Druvans öde efter pressningen: grappa, industrisprit eller gödsel?

Dela / gilla:

På en resa i Piemontes vindistrikt i våras så besökte vi en grappa-producent, Distillatori Mazzetti. Och vi började diskutera vad som egentligen händer med alla druvrester efter pressningen.

A distillation machine (still) in stainless steel and copper
A distillation machine (still) in stainless steel and copper, copyright BKWine Photography

Inte kan väl allting destilleras till grappa? Nej, i så fall skulle vi nog få ett enormt grappa-överskott. Det blir ju en hel del skalrester varje år.

Det är bestämt inom EU att alla vinproducenter måste lämna ifrån sig alla sina skalrester. Det är alltså obligatoriskt att skicka sin vinaccia (italienska) eller sin marc (franska) till ett av respektive stat godkänt destilleri. Med denna regel så tror staten att man upprätthåller en viss kvalitet på vinet eftersom det hindrar vinodlarna att pressa sina skal med för högt tryck.

I Frankrike är det varje år cirka 850 000 ton druvskal som destilleras eller tas om hand på annat sätt av 50 olika destillerier runt om i landet. Av dessa 850 000 ton skal produceras 100 000 hektoliter eau-de-vie eller marc. Resten går t ex till kosmetikaindustrin, ekologisk gödning, biobränsle, livsmedelsindustrin mm.

Den franska motsvarigheten till grappa heter marc, precis som ordet för skalrester. Marc har dock inte alls nått samma ryktbarhet som grappa. Det finns god marc från t ex Bourgogne och Champagne men Frankrike har inte alls satsat på detta på det sätt som italienarna har. Det beror säkert på att fransmännen redan har så många ädla destillat. Cognac och Armagnac (båda destillerade från vin, inte från skal) skulle nog inte uppskatta konkurrensen.

En EU-regel vore ju ingen riktig regel om det inte finns undantag. Och undantaget till denna regel är att vinodlaren kan få tillstånd att behålla en del av sina skal om han vill lägga dem i sin kompost. Detta utnyttjas av vissa ekologiska odlare.

Och hur smakade då grappan hos Distillatori Mazzetti i Altavilla Monferrato som vi besökte i maj?

Gott! För första gången kände jag att det verkligen var skillnad på grappa från olika druvsorter. Vi smakade grappa gjord från den aromatiska moscato-druvan och en annan där det var nebbiolo från Barolo som hade destillerats. Solklar skillnad och båda var goda på sitt sätt. Nebbiolon med sin djupa smak och den friska, blommiga moscaton.

[box type=”info” style=”rounded” border=”full”]Om du är nyfiken på grappa så ska du ta tillfället att komma med på en av våra vinresor till Italien, t.ex. en vin- och matresa till Piemonte. Då får du också tillfälle att njuta av många goda viner och god italiensk mat.[/box]

A snifter glass with grappa grape brandy
A snifter glass with grappa grape brandy, copyright BKWine Photography

Välj ditt språk. Läs artikeln på:

Skribent:

Skribent:

Dela / gilla:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  Subscribe to comments:

Notify me of followup comments via e-mail. You can also subscribe without commenting.

Mer på samma tema:

Mer att upptäcka med BKWine:

Prenumerera på nyhetsbrevet!

25 000 prenumeranter får vinnyheter varje månad. Du också?