Redan de gamla grekerna… Eller: Vi dammar av lerkrusen för att göra vin
Amforor har kommit till heders igen. Antikens sätt att göra vin är idag högaktuellt. Nåja, vi ska inte överdriva. Så många amfora-användare finns det inte men de som finns tillhör för det mesta naturvinsrörelsen och har därför fått mycket uppmärksamhet på senare tid. Vilket flera av dem förtjänar.
Amforor görs av lera och finns i olika storlekar. De kan användas till jäsning och/eller lagring av viner, både vita och röda. De kan vara nedgrävda eller inte. En första fråga man ställer sig är naturligtvis varför man använder amforor i dessa moderna tidevarv.
Korsika
Vi träffade några av ”användarna” i Paris nyligen och ställde just den frågan. Yves Canarelli på Clos Canarelli, en av Korsikas kvalitetsodlare, har sin uppfattning klar: ”Amfororna skyddar vinet naturligt mot oxidering, jag behöver inte tillsätta något svavel. Den porösa leran skyddar, vinet oxiderar inte.”
Yves Canarelli använder 400-liters amforor men hans amfora-produktion är mycket liten, bara 1500 buteljer om året. ”Det är en arbetskrävande hantering”, säger han. Hur reagerar konsumenterna, frågar jag. ”Positivt. De tycker om friskheten som kommer framför allt av lagringen på amfororna.”
Amphora 2011, Clos Canarelli, Korsika
Friskt med mjuka, fina tanniner. Mörka bär och en liten örtighet. Fylligt och mycket gott.
Södra Rhône
Philippe Viret på Domaine Viret i södra Rhône-dalen har experimenterat sedan 2005 med både jäsning och lagring på amfora. Han har också inspirerat många andra att försöka. Philippe producerar nu en serie med tre olika amfora-viner. Och fler är på gång. Vinerna görs utan några som helst tillsatser. De är nära naturviner man kan komma. Samtliga viner är helt osvavlade.
Amphora Paradis Dolia Ambré 2009
Druvan är muscat à petits grains som har fått sex månaders skalkontakt. Som alltid med så här lång skalkontakt blir vinet lite speciellt. Jag tycker om stilen men den kan kräva viss tillvänjning. Färgen är vackert bärnsten och doft och smak mycket fyllig och intensiv. Aprikos och lite citrus och en liten torr bitterhet kan skönjas. Den aromatiska muscat-karaktären är dock mycket diskret. Vinet är riktigt knastertorrt.
Amphora Dolia Paradis Rouge 2009
Grenache, syrah, carignan och mourvèdre. Gott och mycket generös fruktighet. Lent i munnen men med bra syra och friskhet. Intressant och mycket gott vin. Frukten är fantastisk.
Amphora Dolia Terre de Grenache 2009
100 % grenache i lite mognare stil. Lätt oxiderad, torkad frukt, känns lite söt men det finns inget restsocker kvar. Hög alkohol och vinet har en antydan till hetsighet. Jag tänker mig en kraftig ost till det här vinet.
Beaujolais
Jean Claude Lapalu i Brouilly i Beaujolais är en av dem som har inspirerats av Philippe Viret. Han har 13 hektar totalt och gör 55 000 flaskor men än så länge är det bara en liten del av hans Brouilly som görs i amfora. I år ska han för första gången också göra ett vitt vin i amfora. Han köpte sina 400-liters amforor 2009.
”Jag märkte genast att vinerna blir annorlunda. De blir renare och får en mer utpräglad mineralighet”, säger han. Han driver hela sin egendom ekologiskt och håller nere svavelhalten. Oftast tillsätter han inget alls, ibland 10 milligram (per liter). ”Lång lagring stabiliserar vinerna och då behöver man inget svavel”, menar han.
Brouilly 2011, Domaine Jean Claude Lapalu
Druvklasarna avstjälkas och får 45-60 dagars urlakning i betongtank. Därefter pressning och sedan lagring i 400-liters amforor. Trevlig frisk och fin frukt. Röda bär, körsbär, generös frukt men ändå en viss stramhet i frukten. Bra längd och eftersmak. Gott.
Italien
COS
Giusto Occhipinti på COS på sydöstra Sicilien slutade använda barriquer 2007 och gick över till 440-liters amforor i stället (som kompletteras med botti och betongtankar). Han tycker att amforan fungerar ungefär som en barrique. ”Vinet andas”, säger han, ”vilket är positivt, men man slipper eksmaken.” Han använder amfororna både till jäsning och lagring och har gärna lång skalkontakt.
COS Pithos 2010
Druvan är grecanico. Vinet är lite tunt i eftersmaken men attacken och syran är bra. Ett trevligt vin. 8 månaders lagring i amfora.
COS Pithos 2009
Fylligare och mer struktur och eftersmak. Mycket gott.
COS Nero d’Avola – Frappato 2010
8 månaders skalkontakt i amfora ger, konstigt nog, elegans och finess till detta ganska lätta och bäriga vin som har vissa drag av ett pinot noir-vin.
Foradori
Elisabetta Foradori är en välkänd vinmakare i Trentino Alto Adige i norra Italien. Hon har 70 stycken amforor så en relativt stor produktion av amforavin. Hon tycker om att arbeta med lera. ”Vinerna får en renare doft och smak om de görs i lerkrus”, säger hon. Elisabetta odlar sina vinrankor biodynamiskt. Hon blev först känd för omvärlden genom sina fantastiskt viner gjorda på den lokala druvan teroldego.
Foradori Teroldego 2009, Teroldego Vigneti delle Dolomiti IGT
Finess, frukt, elegans med bra struktur.
Foradori Fontanasanta Nosiola 2010, Vigneti delle Dolomiti IGT
Vitt vin gjort på druvan Nisiola som får 7 månaders skalkontakt i amfora. En druva, säger Elisabetta, som kan lagras länge. Mycket bra frukt, aromer av vita blommor, bra friskhet. Tät och fyllig smak.
Foradori Morei Teroldego Morei 2009, Vigneti delle Dolomiti IGT
Fantastisk frukt, intensiva aromer, svarta vinbär, mörka körsbär, mycket bra klass och komplexitet.
Ännu fler amfora-viner!
Är ni nyfikna och vill prova mer amfora-vin, leta då efter dessa producenter.
- Jasko Gravner i Friuli, Italy
- Luigi Tecce i Taurasi i Campania, Italy
- Frank Cornelissen, Etna, Sicilien
- Adega José de Sousa i Alentejo, Portugal (använder 800 liters amforor)
- Marino Markezic på Kabola, Istrien, Kroatian
I Georgien, som ligger mycket nära där människan ursprungligen började odla vin, har man en lång tradition att använda amforor.
