Tyskland introducerar en vinhierarki baserad på geografi
Tyskland har infört ett nytt ”klassificeringssystem” för sina viner, under namnet Qualitätswein. Det skapar en hierarki av viner – område, region, by och vingård – med progressivt allt mindre enheter. Det antas att ”mindre är bättre”. Det befintliga systemet med Prädikat kommer att förbli på plats. De två kommer att fungera parallellt. Vi förklarar detaljerna i det nya tyska geografiska kvalitetsvinsystemet och hur det fungerar tillsammans med det befintliga systemet.
Den 27 januari 2021 trädde den nya tyska vinlagen i kraft. Den introducerar en ny typ av hierarki för tyska viner baserat på dess geografiska ursprung. På sätt och vis kan det ses som en omformning av det system som tidigare fanns, i syfte att generellt förbättra kvaliteten på tyskt vin samt att få det att passa bättre med EU-systemet. De fyra primära geografiska ”nivåerna” för ett tysk kvalitetsvin (Qualitätswein) är nu område, region, by och vingård.
Genomförandet kommer att vara progressivt och kommer att vara tvingande från år 2026.
Detta är en längre version av en artikel publicerad på Forbes.com.
Samtidigt kommer den befintliga hierarkin med Prädikat, baserad på mustvikt (sockerhalt i musten), att förbli på plats. Så det kommer att finnas två parallella och komplementära system på plats, den nya Qualitätswein, baserad på en geografisk hierarki, och det nuvarande systemet med Prädikat, baserat på mustvikt.
Låt oss börja med att sätta det tyska systemet i sammanhang inom EUs vinlagstiftning (enligt definitionerna i vinreformen 2009). Du hittar en översikt över EUs klassificeringssystem för vin här.
Så här ser den nya tyska hierarkin ut, placerad i EU-modellen, från botten (enklast) till toppen:
- Vin utan geografiskt ursprung
- “Deutscher Wein” (tyskt vin)
- Vin med geografiskt ursprung
- Skyddad geografisk beteckning, på tyska: g.g.A. eller geschützten geografischer Angabe
- Landwein
- Skyddad ursprungsbeteckning, tyska: g.U., geschützter Ursprungsbezeichnung, vanligen kallat Qualitätswein
- Område: Ett av de 13 tyska vinodlingsområdena: Anbaugebiet
- Region: specificerat delområde, tidigare Bereich eller Grosslage
- By: Ortswein
- Vingård: Einzellage
- Erstes Gewächs
- Grosses Gewächs
- Gewannen: Möjligt att ange del av vingård för Erstes and Grosses
- Vingård: Einzellage
- By: Ortswein
- Region: specificerat delområde, tidigare Bereich eller Grosslage
- Område: Ett av de 13 tyska vinodlingsområdena: Anbaugebiet
- Skyddad geografisk beteckning, på tyska: g.g.A. eller geschützten geografischer Angabe
Tänk på att den tyska kategorin Qualitätswein tidigare har haft två grupper:
- Qualitätswein, eller tidigare QbA – Qualitätswein bestimmter Anbaugebiete, från ett av de 13 tyska vinområdena (Anbaugebiete)
- QmP – Qualitätswein mit Prädikat
QmP delades (och delas fortfarande) i sin tur upp i huvudsak efter sockerinnehållet i musten, mustvikten (Öchsle), i Prädikat:
- Kabinett
- Spätlese
- Auslese
- Beerenauslese
- Eiswein
- Trockenbeerenauslese
Den nya tyska geografiska hierarkin
Nedanstående beskrivning av den nya förordningen baseras huvudsakligen på information från tyska vininstitutet angående Qualitätswein.
I den nya geografiska pyramiden antas det att ju mindre det geografiska området är, desto bättre är vinet. Från toppen av den nya geografiska pyramiden till botten av pyramiden med skyddad ursprungsbeteckning, eller vad de på tyska kallar Qualitätswein, är detta nu de allmänna kraven:
1 A. Grosses Gewächs
Detta är den översta nivån i den nya tyska hierarkin. Man kan se det som grand cru på tyska.
- Från en enda vingård, eller mindre plättar
- Rött eller vitt vin
- En enda druvsort
- Överstämma med regional smakprofil
- Handskörd
- Maximal avkastning 50 hl/ha
- Minst 12 % alkoholhalt
- Torrt (trocken)
- Provsmakas av en kommitté
- Årgång måste anges
- Vita viner som får säljas från 1 september året efter skörden, röda från 1 juni andra året efter skörd (9 månader senare än vita)
1 B. Erstes Gewächs
Den andra nivån uppifrån, under Grosses Gewächs. Man kan se det som premier cru på tyska.
- Från en enda vingård, eller mindre plättar
- Rött eller vitt vin
- En enda druvsort
- Överstämma med regional smakprofil
- Måste skördas ”selektivt”
- Maximal avkastning 60 hl/ha på plan mark, max 70 hl/ha på branta sluttningar
- Minst 11 % potentiell alkohol
- Torr (trocken)
- Provsmakning av en kommitté kan krävas av regionens kontrollförening
- Årgång måste anges
- Får säljas från och med 1 mars året efter skörden
Detta är samma typ av punkter som för Grosses Gewächs, men med något lägre krav. Du kan jämföra punkt för punkt.
Som nämnts ovan är det möjligt att ange en del av en vingård på etiketten, en Gewann (Gewannen i plural), för Erstes och Grosses Gewächs, förutsatt att den är registrerad i vingårdsregistret.
För vinerna Grosses Gewächs och Erstes Gewächs bestämmer regionens kontrollförening druvsorterna och andra speciella sensoriska egenskaper som definierar den regionala profilen. De kan också definiera ytterligare krav för användningen av beteckningarna, såsom maximal avkastning per hektar eller minsta mustvikt.
1 C. Einzellage, vingård
För alla andra stilla viner och mousserande viner med en beteckning av en enskild vingård eller ”klassificerad plats” kan de göras på en eller flera druvsorter, godkända av föreningarna. Druvorna måste mogna till åtminstone Kabinett-kvalitet (enligt Prädikat-systemet). De får inte säljas tidigare än 1 mars året därpå.
Vingårdsnamnet måste alltid anges på etiketten tillsammans med namnet på byn eller distriktet.
Det är kanske värt att påpeka att Grosses och Erstes Gewächs, de högsta nivåerna av Einzellage-viner, måste vara torra, men andra Einzellage-viner kan vara söta.
2. By, Ortsweine
Detta är byviner.
- Stilla eller mousserande viner (sekt)
- Bär namnet på en by eller ett ”distrikt”, geminde (snarast en ”kommun”), som ursprungsbeteckning
- Har egenskaperna typiska för de lokala vingårdarna
- Musten måste vara av minst Kabinett-kvalitet
- Säljs från 15 december skördeåret
3. Regionviner
Under by-viner har vi region-viner:
- Stilla eller mousserande vin
- Druvor kommer från ett Bereich (delområde, del av en Anbaugebiet) eller från en Grosslage (ett namn som omfattar en gruppering av flera vingårdar)
- ”Region” ska anges framför namnet på Bereich eller Grosslage på etiketten
- (Ett distrikt, Gemeinde, eller en del av ett bynamn får inte längre användas tillsammans med en Grosslage)
4. Område, Anbaugebiete
På den lägsta nivån i Qualitätswein-pyramiden: ”viner från ett visst vinodlingsområde”, från ett av de 13 tyska ”Anbaugebiete”, Mosel, Baden, Rheingau, Pfalz etc. (Det är lätt att bli lite förvirrad här om man pratar om vindistrikt eller vinregioner. Låt oss kalla det ”område”. Se kommentar i slutet av texten.)
- Stilla eller mousserande viner
- Kraven förblir desamma som tidigare för Qualitätswein från ett ”område”, Anbaugebiet
I stället för ”Qualitätswein” kan man använda beteckningen ”vin med skyddad ursprungsbeteckning” (g.U., geschützter Ursprungsbezeichnung) kombinerat med namnet på vinodlingsområdet.
Den ”enkla” sammanfattningen av Qualitätswein
Så om jag försöker sammanfatta allt detta kan vi uttrycka det i några ”pyramider”.
EU har en pyramid på tre nivåer för vin:
- Vin med geografiskt ursprung – Skyddad ursprungsbeteckning
- Vin med geografiskt ursprung – Skyddad geografisk beteckning
- Vin utan geografiskt ursprung
I Tyskland översätts detta till en pyramid på tre nivåer, som i många andra länder:
- Qualitätswein
- Landwein
- Deutscher Wein – utan geografiskt ursprung
Den översta nivån i denna pyramid, Qualitätswein, delas upp i fyra nivåer:
Qualitätswein:
- Vingård (Einzellage)
- By (Ortsweine)
- Region
- Område (Anbaugebiete)
Den översta nivån i Qualitätswein-pyramiden, vingårdsnivån, har fyra olika kategorier:
Vingårdsvin:
- Gewann, del av vingård, kan anges
- Grosses Gewächs (grand cru)
- Erstes Gewächs (premier cru)
- Einzellage, vingård
Qualitätswein, inklusive Prädikat, representerar mer än 90 % av allt tyskt vin. Obs: En vingård (Einzellage) kan antingen vara en Erste Gewächs (premier cre) eller en Grosse Gewächs (grand cru). Endera av dessa två kan ha en Gewann.
Prädikat
För Qualitätswein finns dock fortfarande det gamla systemet med Prädikat för mer eller mindre sött vin, så en parallell kvalitetspyramid är den gamla, baserad huvudsakligen på mustvikt (must sockerinnehåll). Kraven varierar från område (Anbaugebiet) till område:
- Qualitätswein mit Prädikat (ökande mustvikt)
- Kabinett
- Spätlese
- Auslese
- Beerenauslese
- Eiswein
- Trockenbeerenauslese
Det betyder, såvitt jag förstår, att en Qualitätswein kan märkas med både de nya geografiska termerna och med Prädikat. I själva verket ganska likt hur det fungerade tidigare. Så, till exempel, kan du få ett ”byvin” med ett ”Auslese” Prädikat.
Så vad gäller då resten, det som inte är Qualitätswein eller Prädikatswein?
Landwein
Kategorin under Qualitätswein, heter Landwein eller g.g.A., vilket står för geschützten geografischer Angabe. Detta omfattar 26 regionala beteckningar. Landwein ska vara ”typiskt” för regionen. Minst 85 % av druvorna måste komma från regionen (i vissa fall 100 %). Namnen på byar eller vingårdar får inte anges på etiketten.
Landwein står för mindre än 10 % av allt tyskt vin.
Du kan hitta en lista över alla 26 Landwein-regioner här.
Deutscher Wein
Deutscher Wein är den lägsta kvalitetsnivån på tyskt vin. Det enda angivna ursprunget är ”Tyskland”. Årgången och druvsorten kan nämnas.
Mycket lite Deutscher Wein produceras.
Läs mer om tyskt vin på GermanWines.de.
Översikt av den tyska vinklassificeringen
Här är en översikt över de olika kategorierna med några av de grundläggande reglerna:
Hur kommer detta att fungera i praktiken?
Det var inte helt uppenbart för mig hur detta kommer att fungera i praktiken. Vilken formulering kommer att finnas på etiketten? Vad måste anges på etiketten? Vad får anges på etiketten? Kommer man att behöva veta vad de olika geografiska termerna är, till exempel om ett namn är en vingård eller en by? Jag ställde mina frågor till Ernst Büscher, presskontakt vid Wines of Germany, som svarade på mina frågor. Här är (något modifierad) hans förklaring:
Endast områdets namn (Anbaugebiet, som t.ex. Mosel, Pfalz) måste finnas med på varje Qualitätswein och Prädikatswein och tillsammans med de övriga kategorierna (region, by, Einzellage). Men termen “Anbaugebiet” i sig behöver inte anges på etiketten. Anbaugebiet är en typ av “huvudkategori” som “Landwein” eller “Deutscher Wein” (de två kategorierna under Qualitätswein) som alltid måste finnas med på etiketten. I princip är detta ingen förändring från det nuvarande (gamla) systemet.
I den nya kategorin “Regionviner” ersätter termen “Region” namnet på byn Großlage. Det betyder att istället för t.ex. “Piesporter Michelsberg” står det på etiketten “Region Michelsberg” eller, till exempel, i Baden kommer det att stå “Region Kaiserstuhl” istället för “Bereich Kaiserstuhl”.
Ett distrikt, eller kommun (Gemeinde, som t.ex. Piesport), eller en del av ett bynamn (som t.ex. namnet Gimmeldingen) får inte längre användas tillsammans med namnet på en Großlage. Detta är nu endast tillåtet för vin med en vingårdsbeteckning.
Termen “Einzellage” kommer inte att sättas på etiketten. Här antas att konsumenten vet att t.ex. “Deidesheimer Paradisgarten” är en vingårdbeteckning.
De nya kategorierna “Großes Gewächs” och “Erstes Gewächs” måste sättar ut tillsammans med vingårdsnamnet. Detta är logiskt eftersom vinproducenterna kommer att vilja visa upp dessa premiumkategorier.
Varje Prädikatswein kan även utmärkas som Qualitätswein, men inte tvärtom. Om en druvmust har nått en lägsta sockernivå som t.ex. 90 grader Oechsle, kan vinet betecknas med Prädikat ”Spätlese” men vinproducenten kan också sälja det som en Qualitätswein. På grund av klimatförändringen gör många vinproducenter det ganska ofta. Denna praxis förändrades inte jämfört med den befintliga vinlagen.
Det befintliga Prädikatsystemet (Kabinett, Spätlese, Auslese, Beerenauslese, Eiswein, Trockenbeerenauslese) är oberoende av ursprungspyramiderna. Det är teoretiskt möjligt att ha t.ex. en Spätlese i alla Qualitätswein-nivåer (Anbaugebiet, Region, by, Einzellage).
Tyskland och Frankrike, en jämförelse – och slutsatser
Den nya tyska hierarkin baserad på geografi (område, region, by, vingård) liknar på vissa sätt det som finns i Frankrike. Men det är också mycket annorlunda. I Frankrike, anses ”allmänt” ett mindre geografiskt området som bättre än ett större geografiskt område. Till exempel anses Pauillac vara bättre än Médoc. Men det finns ingen formell hierarki, liknande den som har definierats i Tyskland. Det så att säga bara ”råkar” vara så att vissa små appellationer är en del av större. Det finns ingen formell hierarki med olika klasser. Vissa regioner har flera ”nivåer”, som Bordeaux, medan andra regioner bara har en enda och unik nivå, som Champagne. Undantaget är Bourgogne, där det finns en mer formell hierarki, liknande den i Tyskland, med region, by, vingårdar, premier cru och grand cru.
Det tyska systemet är dock inte helt nytt. Det är baserat på den befintliga strukturen med Anbaugebiete, Grosslage etc, men formaliserar och strukturerar den på ett gemensamt sätt för hela landet.
Kommer det att göra livet lättare för vinkonsumenten?
Vid första anblicken ser det väldigt komplicerat ut. Hur ska jag veta om (säg) Himmeltarfpollen är en Grosses Gewächs (en prestigefylld grand cru) eller en enkel by?
Men kanske blir det inte så komplicerat trots allt. Vi är vana vid liknande saker i andra länder (Barolo är ”bättre” än bara Piemonte, Pauillac är ”bättre” än bara Bordeaux). Men i andra länder är det sällan så strikt kodifierat.
Vi har bara 13 Anbaugebiet så de borde vara lätta att komma ihåg och viktiga att känna till för att förstå vinets stil.
Nästa nivå upp, ”Region” måste sättas ut på etiketten om det är ett regionalt vin.
Där det blir svårt är det när det gäller by (Ortswein) och vingård (Einzellage). Du måste veta om ett visst namn är en by eller en vingård. Vi får ge oss i kast med att studera våra kartor.
Och för de två högsta nivåerna, Erste Gewächs (premier cru) och Grosse Gewächs (grand cru), kommer det säkert att anges stolt och stort på etiketten.
Vi får vänta och se hur det fungerar i praktiken. Det kommer i vilket fall som helst att vara en bra ursäkt att upptäcka några nya och läckra tyska viner.
Och den avslutande parentesen:
Ett problem med vokabulären: ”area”, ”Anbaugebiet”, ”vinregion”…
Tyskland har 13 ”Anbaugebiete”: Baden, Mosel, Rheingau och så vidare. Dessa brukar man på svenska kalla antingen ”vindistrikt” eller oftare ”vinregioner”, ”de 13 tyska vinregionerna”. Detta ställer till ett problem i den nya hierarkien på grund av den nomenklatur man valt. På engelska pratar Wines of German om nivåerna ”Area, Region, Village, Vineyard”, där ”area” är det som motsvarar Anbaugebiete, och ”region” är nästa nivå upp, dvs ett Anbaugebiete är indelat i flera regioner. Därmed fungerar det inte längre att säga ”de 13 tyska vinregionerna (Anbaugebiete)”, eftersom ordet ”region” är använt för en nivå upp från Anbaugebiete, för att beteckna ett deldistrikt.
Man skulle då kunna tänka sig att på svenska använda ordet vindistrikt för Anbaugebiete/area. Men då blir det så att ett distrikt kommer att omfatta ett flertal regioner. Det låter konstigt. I dagligt tal så uppfattar man nog ”region” som en större enhet än ”distrikt”: ett vindistrikt skulle bli uppdelat i många vinregioner. En möjlighet, men konstigt.
Vi har valt att använda ordet ”vinområde” för Anbaugebiete/area. Tyskland har därmed tretton ”vinområden”. Varje vinområde är indelat i ett antal regioner, vilka var och en består av ett antal byar.
Det kanske enklaste vore att använda de tyska begreppen: Anbaugebiet, Region, Ortswein och Einzellage. Men kanske kommer inte heller det alltid att fungera bra på svenska.
Vad som blir allmänt bruk får framtiden utvisa.
2 svar
Oerhört välskriven och dokumenterad artikel om den tyska vinlagen!
Jag undrar bara om benämningarna Classic, Riesling Hochgewächs, Selection Rheinhessen, Rheingau Grosses Gewächs och Charta Riesling finns fortfarande kvar eller är de borttagna?
De finns kvar här: en.wikipedia.org/wiki/German_wine_classification
Jukka,
Vet inte om de blir kvar. Jag skulle gissa att vissa tas bort och andra blir kvar, men jag vet inte.
Däremot så vet jag att man ska vara mycket, mycket försiktigt med att lita på vad som står i Wikipedia om vin. Det är ofta inte helt aktuell info, och ibland direkt felaktigt.