Mycket har hänt i Bourgogne under de senaste decennierna. Till exempel så har man börjat sätta ut druvnamnet, pinot noir eller chardonnay, på etiketten. Men med alla utmaningar från Nya Världens viner så har vingårdarna i Bourgogne också behövt se över inte bara marknadsföring utan även vinodling och vintillverkning. Har man lyckats stå upp till utmaningen. BKWines Carl-Erik Kanne provade igenom en stor mängd bourgogneviner och säger att svaret är ja.
Om jag för 15-20 år sedan hade sett en flaska vin av Bourgogneformat med en etikett som både upplyste om ett Bourgogne-ursprung (AOC Bourgogne) och att den innehöll pinot noir, så hade jag misstänkt att det var något som var fel.
Behovet att upplysa om druvsorten har sällan känts angeläget i Bourgogne eftersom den enda tillåtna röda druvan i Côte d’Or sedan AOC infördes har varit just pinot noir. Under århundradena dessförinnan har liknande förbud mot andra druvor gällt i kortare eller längre perioder. Den ”andra druvan” som kämpat om gunsten har varit gamay, och striden har samtidigt stått om kvalitet vs kvantitet.
En revolution i Bourgogne?
Men någonting tycks ha hänt i Bourgogne.
Eller är det möjligen i världen utanför, som gör att många producenter idag har börjat sätta ut druvbeteckningen på etiketterna till de enklare AOC bourgognevinerna?
Svaret på frågan är nog både och. Konkurrensen från både nya och gamla världen på välgjorda viner gjorda på pinot noir i prisintervallet 10-20€ har ökat betydligt och många både små och större producenter i Bourgogne har tvingats se om sitt hus för att hänga med.
Större noggrannhet i vingårdsarbetet, mindre användning av bekämpningsmedel, samt ökad renlighet och noggrannhet i källararbetet, har medfört att kvalitetsnivån höjts rejält.
Betyder det också att viner från Bourgogne idag är mer ”tillgängliga” än de varit tidigare?
Länge har ju Bourgogneviner varit förbehållna ett fåtal, antingen genom prislappen eller genom att de enklare vinerna har varit svåra att förstå sig på eller i många fall haft för låg kvalitet.
[divider_flat]
”Nya Bourgogne”? Fast inte bourgogne nouveau!
Jag har medverkat i många provningar av pinot noir där vinerna från Bourgogne har rankats som minst goda, främst genom sin relativt höga syra och brist på kraft. För dyrare bourgogne kan svårigheten att få tag i mogna viner ha spelat in. De väldigt unga känns för råa medan de som befinner sig i ”tunneln” sällan skapar någon positiv upplevelse för en oinvigd.
Ett utmärkt tillfälle att studera utbudet och testa om det ”nya Bourgogne” känns mera tillgängligt infann sig i början av februari när Bourgogne Wine Tour 2014 ägde rum i spegelsalen på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör var franska exportrådet UBIFRANCE i samarbete med branschorganisationen för Bourgogneviner (BIVB).
Ett 40-tal producenter (många med svensk importör) fanns på plats med många viner, både vita och röda, vilket gjorde botaniseringen mycket intressant, men även svårare.
(Till svårigheterna hörde frånvaron av överblick. En lista över producenterna hade skickats ut i förväg och en katalog över desamma och vinerna erhölls vid entrén, men ingen karta över var i salarna de höll hus fanns, varför mycket tid gick åt till orientering. Ett tips till arrangörerna för framtida evenemang är: gör det lätt för besökarna att hitta rätt!)
Ett myller av appellationer och vingårdar
Bourgogne består av fem vindistrikt Chablis, Côte de Nuits, Côte de Beaune, Côte Chalonnaise och Mâcon, som inom sig har 21 (eller är det 23?) regionala appellationer. Inom dessa finns 44 kommunala (village) appellationer och inom dessa premier cru och grand cru-lägen. De senare utgör också egna appellationer. Komplext så det förslår, inte minst genom att ägarförhållandena är oerhört fragmenterade framförallt till grand cru lägena. Det skulle föra för långt att försöka reda ut begreppen ytterligare här.
Eftersom ett av syftena med besöket var att försöka testa ”tillgängligheten” av regional- och village-viner så blir reportaget inriktat mindre på de stora vinernas cru-lägen.
De följande producenterna och vinerna är bara ett axplock av vad som bjöds men är några av de som jag tycker utgör bra exempel på det nya Bourgogne.
Ekiga chablis!?
Det nordligaste distriktet i Bourgogne, Chablis, får inleda genomgången, dels därför att man kunde märka en klar överrepresentation av viner från Chablis, och dels därför att vinerna därifrån hör till mina personliga favoriter.
Att så många var utställda, beror på att Sverige är en stor chablisimportör och mycket vill ha mer. Generellt för exponaten var att väldigt många hade fått en dos ekfat med sig i bagaget, oftast inte påträngande, men ändå märkbar.
Domaine Louis Moreau
För njutare av ståltankslagrad chablis med klingande syra så var alltså utbudet mindre, men några fanns, exempelvis från Domaine Louis Moreau i Beines, som bara låter sina grand cru viner få en lätt ekfatslagring för harmoniskt åldrande, medan alla hans övriga viner bara har lagrats på ståltank för att bäst framhäva fräschören och mineraliteten i vinerna.
Både hans Petit Chablis och Chablis från 2012, uppvisade härlig mineralitet och fräsch frukt. Den senare finns hos Systembolaget (89654 i beställningssortimentet, nedan kallat ”BS”, se fotnot (*), 171 kr).
Hans två premier cru viner från 2011 var intressanta att jämföra; Vaulignot (86150 BS (*), 181 kr) hade haft morgonsol och Les Fourneaux (75845 BS (*), 181 kr) hade haft kvällssol. Viss svalka och mineralitet kontra mer blommig fyllighet och en aning mineralitet! Jämför själva!
Domaine des Clos
En annan vinmakare som föredrar ståltank för sin chablis är Gregoire Bichot på Domaine des Clos (Nuits-Saint-Georges) och instegsvinet Chablis 2011 var mycket smakrikt med stor fräschör (ca 12€) och hans Les Vaillons Premier Cru 2009 hade ren frukt, fin mineralitet och krispig syra. En ”typisk” chablis i min bok. (ca 20€)
Domaine des Malandes
Hos Domaine des Malandes, Chablis, jäser man sina viner på fat och lagrar på ståltank men med mycket fräscha viner som resultat. Chablis 2012 (72861 BS (*), 105kr) hade bra mineralitet och fin längd i smaken och Chablis 1er Cru Fourchaume 2012 uppvisade en fin hög syra, ren frukt och lång fräsch eftersmak. Elegant vin som gärna kan sparas några år i källaren.
La Chablisienne
Kooperativet La Chablisienne, det största i Chablis, täcker idag alla sorts lägen i Chablis och har flera grand cru, däribland Grenouilles som man nästan har monopol på.
Ek används med stor försiktighet och bara på de kraftigaste vinerna. Annars är det tanklagring som gäller.
Petit Chablis Vibrant 2012 (Systembolagets sortiment, nedan kallat SB, 5585, 111 kr) Pigg syra med en aning mineralitet. Bra insteg.
Chablis la Sereine 2011 (85501 BS (*), 149 kr) har lagrats på sin jästfällning i tank och på små ekfat i 12 månader. Doft av vita blommor och sval frukt i smaken, viss rondör av eken.
Chablis 1er Cru Mont de Milieu 2011. (85507 BS (*), 215kr) Elegant vin!
Chablis Grand Cru Chateau Grenouille 2009 (73982 BS (*), 499 kr). Det här vinet smyger sig på en, från svala vita blommor via mineralitet till en tilltagande komplexitet i både doft och smak. Njutbart nu med luftning, men har potential att utvecklas ytterligare.
Domaine Thiery Mothe
Domaine Thiery Mothe, en liten familjeproducent i Chablis.
Chablis 2012 (SB 5564, 121 kr). Bra instegschablis med fin syra, ren frukt, ståltankslagrat 12 mån.
Producenter med en blandad portfölj av appellationer
Om vi lämnar de mer renodlade chablisproducenterna så hittar vi:
Francois Martenot
Francois Martenot, Beaune, som har en bred palett av viner från alla delar av Bourgogne och producerar många i egen regi. Några exempel:
AOC Chablis Marouettes 2012 (76495 BS (*), 201kr). Bra balans syra/frukt, mineralig.
AOC Bourgogne Chardonnay 2012 (SB 5362 96 kr). Bra instegsvin. Syra och tropisk frukt
AOC Cote de Nuits villages 2010 (76496 BS (*), 151 kr). Balanserat matvin.
Domaine Faiveley
Domaine Faiveley i Nuits-Saint-Georges har varit borta några år från den svenska marknaden, men är nu tillbaka i högform, några exempel:
Chablis 2012 (restautangsortimentet (Rest), 156 kr). Ren fräsch frukt och mineralitet.
Chablis 1er Cru Fourchaume 2012 (Rest, 238 kr). Lagrat 12 mån på jästfällningen i ståltank. Härlig mineralitet och hög syra, ren frukt. Fin representant för ståltankskolan.
Mercurey Blanc 2012 (Rest, 140 kr). Bra instegsvin med fin syra och anstrykning av tropisk frukt.
Mercurey 1er Cru Clos du Roy 2011 (Rest, 209 kr). Bra syra, röda bär i frukten och balanserande tanniner ger fin struktur. Ett village-vin som ger mycket av klassisk Bourgogne till rimligt pris. För ytterligare en hundralapp får man en flaska Nuit Staint Georges 2010 som ännu känns ung, men smakprovet ger löfte om ett elegant vin med tiden.
Gavignet Pere & Fils
Gavignet Pere & Fils finns i Nuits-Saint-Georges.
Santenay 1er Cru Clos Rousseau 2011. 18 mån på blandat gammal och ny ek (ca 12€)
Henri de Villamont
Henri de Villamont ligger i Savigny-lès-Beaune i Côte de Beaune.
Macon Village 2010 (79915 BS (*), 121 kr). Bra syra, ren frukt.
Savigny-lès-Beaune Le Village 2010 (74290 BS (*), 231 kr). Lättare vin med bra syra, frukt och struktur.
Louis Max
Louis Max är en relativt stor negociant i Nuits-Saint-Georges.
Beaucharme Chardonnay 2012, ca 170 kr. Ett lättare matvin med bra syra och försiktig ekton.
Beacharme Pinot Noir 2011, bra vin till charkuterier.
Domaine Chevalier Pere & Fils
Chevalier Pere & Fils är en egendom med säte i Ladoix med 16 hektar.
Ladoix rouge 2011, ca 17€, trevligt village-vin
Ladoix premier Cru Les Corvées 2011, ca 25€, bra balans frukt/syra, lång eftersmak.
Domaine des Clos
Domaine des Clos (se ovan) har även ägor utanför Chablis med bl a:
Beaune 1er Cru Champ Pimont 2012 (ca 25€). Ren frukt, bra koncentration och struktur, lång eftersmak.
Domaine des Valanges
Domaine des Valanges i Davayé i Mâcon, med vinmakaren M. Paquet:
Saint Veran 2012. Slank chardonnay sur lie (lagrad på jästfällningen) i 7 månader, ståltank.
Saint Veran Cuvée Hors-classe 2012. Härlig mineralitet i både näsa och mun, lång smak!
[divider_flat]
Domaine Parent
Domaine Parent, en av de mer kända vinproducenterna i Pommard visade:
Trevligt insteg genom Monthelie 1er Cru les Champs Fulliot 2010. Bra syra/frukt, viss mineralitet.
Beaune 1er Cru Les Epenottes 2010. Stor frukt i doften, smaken var fräsch och fruktig med lång eftersmak, ungt men lovande.
Pommard premier Cru Les Epenots 2011 var ungt men med stor utvecklingspotential. Elegant.
Domaine Cordier
Slutligen vill jag nämna Domaine Cordier, en liten men naggande god producent i Maconnais, främst med St Veran och Pouilly Fuissé viner, till exempel Pouilly Fuissé ”Vers Cras” 2011 (74591 BS (*), 268 kr).
Så vad är slutsatsen? Hur har det gått med Nya Bourgognes svar på Nya Världens utmaningar?
[divider_flat]
Jovisst, ”nya Bourgogne” är gott!
Svaret på frågan om det nya Bourgogne är ”tillgängligt” blir utan tvekan ja! Botanisera gärna själva i Systembolagets utbud och i beställningssortimentet (*), och ta gärna en tripp till Bourgogne och upplev vinerna och maten på plats.
(*) Fotnot: ”Beställningssortimentet” = Importörernas sortiment:
Det är importörerna som väljer ut vinerna i beställningssortimentet (BS). Det är importörerna som lagerför varan och som står för transportkostnaden. Systembolaget utför ingen ”kvalitetskontroll” eller urval i BS. Därmed inte sagt att vinerna i beställningssortimentet är sämre, eller mindre intressanta. Oftast tvärt om! Därför är det fel att räkna in BS i ”Systembolagets sortiment” som vissa monopol-debattörer gör för att vilseleda. BS är importörernas sortiment; Systembolaget är bara utlämningsställe. Det är viner som du skulle hitta i vanliga vinbutiker om vi inte hade monopol. Tillsammans med många andra nya viner som inte alls finns i Sverige idag. Det är lätt att beställa viner ur beställningssortimentet: Man gör det direkt på Systembolagets sajt eller via vinimportören.
Carl-Erik Kanne är aktiv Munskänk och pensionär med tid att botanisera och kommentera det allt större flödet av kvalitetsviner. Carl-Erik skriver om vinprovningar och vinarrangemang i Stockholm för BKWine Magazine.
[box type=”info” size=”large” style=”rounded” border=”full”]
Bourgogne har ett myller av spännande vinproducenter och är också Frankrikes hjärta (mage?) för gastronomin. Vill man komma Bourgogne inpå livet och hitta de bästa vingårdarna, och smaka av burgundiska gastronomin, så kan man komma på en vinresa till Bourgogne med BKWine.
Nästa bourgogneresa 10-14 september!
Res till Bourgogne, och till världens vindistrikt, med experterna på vin och specialisten på vinresor.
[/box]
