Att vara kompromisslös – Shafer Vineyards Doug Shafer delarmed sig av sin syn på vin, Sideways, svavelväte, och hur man stjäl 300 gallons av utmärkt cab för att göra port
#2 av 5. John Shafer startade Shafer Vineyards 1974. 1984 kom Doug Shafer, hans son, med i bilden. Nu driver Doug vingården. BKWines Ulf Bengtsson träffade Doug Shafer över en lunch och vinprovning. I denna andra av fem artiklar handlar det om ”den där gräsliga filmen” Sideways, en katastrofal årgång, räddad, och politik runt ett berömt namn. Plus två till goda viner.
Detta är den andra av fem i en serie artiklar om Shafer Vineyards. Läs dem alla:
- Shafer Vineyards (1/5): Att bli en vinmakare och Chardonnay 2012
- Shafer Vineyards (2/5): En katastrofal årgång, och mystiska Stags Leap, samt 2011 One Point Five (denna artikel)
- Shafer Vineyards (3/5): Att sträva efter perfektion, och en duktig vinmakare
- Shafer Vineyards (4/5): Att öppna 9000 lådor med merlot och cabernet
- Shafer Vineyards (5/5): Kaliforniskt portvin, stulna druvor och terroir
2011 Merlot – och Sideways, den hemska filmen
En sak som är säkert här i livet är att om du är en kalifornisk vinmakare med en ganska stor del av merlot i din portfölj så finns det praktiskt taget inget effektivt sätt att undvika en ingående diskussion av filmen Sideways och dess konsekvenser. Ämnet verkar vara ganska olösbart, som likt en stenhård filmgangster. Men eftersom merlotförsäljningen rasade bara för att en rollfigur i en film sa att det inte var vad man skulle dricka, så vi älskar den historien! Jag kan se Doug vara på väg dit, och jag kan se resten av oss, tjugo personer eller så, spetsa våra öron …
Shafer Vineyards har tillverkat merlot sedan 1983. I Kalifornien brukade merlot vara en blandningsdruva. Ingen tänkte på att göra ett vin enbart av merlot; till stor del det användes för att mjuka upp de hårda tanninerna i cabernet sauvignon. Men i början av 1980, i och med att intresset för kaliforniska viner och cabernet sauvignon i synnerhet började mogna, sökte många kaliforniska vinmakare ett sätt att skilja ut sig gentemot återförsäljare och distributörer. Speciellt på östkusten och på New York-scenen. Sikta på att vara den som sticker ut, den som kommer med något nytt; Doug och John Shafer beslutar sig för att göra ett vin med ren merlot. Detta fungerade mycket bra och andra följde.
Men sedan dess har kaliforniska merlot utvecklats till något ganska volyminriktat och billigt. Doug minns att i mitten på 1990-talet kunde man gå till en restaurang och merloturvalet var tjugo viner. Pinot noir, däremot, fanns kanske bara fyra.
”Jag kunde dessa merloter. Jag kunde säga till restauranger, du har den eller den; dessa är inte så bra. Och de sa, ’men vi måste ha dem för folk vill ha merlot. Ge kunden vad den vill ha.’ Och nu om du går till restauranger finns det 25 pinots och fyra merlots! Sideways, vet du, när man är från Kalifornien, amerikansk och allt är rosenrött, vad är bra med den? Det som är bra är… kortsiktigt var det hemskt. Den dödade merlotförsäljningen. Inte internationellt.”
”Men det som var bra var, merlot var så populär, dessa negociant-vinproducenter, de köpte usel merlotfrukt, och uselt merlotbulkvin, buteljerade det och gjorde kosing. Och när merlot inte är bra, tro mig, då är det illa. Örtiga och gröna och tunna viner. Så alla negocianter slutade göra merlot, och de började göra… usel pinot. Hahaha! Men nu, på lång sikt, om någon från Kalifornien gör merlot är chansen stor att det kommer att bli ett gott vin. Därför att om inte så går de i konkurs. Det är min merlotberättelse och håller jag fast vid.”
Framför mig har jag Merlot 2011. Den är fantastiskt. En riktig skönhet, massor av mogen frukt, rik, påkostade, höga poäng på drickbarhet. Jag älskar det här vinet. Vinerna framöver, speciellt Hillside Select, är också påfallande bra – och ypperligt drickbara! – men det är något speciellt i merloten som tilltalar mig.
Doug fortsätter om 2011 års årgång, ett tufft år. ”Det svåraste jag har sett på trettio år. Kallt, hårt, liten skörd, kall säsong, regnig skörd, mögel och svamp. Jag såg färger av mögel jag aldrig sett förut. Jag sa: ’Elias! Du måste komma och se detta, det är… orange’ Det var som i Europa! Jag har stor respekt för europeiska vinmakare. Kan inte tro att de fortfarande har sitt hår kvar.”
”Jag skickade iväg Elias i början av juni för att vi såg redan att det var en liten skörd: ’Hitta alla druvor du kan och köpa dem!’ Jag såg honom inte på två veckor. Allt jag fick var SMS:er: ’Jag har hittat två ton cab franc här.’ ’Jag har hittat två ton merlot här…’ En dag han ringer upp och säger ’Jag har hittat 20 ton sauvignon blanc, vad tycker du?’ Det här är min vinmakare. Jag säger till honom, ’Hördu, vi gör inte sauvignon blanc!’ Han säger, ’Doug, du sa till mig att hitta alla druvor jag kunde!’ Trettio år, det är som om vi vore gifta… Men merlotblandningen är lite lustig. 75 % merlot, 15 % cab, 8 % malbec, 2 % petit verdot… och lite sauvignon blanc! Nej, allvarligt talat…”
Men det är inte en lätt uppgift att blanda vin. Robert Parker, grundare av The Wine Advocate, sades ha föreslagit att de borde lägga lite viognier i sin syrah. ”När Parker smakade vår syrah för första gången, han var så lustig, han säger, ’Oj, det här är riktigt bra, men vad sägs om lite viognier i här?’ Vid den här tiden kände vi honom ganska väl. Så vi kunde inte hjälpa att säga ’Du Bob, du ber ett par kaliforniska killar att blanda lite vitt vin i ett rött vin? Tja, det inte kommer att hända!’ Så det är vår merlot. Vi har använt malbec i merlot varje år.”
2011 One Point Five – och det mystiska Stags Leap District
Nästa vin är Shafer Vineyards cabernet sauvignon, som heter One Point Five vilket syftar på en och en halv generation av vinproduktion som Shafer-familjen har upplevt. Doug förklarar, ”Pappa startade verksamheten sent, en andra karriär, jag började med honom tidigt, så i stället för två generationer har vi en och en halv. Därav namnet. Det är lite gulligt. När vi först släppte det vi hade vissa problem med lager, folk trodde att de beställer magnum… Namnet anspelar på familjeföretaget; Jag säljer vin genom att berätta historier. Om jag börjar prata om pH och sådana saker somnar folk…” One Point Five är huvudsakligen cabernet sauvignon, blandad med små mängder av petit verdot och malbec.
Stags Leap District är känt för många saker, bland annat kriget om apostrofen. På ena sidan Stag’s Leap Wine Cellars, som grundades av Warren Winiarski, på andra Stags” Leap Winery, startat av Carl Doumani. I sin bok, en vingård i Napa, noterar Doug Shafer att hans far, John Shafer, inte kan med rättsliga tvister och inte valde sida. Jag tänker inte uppehålla mig längre på sammandrabbningen, annat än att den avgjordes med fred 1986 och vinodlarna till slut gjorde ett vin tillsammans. Men John Shafer hade en central roll i skapandet av Stags Leap District, en underappellation (AVA) i Napa Valley. Därför att det är där magin finns.
John Shafer föddes 1924. Han hade haft en framgångsrik karriär inom förlagsbranschen, blivit chef på Scott Foresman i Chicago. Men det var något som saknades. Hur mycket han än arbetade på Scott Foresman, kunde han aldrig bli sin egen chef. Det var för mycket företagsbyråkrati, för mycket skrivbordsarbete. Han längtade efter ett jobb utomhus, att få händerna smutsiga.
1970 läste han en artikel med rubriken ”Utsikter för California Wine Industry,” utgiven av Bank of America. I den hävdades det att vinkonsumtionen dramatiskt skulle öka de kommande tio åren. Prognoser pekade på att USA:s konsumtion skulle nå 400 miljoner liter 1980 (faktiska siffrorna visade sig vara 480 miljoner). Fler siffror pekade på detta. I Napa, mellan 1964 och 1969 hade värdet av den årliga vinskörden skjutit i höjden från 2,9 miljoner dollar till 8 miljoner dollar. Med andra ord, vinkonsumtion var klart på väg upp.
Sedan var det längtan att arbeta utomhus, även om hans jordbrukserfarenhet vid denna tid uppgick till att kasta höbalar och odla blommor i familjens trädgård. Han ville bli sin egen chef, göra något som skulle vara hans egen skapelse.
I början av 1970-talet, började John Shafer att läsa allt om vin och vinodling. År 1972 flög han till Kalifornien och letade efter vingårdar. Han tittade på platser i Edna Valley, i Monterey, och i Santa Maria. Vid ett tillfälle talade han med en gamling som var förvånad över att han letade efter vinmark i den södra delen av Kalifornien. ”Vad gör du här nere?”, sa han. ”Det är inget som händer här, du borde åka till Napa!”
John Shafer gav sig då av till Napa. Det fanns massor av tillgängliga platser i mitten av dalen, men jorden på dalbotten var alltför bördig. Uppdraget var att hitta en torr, vild sluttning. Detta eftersom Bacchus Amat Colles. Vinguden älskar bergen.
Efter att ha diskuterat olika platser med fastighetsmäklare, hittade äntligen John Shafer en 209 acres markområde (ca 100 ha) i Stags Leap District. Det hade varit till salu i tre år, och man kan lätt förstå att det var ingen juvel. Det var mycket brant, mestadels vulkanisk jord. Så mycket som tre fjärdedelar av den totala arealen ansågs inte möjligt att plantera. Men för John Shafer, var det perfekt.
Det ansågs allmänt på den tiden att Stags Leap District var för svalt för cabernet sauvignon. De flesta menade att man behövde plantera cabernet i varmare områden i Napa, som Rutherford och Oakville. Marken som John Shafer köpte var planterad främst med zinfandel och carignan, alldeles för gamla.
Det visade sig, kanske på grund av att Stags Leap District är en sluten dalgång, och därmed en svalare del av Napa Valley, att tanninstrukturen viner från Stags Leap tenderar att vara mjukare. Mjukheten i vinerna har varit ett ämne för många diskussioner, som alltid förr eller senare leder till frågan ”Hur mycket merlot har du i den här?” Som i en direkt fråga ”Bäste herr Shafer, hur mycket merlot har ni i detta?” eller diskret, som ”Jag svär vid Gud att jag inte tänker berätta för någon, men SNÄLLA, hur mycket merlot har du i?”
Så om du stöter på en rik, fyllig kalifornisk cabernet med mjuka tanniner, sätt pengarna på att det är Stags Leap. Det kännetecknande för Stags Leap District är i huvudsak rik frukt, mjuka tanniner, till skillnad från andra områden som kan ge mer sträva, mer maskulina typer av vin. Åttiofem procent av druvorna måste komma från delområdet för att det skall etiketteras som Stags Leap.
Detta är den andra av fem i en serie artiklar om Shafer Vineyards. Läs dem alla:
- Shafer Vineyards (1/5): Att bli en vinmakare och Chardonnay 2012
- Shafer Vineyards (2/5): En katastrofal årgång, och mystiska Stags Leap, samt 2011 One Point Five (denna artikel)
- Shafer Vineyards (3/5): Att sträva efter perfektion, och en duktig vinmakare
- Shafer Vineyards (4/5): Att öppna 9000 lådor med merlot och cabernet
- Shafer Vineyards (5/5): Kaliforniskt portvin, stulna druvor och terroir
Ulf Bengtsson skriver om vin under pseudonymen Red Scream på sin blogg Red scream and riesling, en blogg som blandar vin, mat, fotografi och andra livsviktiga ämnen som deckare, Stockholmspromenader och sporadisk sport. Han finns även på Facebook.
[box type=”info” style=”rounded” border=”full”]BKWine organiserar vinresor, med vinprovningar och vingårdsbesök, för vinälskare till många av världens vindistrikt, men för närvarande har vi inte någon resa till Kalifornien på programmet. Kontakta oss om du är intresserad av en skräddarsydd resa till Kalifornien eller till någon annan av världens vinregioner.
Res till världens vindistrikt med experterna på vin och specialisten på vinresor.
Den bästa vinupplevelsen![/box]
