En introduktion till portvin
December är en bra månad för portvin. Vissa dricker inte portvin vid någon annan period. Vilket ju är synd. Men hur som helst så passar drycken i alla fall mycket bra runt juletid.
Douro-dalen uppe i norra Portugal där man producerar portvinet hör till de mest spektakulära vindistrikten i världen (som de som varit med på någon av våra vinresor till Dourodalen kan intyga!). Floden slingrar sig genom vidistriktet och vingårdarna ligger på branta, ibland mycket branta, sluttningar. Är det någon gång man ska ta god tid på sig är det när man bilar omkring i Douro-dalen. Numera görs det mycket ”vanligt” rött vin (och lite vitt) här också. Kvaliteten är bra. Portvinsdruvorna har visat sig kunna klara sig bra på egen hand, utan någon sprittillsats, vilket kanske inte är så förvånande.
Korta fakta
Lite intressanta siffror om portvinet:
Areal Douro-dalen: 45 700 hektar varav drygt 32 000 hektar får användas till portvin.
Export: Portvin har alltid varit en stor exportprodukt och de viktigaste marknaderna är:
- Frankrike är den överlägset största marknaden med en marknadsandel på 29 %. Det mesta som dricks i Frankrike är enkel ruby som dricks som aperitif på barer eller i hemmen.
- Holland (14,7 %)
- Belgien (12 %)
- Portugal (11,4)
- Storbritannien (9.9 %)
Lite förvånande att Storbritannien, som ju är det klassiska portvinslandet, bara ligger på femte plats. Men kanske var det länge sedan damerna fick lämna rummet medan herrarna tog fram cigarrerna och skickade runt portvinet? Men England skiljer sig från de andra stora marknaderna. Bara hälften av portvinet man importerar är standardport, resten är av högre kvalitet. Andra länder som föredrar den högre kvaliteten framför standardport är USA, Norge och Canada.
Vilken typ av portvin föredrar du – flasklagrad eller eklagrad?
Vintage port
Vintage innebär att vinet kommer från en enda årgång. Vintage görs inte varje år, i snitt ungefär fyra år av tio. Varje portvinshus bestämmer själv om det vill deklarera en vintage men eftersom klimatet i Dourodalen är relativt enhetligt så har man för det mesta samma uppfattning om årgångens kvalitet. Man ansöker om att få deklarera en vintage till Portvinsinstitutet.
Portvinshusen använder ofta druvor från speciella vingårdar med extra bra lägen till sina vintage. Detta vin lagras separat efter jäsningen och smakas av regelbundet och om kvaliteten är exceptionell bestämmer man sig för att “deklarera” en vintage. Vinet buteljeras då efter enbart mellan 18 månader och två år på ekfat och fortsätter att utvecklas på flaska under många år. Helst ska en vintage port vara minst tio år innan man dricker den och den håller länge.
En vintage är alltid mycket kraftfull och fullpackad med frukt och komplexa aromer. Den har länge kvar sin unga, fruktiga karaktär. Mognaden och mjukheten låter vänta på sig. Frukten och fylligheten är ibland så stor att en vintage upplevs som ganska torr.
Late Bottled Vintage
Tycker man vintage port kräver för lång lagringstid kan man i stället inhandla en Late Bottled Vintage. Även detta portvin kommer från en enda årgång men, vilket hörs på namnet, det har fått ligga längre på fat – mellan fyra och sex år – innan buteljeringen. Eftersom mognadsprocessen går fortare på fatet än i flaskan kan en Late Bottled drickas tidigare än en vintage port, i princip så fort den har buteljerats. På etiketten skall anges både årgång och året som vinet buteljerades. Den rika frukten och kraftfullheten som finns i en vintage blandas här med mjukheten och rundheten från ekfatslagringen.
Tawny
En tawny är ett portvin som legat större delen av sitt liv på fat och får sin karaktär och mognad från ekfaten. Portvinshusen erbjuder i regel både en enkel tawny med bara ett par års eklagring och sådana som har legat 10, 20, 30 och ända upp till 40 år på fat.
De två sista är exklusiva viner som endast görs i små kvantiteter och med samma höga priser som en vintage. En gammal tawny (från 10 år och uppåt) har av ekfaten fått den karaktäristiska ljusbruna färgen och en sammetsmjuk, mogen smak som kan påminna om nötter, torkade frukter, kaffe, kryddor, apelsin och russin. En sådan tawny dricker man gärna som avslutning på en måltid, antingen ensam, till grönmögelost eller till en dessert med choklad eller mandel.
Colheita
Årgångstawny. Måste ligga minst 7 år på fat innan den buteljeras. En colheita måste godkännas två gånger av portvinsinstitutet (för andra portviner räcker det med en gång).
Ruby
Det enklaste portvinet är ruby som får behålla sin klarröda färg eftersom det buteljeras och säljs efter endast kort tid på fat, 1-3 år. En ruby är bärig, fruktig och lättdrucken utan den komplexitet som man får i övriga stilar.
Vit Port
Även om Churchill tyckte att ett portvins första skyldighet är att vara rött så har det vita portvinet haft en viss uppgång i popularitet de senaste åren. En vit port kan göras ganska torr, dock aldrig helt torr. Flera portvinshus har nyligen lanserat lagrade vita portviner av bättre kvalitet.
Som sagt, vilken typ av portvin föredrar du? Och till vad? Skriv en kommentar nedan!
[box type=”info”]Dourodalen är utan tvekan ett av de mest spektakulära vindistrikten att besöka. Om du vill lära dig mer om Douro-regionen, om portviner, men även om de utmärkta ”bordsviner” (dvs inte starkviner) så kan du komma med oss på en vinresa till Dourodalen i Portugal, organiserad av BKWine. En oförglömlig upplevelse![/box]
