Biodynamisk vinodling är ett ämne som ofta väcker känslor. Ibland positiva, det är ju idag ett trendigt marknadssegment. Ibland negativa, speciellt hos de som försöker förstå hur det fungerar. Vad man än tycker så är det tveklöst så att det finns mängd skickliga biodynamiska producenter. Men om kvaliteten kommer från det biodynamiska eller från deras egna talang kan vara svårare att veta. Nicolas Joly är biodynamisk pionjär och ofta citerad av anhängarna. Men han är också en mycket polariserande personlighet. Så när Joly kommer till Stockholm för att prata om ämnet i samband med BD-klubben Renaissance des Appellations (*) besök så är det kanske ett tillfälle att bli lite klokare. BKWine Magazines Sven-Olof Johansson gick för att lyssna på ”översteprästen”. Blev han klokare? Ja, döm själv.
”Tror du på gud”, frågade läraren och spände ögonen i den unga eleven på raden längst fram. Pojken gav intryck av att tänka efter, lade huvudet något på sned, munnen knep ihop en aning och pannan fick ett ungdomligt veck av grubblerier. Efter en evighet av eftertanke, säkert fem sekunder, kom svaret lika enkelt som självklart. ”Vilken av dem, magistern?” På dagens fullsatta föreläsning bestod eleverna av fullvuxna och namnkunniga sommelierer, vinhandlare och skribenter. Magistern i fråga var ingen mindre än Nicolas Joly och ämnet var biodynamisk vinodling. Magistern var hövlig nog att inte ställa samma rättframma fråga utan sa kort och gott ”Så här är det.”
Inledningsvis bör läsaren upplysas om att jag fullt ut uppskattar biodynamisk odling. Må vara att jag knappast drar mig för att driva med det som i de flestas ögon framstår som ren gallimatias. I grund och botten är inställningen renodlat, bokstavligt talat, positiv. Personliga möten med biodynamiskt certifierade odlare har aldrig gett intryck av vilsen tro, ja förutom idag möjligtvis. Odlarna har istället på ett ganska hårdnackat sätt gett sig fan på att producera riktigt bra viner utan herbicider och pesticider (**). Och på vilket sätt har vi som konsumenter anledning att flina åt det, så länge vinet är gott.
Det blir omedelbart tyst i salongen när Nicolas tar till orda. Alla är verkligen där för att lyssna. De frälsta, skeptikerna och de som bara vill bocka av att de hört Nicolas Joly live en gång i sitt liv. Inledningen betade snabbt av att han föddes 1945, är välutbildad och arbetade på bank när föräldrarnas vingård hamnade i knät på en ung man som enligt egen utsago inte visste ett dyft om vinmakning.
Därefter kom orerandet ganska snabbt igång om, som han uttryckte det, ”the drama in the vineyard”. Själva motståndet mot herbicider och pesticider upplevdes som mindre kontroversiellt. Det absoluta motståndet mot koppar och svavel var starkt uttalat. ”Långvarigt nyttjande av koppar ger en skörd som inte alls bär med sig det som jorden kan erbjuda”, förtydligade Nicolas. Nicolas slog ut med händerna i en gest som signalerade en fullständig självklarhet i de uttalade orden. ”Odla ekologiskt är en bra sak men inte tillräckligt, vi påverkas av så mycket mer”.
Ämnet övergick till kosmiska rörelser som bringar liv till jorden. Även här fanns hot skapat via den mänskliga faktorn. ”Tusentals satelliter i rymden påverkar redan idag allt levande”, förklarade Nicolas.
När ämnet byttes mot preparationerna, de nio blandningarna som nyttjas mot skadedjur och andra angrepp berördes nyttan av att de skall grävas ner i kohorn eller andra djurdelar på ett tydligt sätt med hänvisning till tester i ett labb. Efter de fem till sex månaderna de fyllda kohornen varit nedgrävda under vintern jämfördes innehållet med motsvarande substans som legat nedgrävt i lerkrus. ”Skillnaden är enorm”, förklarade Nicolas, andelen lokaliserade mikroorganismer uppmätta i kohornet var fem till sex gånger fler, förtydligade han.
Nästa ämne gällde monokultur och biologisk mångfald vilket faktiskt fler och fler producenter långt utanför den biodynamiska sfären tagit upp som en utmaning. ”Monokultur är en av odlingens största drama, men hur skall det bekämpas”, sade Nicolas med ett kroppsspråk som signalerade en viss förtvivlan med tillägget, ”Att tillföra en ny art i vingården är som att tillföra ett nytt instrument till en orkester”, avrundade han ämnet.
Mot slutet fanns bara några få minuter gällande skörd och vinmakning. Nicolas skördar oftast sent och bara tanken på att skörda något tidigare för att hålla nere alkoholhalten framstod som absurd. Arbetet med vinmakning var något som tonades ned. När väl druvan nått sin fulla mognad var i stort sett allting redan gjort men ett förtydligande gällande jäst gick knappast någon obemärkt förbi. ”Processad jäst är helt otänkbart. Processad jäst, det är mord”, sa Nicolas med eftertryck.
”Hur skall du hitta ett bra biologiskt vin? Inte i ett mikroskop i alla fall. Prova gärna att undersöka en god bit mat, du lär knappast hitta kockens själ i mikroskopet. Ett bra vin är bara riktigt bra om det tilltalar dina känslor”, avslutar Nicolas och klappar med handflatan över bröstet. Känslor, det är en kamp mellan hjärna och hjärta.
Två saker är önskvärt att du tar med dig. Det ena är att titta på listan av producenter certifierade hos Demeter eller Biodyvin och se om du hittar några av dina favoriten. Gissningsvis gör du det. Det andra är att försöka lägga rabarber på Britt och Per Karlssons bok ”Vinet och miljön”. Den har några år på nacken men är en fullgod bas i ämnet.
Källsortera, åk kollektivt och njut av ett vin av en producent som visar hänsyn till naturen.
–
Om du vill veta mer om biodynamiskt vin (och andra typer av miljöfrågor inom vin) så kan du läsa BKWines bok som nämns i texten ”Vinet och miljön” som var ett pionjärverk inom området, eller den alldeles nyligen utkomna uppföljaren med mer fokus på hållbarhet: ”Framtidens vin”. Eller, för en kortare introduktion, så kan du läsa BKWine Magazine-artikeln som förklarar vad biodynamiskt vin är: Biodynamisk odling och vin: Vad är det egentligen?
(*) Renaissance des Appellations är en förening skapad 2001 av Nicolas Joly för vinproducenter som arbetar biodynamiskt. Den har idag 175 medlemmar.
(**) Red.: “Utan herbicider och pesticider” bör alltid tolkas med försiktighet. Många vinodlare presenterar det så, men det är sällan helt korrekt. I praktiken använder alla vinodlare pesticider/besprutning, till och med ”kemiska” dylika. (Vad är inte kemiskt?) Så gör även de biodynamiska. I stort sett alla vindistrikt världen över drabbas av olika sjukdomar och dessa behöver bekämpas, även i biodynamiska vingårdar. De vanligaste besprutningsmedlen – pesticiderna – är nog koppar och svavel, två kemikalier. De allra flesta biodynamiker, liksom ekologiska, använder också dessa även om de (liksom andra) anstränger sig för att använda så lite som möjligt. Det som däremot är förbjudet för ekologiska odlar och därmed även de flesta biodynamiska avhåller sig ifrån är ”syntetiska” bekämpningsmedel. /Red.
