Pinot noir är inte bara Bourgogne och Champagne. Druvan är den nionde mest odlade druvsorten i världen. Den är planterad på 115 000 hektar, varav ungefär 30 000 hektar finns i Frankrike. Det är med andra ord mycket kvar till resten av världen. I det relativt svala klimatet på Nya Zeeland känner den sig hemma. Alla vinregioner i Nya Zeeland har pinot noir, mer eller mindre. I vissa distrikt har den blivit en signaturdruva.
Av Nya Zeelands 40 000 hektar vingårdar är 5 700 pinot noir. Det är det fjärde största Pinot-landet i världen (USA och Tyskland ligger på anda och tredje plats). Det är Nya Zeelands mest planterade röda druvsort. Den är mest känd i Central Otago på Sydön, men andra regioner, t.ex. Wairarapa på Nordön och Marlborough på norra Sydön, gör exceptionella pinot noir. Klimatet varierar något mellan Nord- och Sydön, vilket ibland märks i vinerna. Kom med på en resa genom Nya Zeelands vindistrikt och se hur fantastisk pinot noir kan vara här.
Detta är en längre version av en artikel publicerad på Forbes.com.
En kort introduktion till pinot noir
Pinot noir-viner är vanligtvis ljusa, men kan bli tätare i varmare klimat. Döm dem inte efter deras färg dock. De har komplexa och intensiva aromer, men inte så mycket fyllighet, särskilt i svala distrikt som Bourgogne. Röda bourgogne är mer eleganta än kraftfulla.
Pinoter har vanligtvis hög syra och låga tanniner. Aromerna är jordgubbar, hallon, körsbär, violer. De kan ibland ha väldigt mogna jordgubbar. Ibland har de kryddiga eller kaffetoner från eklagring, vilket dock är mindre vanligt än med cabernet sauvignon. Med åldern kan vinet få en förförisk karaktär av skogsmark och höstlöv och en sammetslent slut.
Pinot är känd för sin lätta stil, men det betyder inte att de är svaga. De har aromatisk intensitet och kraft, men en blygsam kropp och tanniner. Pinot noir från Nya Zeeland tenderar att vara mer koncentrerad med mer mogen frukt än de flesta Bourgogne men fortfarande mycket friskhet.
Läs hela vår pinot noir-druvprofil här.
Låt oss nu titta närmare på nyzeeländsk pinot noir runt landets regioner, från Sydön till Nordön.
Sydön
Central Otago
1862 hittade man guld i Central Otago och på några år blev regionen landets rikaste. Man planterade även vingårdar men de föll så småningom i glömska. Även guldet är idag ett minne blott. När Marlborough började komma i ropet på 1970-talet var det inte många i Nya Zeelands vinindustri som trodde att man skulle kunna göra vin Central Otago. Det var helt enkelt för kallt. Central Otago är världens sydligaste vinregion så klimatet är utmanande. Men den långa och torra hösten uppväger en kall vinter och en sval vår. Sommaren kan bli riktigt varm och solen är stark. The Southern Alps agerar som en regnbarriär. Vingårdarna får mindre än 600 mm regn per år. På västkusten på andra sidan bergen, däremot, kommer osannolikt mycket regn, 2000–3000 mm om året och ibland upp till 6000 mm.
En annan viktig aspekt, berättar Domenic Mondillo på Mondillo Vineyards i Bendigo, är skillnaden mellan dag- och nattemperaturen. ”Vi kan ha 2 grader på natten och 26 på dagen. Vi skördar pinot noir tidigare än vår riesling.”
Solen här är extra stark med höga nivåer av UV-strålar (detta gäller hela Nya Zeeland) och många producenter betonar vikten av att anpassa bladverket. Ibland vill man att det skyddar druvorna från för mycket solljus.
Pionjärer som Alan Brady på Gibbston Valley Winery och Rolfe och Lois Mills på Rippon lanserade sina första pinot noir 1987. Efter det kom berömmelsen snabbt. Nu räknas pinot noir från Central Otago bland världseliten. Stilen är fyllig med tät frukt, intensiva aromer av röda bär och mörka körsbär och en för pinot noir kraftig färg.
Pinot noir dominerar i Central Otago med nästan 80 % av planteringarna vilket betyder runt 1600 hektar. Klimatet varierar lite mellan de sex underregioner. De varmaste och torraste är Bannockburn, Cromwell och Bendigo och svalast är Gibbston. Alexandra är den sydligaste med ett ännu torrare klimat och extrema temperaturer både på sommaren och vintern. Den sjätte är Wanaka uppe vid den vackra Lake Wanaka med bara några få vingårdar, bland dem Rippon.
Men man ska inte bry sig för mycket om underregionerna. Det finns skillnader inom var och en av dem och likheter mellan dem alla, såväl som årgångsvariationer och, som alltid, skillnader mellan olika producenter.
En av pionjärerna i Central Otago är Felton Road i Bannockburn. Blair Walter, vinmakaren, håller skördeuttaget lågt för sin pinot noir, 5,5 ton per hektar, vilket innebär 35–40 hektoliter per hektar. Nya Zeeland har generellt sett ett högt skördeuttag, speciellt för sauvignon blanc. Men det är viktigt att ligga lågt för pinot noir, menar Blair. Kanske är det en orsak till hans viners aromkoncentration och komplexitet och silkiga tanniner.
Carrick Winery, också i Bannockburn, gör pinot noir-viner med koncentration och kryddiga aromer. Excelsior Pinot Noir har 18 månader på ekfat men har en balanserad frukt och en kropp som klarar eken. Carrick gör också naturviner; en favorit är Pot de Fleur Pinot Noir, jäst med hela klasar. Läskande god.
Carrick’s Magnetic Pinot Noir kommer från en liten plätt på 0,35 hektar som är planterad med en speciell pinot noir-klon som heter Abel. Enligt legenden togs den in i landet illegalt från en av Bourgognes bästa vingårdar i slutet av 1970-talet (den sattes dock i karantän till slut). Flera av landets toppviner använder just den klonen.
Nya Zeelands producenter betonar ofta vikten av att välja högkvalitativa kloner av pinot noir. Många föredrar att plantera flera olika eftersom var och en har små variationer vad gäller till exempel resistens mot vissa sjukdomar. Dijon-klonerna anlände till Nya Zeeland från Frankrike i början av 1990-talet och är mycket använda och uppskattade.
Pinot Noir att prova från Central Otago: Felton Road (Bannockburn), Carrick (Bannockburn), Mondillo (Bendigo), Rippon Vineyard (Wanaka), Peregrine Wines (Gibbston), Gibbston (Gibbston), Misha’s Winery (Cromwell), Quarts Reef (Cromwell), Mount Edward (Gibbston), Prophet’s Rock (Bendigo)
Marlborough
Sauvignon Blanc är stjärnan i Marlborough och druvsorten som satte Nya Zeeland på vinkartan. Marlborough har över 29 000 hektar vinrankor och 23 700 ha av dessa är sauvignon blanc. Pinot noir gör dock sitt bästa för att bryta monopolet. Det är den näst mest planterade druvan med cirka 2 700 ha, hälften av alla pinot i landet. Marlborough ligger i den nordöstra delen av Sydön. Vid bra väder kan man se över sundet. Även om det är svalare på denna sida är det mycket sol. Marlborough har nästan 2500 årliga soltimmar (Bordeaux har 2000).
Jordmånen är varierad: glaciärjord, grus, greywacke (runda, hårda flodstenar), sedimenterad lera, tung lera, vindblåst löss. När och hur regnet faller beror på var man har sin vingård och Marlborough har ibland väldigt starka vindar som utmanar alla druvsorter, även pinot noir. Det är inga problem att få mogna druvor men skördeuttaget kan variera.
Marlborough Pinot Noir tenderar att vara lite lättare och fruktigare än Wairarapas (se nedan) och Central Otagos, och med stor drickbarhet. Vi har finess, säger Damien Yvon, vinmakare på Clos Henri. ”Nya Zeeland är väldigt exalterad över pinot noir; den har en stor potential här och regionerna har olika stilar. Pinot Noir är viktigt för Marlborough nu.
Damian påpekar också vikten av att hantera extraheringen. För Bel Echo Pinot Noir, är han noga med att extrahera försiktigt och han håller temperaturen på låga 25 grader. Han använder rundpumpning av skalhatten istället för nedtryckning (pigeage). För vissa årgångar använder han endast 8 % ny ek för lagringen, resten är gamla fat. Resultatet är mjukt, blommigt, läckert drickbart. Flaggskeppet Waimaunga Pinot Noir har en rik, välsmakande karaktär med aromer av läder, skog och kryddor. ”Här ger lerjorden en yppig stil till druvan”, säger Damien.
Auntsfield grundades av Graeme Cowley från Wellington 1998, precis på den plats där Marlboroughs första vingård grundades 1873, även om Graeme och hans fru Linda inte fick reda på det förrän senare. Auntsfield drivs nu av deras söner, Ben som är ute i vingården, och vinmakaren Luc. Tillsammans gör de fantastiska pinot noir-viner från olika små vingårdar med en fin munkänsla och koncentrerade fruktaromer. ”Mina föräldrar hade en stor passion för Bourgogne”, berättar Ben.
Tupari och Clos Marguerite ligger båda i underregionen Awatere, lite söderut. Det ligger bara 20 kilometer sydost om Blenheim, Marlboroughs huvudstad, men eftersom inte många egendomar är baserade här känns det lite avskilt. Det är svalare här än i de flesta andra delar av Marlborough, och skörden är ofta senare. Tuparis vingårdar har dock ett varmt läge och vingårdarna ligger på sluttningar som vetter mot norr (den varma sidan på södra halvklotet). Resultatet är en elegant, uttrycksfull pinot noir.
Marguerite Dubois på Clos Marguerite får mycket intensitet i sina viner, delvis från mycket låg avkastning. Här finns en silkeslen munkänsla, plommon och en typisk pinot-doft av multnande löv och läder.
Pinot Noir att prova från Marlborough: Clos Henri, Auntsfield, Clos Marguerite, Nautilus Estate, Tupari, Fromm, Rockferry (egendomen är baserad i Marlborough men deras flaggskepps-pinot noir görs av Central Otago-druvor).
North Canterbury/Waipara Valley
Om man kör längs den vackra kusten söderut från Marlborough (kanske stannar man till i Kaikoura för en god måltid med gröna musslor och nyazeeländsk crayfish) kommer man så småningom att hamna i Christchurch. Fyrtiofem minuter innan man når staden ligger vinregionen Waipara (inte att förväxla med Wairarapa), som tillhör det mer omfattande området North Canterbury. Detta är ett svalt område med kalla vintrar. Waipara ligger dock skyddad från de kalla östliga vindarna. Druvorna har en lång växtsäsong.
Pinot noir blir mer och mer populär här och ligger på andra plats i druvligan. Här finns kryddiga och jordnära aromer och en bra struktur i vinerna. Sauvignon blanc är druvsort nummer ett och riesling, på tredje plats, visar stor potential även den.
Pinot Noir att prova från Waipara Valley: Pegasus, Black Estate, Greystone Wines
Nelson
Nelson ligger på den norra spetsen av Sydön, nordväst om Marlborough. Den har vuxit från praktiskt taget ingenting, bara 35 hektar, i början av 1980-talet till 1200 hektar idag. Inte överraskande, med tanke på dess närhet till Marlborough, är sauvignon blanc den mest planterade druvsorten med hälften av arealen, följd av pinot noir med 213 ha. Nelson är lite regnigare än Marlborough. De får i genomsnitt 960 mm jämfört med Marlboroughs 700 mm bara en och en halv timme österut. Som kompensation får Nelson massor av solsken också.
”Vi har långa soltimmar men inte intensivt varma dagar, och detta ger [vår pinot noir] en ram av välsmakande svamp och umami-toner underbyggd av röda och mörka frukter med fina tanniner”, säger Rosie Finn på Neudorf, Nelsons toppegendom. Rosie är dotter till grundarna Judy och Tim Finn, som planterade sina första vinstockar i Nelson på 1970-talet.
Pinot Noir att prova från Nelson: Neudorf
Nordön
Wairarapa
Wairarapa ligger i den södra delen av Nordön, inte långt från huvudstaden Wellington. Den är uppkallad efter sjön Wairarapa öster om vingårdarna. Pinot Noir finns på drygt hälften av regionens 1000 hektar. Wairarapa är den sydligaste, svalaste och torraste av Nordöns vinregioner. Det blåser ofta. Pinot Noir trivs här, och regionen har rykte om sig att göra några av de finaste pinot noir-vinerna i landet. Den mest kända underregionen är Martinborough.
Hela Wairarapa har grusig jord från gamla flodbäddar som värms upp snabbt på våren. Frost kan dock vara ett problem på våren. Här och där i vingårdarna ser man höga torn med en propeller i toppen som, under frostnätter, snurrar och sätter luften i rörelse.
Martinborough har cirka 700 hektar vingårdar och drygt 40 producenter, de flesta med små volymer. Många ligger nära varandra, runt den lilla staden Martinborough. Wairarapa fick sina första vingårdar i slutet av 1970-talet. En av pionjärerna var det nu mycket välkända Ata Rangi. En annan känd egendom är Escarpment, som ligger lite längre bort från staden i en av de torraste delarna av Martinborough.
Escarpment gör magnifika viner från pinot noir. Fylliga med tät struktur och tydliga tanniner. ”Vi tenderar att få mycket tannin, så vi behöver mogen och tät frukt för att balansera den”, säger Tim Bourne, vinmakare på Escarpment.
Men vinerna är fortfarande eleganta. Detta är viktigt för Larry McKenna, Escarpments ägare och legendarisk pinot noir-specialist. ”En pinot noir måste vara elegant, något man serverar till vilt eller anka; ett seriöst rött vin, men med finess. Det är inte en shiraz”, säger han när vi besökte Escarpment för några år sedan under skördetid (Larry har sedan dess gått i pension).
”För att få elegansen vill vi inte att druvorna ska mogna för snabbt, så vi tar bort cirka 60 % av bladen runt druvorna för vår pinot noir. Vi vill ha viss exponering [för solen] men inte full exponering.”
De jäser delvis med hela klasar. Deras magnifika Kupe Pinot Noir jäser i allmänhet med upp till 70 % hela klasar. ”När fenolerna är mogna ger stjälkarna ett lager av komplexitet och friskhet till vinet”, säger Tim.
Deras viner åldras bra. Vi smakade Pahi by Escarpment 2011 från 25 år gamla vinstockar. Den är kraftfull och samtidigt len, med flera lager av aromer och mörk frukt och ett uppfriskande och torrt slut.
En annan pinot noir-favorit i Wairarapa är Gladstone Winery. Gladstone grundades av en australiensare 1986 och ägdes senare av den talangfulla vinmakaren Christine Kernohan från Glasgow. Hon sålde Gladstone i början av 2020 till Eddie McDougall, en vinmakare och TV-personlighet från Australien/Hong Kong.
Vinmakaren är Monty Petrie, som beskriver sig själv som en ”hands-off vinmakare”. Pinot noir och alla andra röda druvor handplockas och jäser i små tankar; på så sätt kan de många små plättarna få olika behandlingar. Hans pinot-viner är superba, med rikligt med röd frukt och lite lädertoner; de är balanserade, inte så extraherade och har en behaglig munkänsla. Dakins Road Pinot Noir är rik och sammetslen med mörka körsbärs- och hallonaromer. Strukturen är tät med fint balanserade tanniner.
Pinot Noir att prova från Wairarapa: Ata Rangi, Escarpment, Gladstone Winery, Tirohana, Craggy Range
Hawke’s Bay
Hawke’s Bay är den största vinregionen på Nordön. Vinrankor har odlats här länge, åtminstone med Nya Zeelands mått mätt. De första druvorna planterades i slutet av 1850-talet av missionärer, och Mission Estate Winery är den äldsta producenten i landet som fortfarande existerar. Klimatet är varmt, till och med något varmare än Bordeaux. Bordeaux-druvor, som merlot och cabernet sauvignon, mognar bra här, liksom syrah. De flesta vingårdar ligger på tidigare flodbäddar med grus, sand och lera.
Hawke’s Bay är Nya Zeelands äldsta rödvinsregion, men pinot noir är inte en druva som förknippas med regionen. Pinot Noir ligger på femte plats med 230 hektar. Men druvan har vuxit i betydelse de senaste åren. Den producerar viner med delikata, aromatiska fruktaromer och mjuka tanniner och en relativt lätt kropp,
Prova Pinot Noir att prova från Hawke’s Bay: Te Mata Estate
