Korta fakta om Champagne

Champagne är knappt två timmars bilfärd öster om Paris. Eller så kan du ta det snabba TGV-tåget som på bara 40 minuter tar dig rakt in i centrum av Reims, huvudstaden i Champagne.

För att ge dig lite konversationsammunition inför jul och nyår får du här lite grundläggande fakta och siffror om denna berömda bubbliga vinregion.

Regionen Champagne

Champagne är en region med 3:or. Champagne sträcker ut sig över lite mer än 33 000 hektar vingårdar. Man säljer lite över 300 miljoner flaskor per år. Det finns 3 huvudsakliga druvsorter och 3 huvudsakliga välkända underregioner (men egentligen fyra eller fem). Omkring 300 champagne-”hus”.

Vanligtvis talar man om tre druvsorter för champagne, en vit (grön) och två röda (blå): chardonnay, pinot noir och pinot meunier. Var och en har omkring en tredjedel av arealen. Detta är dock inte helt korrekt. Det finns faktiskt sju tillåtna druvsorter, men de tre jag nyss nämnde är de i särklass vanligaste. De återstående fyra finns endast på cirka 0,3 % av den totala arealen. De är pinot blanc, pinot gris, arbanne och petit meslier. Alla dessa är vitta (gröna).

Krit-marken i Champagne är känd och krediteras med att ge sin karaktär till drycken. Men det finns många olika jordarter här, lera, sand, kalksten etc, så att tänka Champagne = krita är ett misstag.

Byarna (kommunerna) i Champagne är grupperade i grand cru, premier cru och … bara byar. Detta är baserat på den förlegade échelle des crus där byar klassificerades enligt någon sort förmodad kvalitet. Idag är det ett system som borde ha blivit övergivet men tyvärr har det inte det. Det är egentligen inte en bra vägledning för kvaliteten på champagnen. Mycket viktigare är namnet på och talangen som producenten har.

Champagne är uppdelat i fyra, eller fem, delregioner:

• Montagne de Reims
• Vallée de la Marne
• Côte des Blancs
• Côte des Bar

Sézanne är ett litet område som ibland nämns som ytterligare en egen under-region i Champagne men vissa anser att det är bara den sydligaste delen av Côte des Blancs.

La Vallée de la Marne

Detta är området längs floden Marne, som flyter från öst till väst. Det ligger huvudsakligen väster om Epernay mot Paris.

• 11 590 hektar
• 62 % pinot meunier
• 22 % pinot noir
• 16 % chardonnay

Côte des Blancs

Côte des Blancs sträcker söderut från Epernay några tiotals kilometer. Här är chardonnay den dominerande druvan, men dock inte den enda. Här finns flera kända grand cru-byar: Avize, Chouilly, Cramant, Le Mesnil-sur-Oger, Oger, Oiry. Man bör dock inte ta denna ”grand cru”-benämning på allt för stort allvar. Det är egentligen inte en garanti för kvalitet och det finns många andra Champagne byar som producerar vin av samma kvalitet. Det som är viktigt är namnet på producenten och hans skicklighet.

• 5 610 hektar
• 82 % chardonnay
• 10 % meunier
• 8 % pinot noir

La Côte des Bar

La Côte des Bar är den sydligaste delen av Champagne, nära staden Troyes nästan två timmars bilresa söderut från Reims, i departementet Aube. Klimatet är lite varmare och det finns ett närmare släktskap med Bourgogne. Det är inte långt till Chablis.

Denna föga kända region producerar en del utmärkta champagner, ofta med lite mer kropp och fyllighet. Detta är delvis på grund av klimatet, men också jorden, och att man har mycket pinot noir. Ibland säger vissa att vinerna här är av sämre kvalitet, men det är obefogad. Det är kanske något de har fått utstå därför att de är långt borta från ”huvudstaden” och från de stora husen.

• 8 230 hektar
• 83 % pinot noir
• 14 % chardonnay
• 3 % pinot meunier

Montagne de Reims

Montagne de Reims är området närmast Reims. Att kalla det ett berg är lite av en överdrift, det är snarare en kulle. Liksom Côte des Blancs har Montagne de Reims flera grand cru-byar, men återigen, det är inget att lägga särskilt stor vikt på. Det finns några byar här som är kända för sin pinot noir, särskilt Bouzy och Ambonnay.

• 7 960 hektar
• 40 % pinot noir
• 36 % pinot meunier
• 24 % chardonnay

Sötman, dosage

All champagne klassificeras enligt den mängd socker som tillsatts i slutet av vinframställningen, le dosage vid le dégorgement.

• Brut nature: 0-3 gram socker per liter, och inget socker tillsatt
• Extra brut: 0-6 g/l
• Brut: 0-12 g/l
• Extra dry (extra sec): 12-17 g/l
• Sec: 17-32 g/l
• Demi-sec: 32-50 g/l
• Doux: 50 g/l

Med andra ord, allt på eller under 12 g/l kan kallas ”brut”. Om vinproducenten så vill han kan använda extra brut och brut nature, men han behöver inte göra så, han kan helt enkelt använda bara ”brut”. Extra dry och sec är ganska vilseledande, eftersom det indikerar en champagne med en tydlig sötma.

Lagringen i flaska

Champagnen måste spendera en viss tid i flaskan innan den säljs:

Icke-årgångschampagner: minst 15 månader i flaskan. (Man hör ibland siffran ”18 månader” nämnas. Det är ett misstag.)

Årgångschampagner: minst tre år i flaskan.

Många Champagne-producenterna lagrar sina viner under en betydligt längre tid på flaska.

En stor del av denna tid i flaskan är ofta på jästfällningen från den andra jäsningen, innan denna avlägsnas med dégorgement. Den här tiden på bottensats anses ge en viss karaktär till vinet. Det är dock inte tiden på bottensatsen som är reglerad i förordningar utan tiden på flaska (däri inkluderat tiden på jästfällningen).

Champagnes kategorier

Det finns flera olika ”sorter” av Champagne:

Brut sans année, BSA: kallas ofta ”standard”-champagne, ”bas-cuvée” eller liknande. Eller ibland ”non-vintage (NV)” till och med på ”svenska” (varför man nu ska använda ett engelskt ord för ett franskt vin?).

Blanc de Blanc: gjort uteslutande på vita (gröna) druvor, vanligen chardonnay, men det kan vara en blandning. Det finns även några ovanliga BdB Pinot Blanc.

Blanc de noir: gjord uteslutande på röda (blå) druvor, pinot noir eller pinot meunier, eller en blandning av dessa.

Obs: de flesta champagner är en blandning av alla de tre viktigaste druvsorterna, så blanc de noir och blanc de blanc är ovanliga och ofta lite dyrare. BdB är ofta lätt och mineralig, BdN har vanligen mer kropp och intensitet.

Rosé: tillverkad av antingen en blandning av röda (blå) och vita (gröna) druvor eller bara röda druvor (vilket dock är mycket ovanligt). Rosé kan göras genom att blanda vitt och rött vin, rosé d’assemblage (Champagne är den enda vinregion i Europa där detta är tillåtet), eller rosé de saigné, där skalen är kvar och macererar under en kort tid för att ge just tillräcklig färg.

Millesimé: champagne med årgång markerad på etiketten. De som inte förstår franska (?) kallar detta ibland kallad ”vintage” istället för att använda dess riktiga svenska namn: ”årgång” eller ”årgångschampagne”…

Cuvée prestige: En ganska diffus beteckning för en champagne som förmodas vara av högre kvalitet, men utan någon egentlig definition. Ofta mycket dyr.

Inför helgerna kan det kanske vara intressant att ta en titt på BKWines urval av de bästa champagnerna, och mousserande vinerna, i Systembolagets sortiment.

Läs: Läs mer om Chamapgne i boken Champagne, vinet och odlarna.

[box type=”info” style=”rounded” border=”full”]Upptäck Champagne (regionen) och champagne (vinet) på plats. Kom med på en bubblande och sprudlande vinresa till Champagne med BKWine.

Res till världens vindistrikt med experterna på vin och specialisten på vinresor.

De bästa vinresorna. BKWine vinresor.[/box]