Vad är det man mest förknippar med Bordeaux, om inte druvan cabernet sauvignon och slotten i Médoc?
Cabernet sauvignon
Bland de blå druvorna finns det knappast någon druva som är så känd som cabernet sauvignon. Vartenda vinland med självaktning världen över har en cabernet sauvignon-odling. Dess stil och karaktär är för många vinälskare själva kvintessensen av ett högklassigt och lagringsdugligt vin. Även om cabernet sauvignon, tillsammans med chardonnay, är vinvärldens globetrotter så har den sin hemvist i Bordeaux och framför allt i den väldränerade grus- och sandjorden som finns i Médoc och Graves.
Pratar man om att lägga ner ett vin i källaren och glömma det under 20 år är det för det mesta en Bordeaux man pratar om. Cabernet sauvignon har goda lagringsegenskaper bl a på grund av sin höga tanninhalt. Tannin är garvsyreämnen som finns mer eller mindre i alla röda viner och som fungerar som vinets eget konserveringsmedel. Men mer i Bordeaux än i många andra viner. Gott om frukt, påminnande om svarta vinbär, finns också i en cabernet, och en karaktär av jordkällare och cederträ (t ex nyvässad blyertspenna eller cigarrlåda). En viss stramhet och strävhet känns de första åren och man bör i de flesta fall vänta, om inte i 20 år, så i alla fall ett par år på de flesta Bordeaux-viner.
Cabernet sauvignon är den dominerande druvan i Médoc och Graves, men inte den enda förekommande. Inga Bordeaux-viner, varken de röda eller vita, består till 100 % av en druvsort (fast det finns förstås undantag). I Médoc och Graves blandar man upp cabernet sauvignon med den mjukare och rundare merlot och släktingen cabernet franc.
Ytterligare två blå druvor finns här, malbec och petit verdot, men i liten omfattning. Samtliga druvor tillför något till vinet men en annan fördel är den säkerhet man har att vid dålig väderlek åtminstone någon druvsort klarar sig helskinnad in till jäskaren.
En typisk blandning i Médoc är 65 % cabernet sauvignon, 20 % merlot, 10 % cabernet franc och 5 % petit verdot.
Médocs slott, med sin klassificering
En resa i Médoc är lite som en sagoboksresa. De vackra slotten ligger nästan vägg i vägg och alla har vi läst om i vinböckerna. Landskapet, däremot, är platt och tråkigt men det kompenseras mer än väl av alla berömda slott man ser.
Mycket andas tradition och gamla anor i Médoc, inte minst den klassificering av Médoc-slotten som gjordes till världsutställningen i Paris 1855 och som fortfarande gäller idag, mer än 150 år efter. 60 slott klassificerades och delades in i fem grupper, premier grand cru classé, deuxième grand cru classé osv. Endast en ändring har gjorts. 1973 flyttades Château Mouton-Rothschild upp från andra cru till första cru, något som gamle Baron Philippe Rothschild hade kämpat för ända sedan han tog över slottet på 20-talet.
Första gruppen består nu av fem slott: Förutom Mouton, även Château Latour, Lafite-Rothschild, Margaux och Haut-Brion. Det sistnämnda slottet ligger i Graves och var det enda icke-Médoc-slott som fick vara med i klassificeringen.
Kvaliteten på många av de 60 “grand cru”-slotten har utan tvivel åkt lite berg- och dalbana under dessa 150 år, men idag är den ganska stabil i de allra flesta fall.
Från familjejordbruk till försäkringsjättar
Ekonomiska kriser har drabbat även Médoc under årens lopp, vilket har fått till följd att många slott idag inte längre är familjeägda. Stora multinationella företag, modehus, försäkringsbolag, banker och andra har gett sig in i leken. Dryckes- och livsmedelsjätten Suntory från Japan köpte i början av 80-talet Château Lagrange, en 3e cru i Saint-Julien. Att utländska företag köper upp slott i Bordeaux är en nationell angelägenhet och franska regeringen gav sitt tillstånd till affären enbart på villkor att Suntory investerade ytterligar 10 miljoner francs i slottet efter köpet (mycket pengar på den tiden). Investeringen visade sig bli 200 miljoner francs…
Château Lagrange har idag en av Médocs modernaste vinanläggningar och gör samtidigt ett av de bästa vinerna. (Men under senaste årtiondet har det varit lite av högsäsong i byggnadsbranschen i Bordeaux. Många slott har plöjt ner osannolika summor pengar i att bygga nya, tjusiga vinkällare, ofta arkitektoniska underverk. Ifall du undrade vart alla pengar tar vägen.)
Att bli uppköpt av stora företag är alltså inte nödvändigtvis av ondo. Titta även på försäkringsbolaget AXA som hör till jättarna i Bordeaux idag. De äger ett 10-tal slott i Bordeaux, bl a det prestigefyllda andra cru-slottet Château Pichon-Longueville-Baron (nyligen omdöpt till bara Pichon-Baron) i Pauillac. En annan nybliven vinslottsägare är modehuset Chanel som köpte Château Rausan-Segla, en andra cru i Margaux.
Läs mer om 1855-års klassificering här:
- Klassificeringen av Bordeaux 1855, en kort introduktion
- 1855 års klassificering i Bordeaux | hela listan
[box type=”info” style=”rounded” border=”full”]Det är en speciell upplevels att resa runt i Bordeaux med alla berömda viner och slott. Kom med oss på en vinresa till Bordeaux där vi tar dig med till några fantastiska slott och du får prova utsökta viner och lyxig mat, med BKWine. Nästa resa blir i september.
Rest till världens vindistrikt med experterna på vin och specialisten på vinresor.
Vinresor på ett sätt som ingen annan kan.[/box]
