En utmanare till Barolo?
Det är vackert i Umbrien. Jag hör redan era kommentarer, det är vackert överallt i Italien. Det är sant. Men om jag tillägga att Umbrien har några fantastiska viner? OK, det har en hel del andra italienska regioner också. Men Umbrien har faktiskt några mycket sällsynta viner.
Umbrien är litet men med flera olika vinstilar. I södra Umbrien är vingårdar spridda runt den vackra gamla staden Montefalco. Liksom i den mer kända grannen i norr, Toscana, odlas sangiovese som används till vinet Montefalco Rosso. Detta är trevliga och prisvärda viner. Förträffliga matviner i lite lätt och elegant stil.
Men den stora överraskningen kommer från druva sagrantino. Denna druva används för en liten del av produktionen i Montefalco. Och vinerna är fantastiska. De har komplexitet och lagringspotential som få andra viner. Vissa jämför Sagrantino di Montefalco med Barolo från Piemonte, andra med den stora druvan i södra Italien, aglianico.
Detta är den svenska versionen av Britts artikel, ”Why The Next Wine In Your Wine Cellar Should Be A Sagrantino Di Montefalco”, ursprungligen publicerad på Forbes.com.
”Sagrantino måste tämjas”, säger en odlare, vilket innebär att man verkligen måste lagra detta vin. Och efter att ha smakat ett antal 2011:or håller jag med om att tanninerna är mycket påtagliga. Men hur påtagliga beror på producenten. De har alla sina olika sätt att hantera druvan. Och faktiskt, några av de 2011:or som jag smakade var redan mycket trevliga att dricka. Jag tycker om struktur i vin. Jag tycker inte om för mjuka viner. Så sagrantino är min sorts druva.
Familjen Lunelli på Tenuta Castelbuono (som har en fantastisk källare som kallas Carapace) har några knep. ”Sagrantino är kraftfull”, säger Marcello Lunelli, ”och vi vill behålla det typiska men med viss rundhet. Vi får mjuka tanniner tack vare sen skörd och noggrann extraktion under jäsningen. Och vi använder stora ektunnor i stället för små fat. ”
Tenuta Castelbuono Sagrantino 2010 har precis rätt mängd av tanniner och parat med en frisk syra är det ett mycket trevligt vin. Om du sparar det i 10 år ökar komplexiteten, som i 2004:an som jag smakade. Den är fortfarande frisk, fortfarande välstrukturerad med intensiva fruktiga aromer och lite tobak.
Peter Heilborn på Tenuta Bellafonte älskar Sagrantino. ”Det är en svår druva, men också lätt eftersom den har en stor personlighet. Antingen tycker du om den eller inte ”, är hans åsikt. Jag håller med. Om ett vin har stark personlighet går åsikterna alltid isär. I detta fall är det en bra sak eftersom produktionen av Sagrantino di Montefalco är ganska liten. Den odlas enbart på 700 hektar.
Marco Cabrai på vingården Arnaldo Caprai är den mest kända producenten här och det var också han som förde fram sagrantino i strålkastarljuset. När han började i branschen under 1970-talet gjordes sagrantino i stort sett enbart som en passito, alltså ett sött vin. Några hårt arbetande år senare med experiment med olika kloner och ett samarbete med universitetet i Milano, debuterar sagrantino som ett torrt vin. 1992 belönades Sagrantino de Montefalco med DOCG, den högsta italienskt vinklassificeringen.
Efter att ha hört så mycket om de hårda tanniner innan jag kom hit var jag var faktiskt förvånad över att hitta så många eleganta viner. Som Sagrantino 2009 från Filippo Antonelli på Antonelli San Marco. 2009 var visserligen ett varmt år, men ”detta är vår stil”, säger Filippo,” vi överextraherar aldrig, vi föredrar alltid elegans ”.
Valentino Valentini på Bocale har en liten produktion på sina 4 ½ hektar. För sagrantino använder han stora fat på 1000 liter. ”2009 var vårt sista år med barrique”, säger han, ”Jag tycker inte om smaken av ekfat i en sagrantino”. Skalkontakten varar dock i hela 60 dagar hos Bocale. Men vinerna är inte alls överväldigande, bara intensiva.
Sagrantino di Montefalco 2011 från Bocale är elegant med sina parfymerade dofter. Men tanninerna känns och även om jag utan problem kan dricka det till en entrecôte, så är detta definitivt ett vin för källaren.
2011 var årgången som släpptes i våras. Lagringsreglerna är bland de strängaste i Italien. En Sagrantino di Montefalco måste lagras i 37 månader innan den släpps ut på marknaden. Minst 12 av dessa måste vara i ekfat. I en värld av lättdruckna viner för snabb konsumtion är Sagrantino di Montefalco en sällsynthet.
Några rekommendationer av Sagrantino di Montefalco och Rosso di Montefalco:
- Bocale, bocale.it
- Antonelli San Marco, www.antonellisanmarco.it
- Tenuta Bellafonte, tenutabellafonte.it
- Arnaldo Caprai, arnaldocaprai.it
- Tenuta Castelbueno, tenutelunelli.it
- Romanelli, romanelli.se
- Il Torrione, iltorrione.biz
- Milziade Antano, fattoriacolleallodole.it
- Perticaia, perticaia.it
- Tabarrini, tumblr.com
- Tenuta Rocca di Fabbri, roccadifabbri.com
- Moretti Omero, morettiomero.it
Detta är den svenska versionen av Britts artikel, ”Why The Next Wine In Your Wine Cellar Should Be A Sagrantino Di Montefalco”, ursprungligen publicerad på Forbes.com.
