar sitt energianvändande, hur man sköter sina transporter, hur mycket flaskan väger osv. Hållbarhet handlar om att hålla hela produktionsprocessen miljövänlig. Syntetiska produkter i vingården är tillåtna, men bör användas sparsamt. Det finns idag inga klara gränser mellan konventionell vinodling och hållbar. Många som kallar sig konventionella jobbar i själva verket hållbart.
Hållbara viner kan också certifieras, i vissa länder med en officiell märkning (till exempel i Frankrike med HVE) men mestadels med privata märkningar, dvs märkningar eller certifieringar som inte har någon officiell status. Men reglerna för ”hållbart” är inte så väl definierade. Snarare än regler är det riktlinjer som vinproducenten ska göra sitt bästa för att följa.
För att ta ett exempel: KRAV i Sverige är en blandning av ekologisk certifiering och hållbart. För att vara Kravmärkt måste man vara ekologisk och följa EUs eko-regler, men dessutom finns det ett antal andra villkor som den privata organisationen Krav satt upp.
Varför är inte fler ekologiska?
Sanningen är att vinodling i många världens vinregioner inte är lätt utan några syntetiska produkter alls, ibland nästan inte möjlig. Koppar tar i viss mån hand om den värsta svampsjukdomen, mildiou, men det är tufft riktigt regniga år. Frankrike vill förbjuda glyfosat nästa år. Det är det aktiva ämnet i ogräsbekämpningsmedel. Ett mycket impopulärt beslut (om det nu blir så) bland jordbrukarna, inklusive vinodlarna som ser ett tidskrävande arbete framför sig som de kanske inte kan ta betalt för. Är konsumenterna beredda att betala ett högre pris? Hela miljödebatten är ytterst komplex.
Missa inte de andra artiklarna i denna serie om ekologiskt, biodynamiskt, hållbart och naturligt vin. Se listan i början av artikeln.
Vill du veta mer om detta ämne så kan du läsa vår bok ”Vinet och miljön, ekologiskt, biodynamisk och naturligt”.
