Vinkooperativ kanske man inte ser så mycket av på marknaden men de spelar en mycket viktig roll i vinbranschen. Men kooperativen gjorde, på sätt och vis, en störtdykning under andra halvan av 1900-talet, men idag är många på väg upp igen och förtjänar nytt erkännande. Det illustrerades tydligt av ett möte jag hade nyligen med de verkställande direktörerna för några av de progressiva kooperativen, där jag hade tillfälle att prova deras viner.
De är verkligen tungviktare i vinbranschen. I Frankrike tillhör 65 % av alla oberoende vinodlare (druvodlare / vinproducenter) ett vinkooperativ. Det betyder inte riktigt att 65% av allt vin produceras av kooperativ eftersom många odlare gör lite av båda: buteljerar sitt eget vin och samtidigt är med i ett kooperativ.
Detta är den svenska versionen av Pers artikel, ”Cooperative Wine, Catching On and Catching Up”, ursprungligen publicerad på Forbes.com.
Situationen är likartad i de övriga stora europeiska vinproducerande länderna, t.ex. Italien och Spanien. Men även i delar av Nya Världen spelar kooperativen ibland en mycket stor roll. I Sydafrika styrde ett enda kooperativ, KWV (som sällan nämns med sitt fullständiga namn Koöperatieve Wijnbouwers Vereniging van Zuid-Afrika) nästan alla vinproduktionen i landet fram till slutet av apartheid. De är fortfarande en av de största producenterna i landet. I Argentina är landets största vinproducent Fecovita, en gruppering av kooperativ som representerar 22% av landets vinproduktion.
Den kooperativa rörelsen bidrog kraftigt till att förändra vinindustrin – i början av 1900-talet. De gav småbönder en möjlighet att arbeta tillsammans och göra vin oberoende av négocianter (grosshandlare) och att själva marknadsföra sina viner. Men mot slutet av seklet hade många kooperativ och företeelsen i sig förlorat en hel del kraft. Kooperationen drabbades strukturella problem. Odlarna får betalt för sina druvor per vikt och hade därmed föga incitament att förbättra kvaliteten på frukten. Att förbättra kvaliteten innebär ofta (men inte alltid) att minska avkastningen, och därmed minskar vad bönderna får betalt, eftersom det var per kilo. Kooperativen blev fokuserade på volymproduktion utan någon större eftertanke om vad marknaderna ville ha.
Men idag har mycket förändras i många kooperativ. De har dramatiskt förbättrat kvaliteten och de börjar anpassa sig till en vinmarknad som har blivit internationell och inte lokal.
Nyligen hade jag tillfälle att träffa med några av VD:arna och vinmakarna i flera ledande kooperativ. De var här i Paris för att presentera ”Marques & Coop” ett initiativ för att föra fram tolv kvalitetsinriktade kooperativ. De talade om sitt kvalitetsinriktade arbete som de har arbetat med under de senaste decennierna: investeringar i vinanläggningar och modern teknik, att engagera och utbilda odlarna i att förbättra arbetsmetoderna i vingårdarna, och ett närmare samarbete med marknaden.
Blotta storleken av många av kooperativen kan ge dem en viss fördel. Det kan till göra det möjligt att experimentera och att utveckla viner och varumärken som mindre producenter kan ha en svårt ta fram och att föra ut på marknaden.
Här är några exempel på originella och intressanta viner som jag hade möjlighet att prova.
Chassenay d’Arce, Champagne
Allra längst ner i södra Champagne i en region som kallas Côte des Bar, som är alldeles för lite känd.
Pinot Blanc extra brut 2006, en champagne gjord av den ovanliga druvan Pinot Blanc. Ganska fyllig med en bra mineralitet. (40 €. Priserna är ungeförliga priser i detaljhandeln i Frankrike.)
Cuvée MOF (Meilleur Ouvrier de France), en rosé champagne för att hedra ”Meilleur Ouvrier de France”, en mycket prestigefylld utnämning som kan ges till Frankrikes bästa livsmedelsproducenter och kockar. Gjord speciellt för att matcha de desserter som utvecklats av Pascal Caffet MOF. (25 €)
Estandon Vignerons, Provence
Cuvée Estandon Légende 2012 (och även 2014), en fyllig, nästan tuggig rosé värd att spara ett par extra år om man vill (särskilt 2014), som går utmärkt till mat. (18 €)
Loire Propriétés
En avgjort oromantiskt namn på ett kooperativ med 250 druvodlare i Loiredalen.
Jubelation Le Pallet 2010, Muscadet Sèvre & Maine, en ”cru”-Muscadet gjord i en av underappellationerna. Har fått tre år på fällningen (lite liknande kvalitetschampagner, även om denna Muscadet givetvis inte är mousserande), vilket har gett vinet ansenlig fyllighet och en citruskaraktär. Långt ifrån de vanliga Muscadet-vinerna.
Ortas Cave de Rasteau
”För våra bästa cuvéer ber vi våra druvodlare att minska avkastningen genom att skära bort vissa druvor och släppa dem på marken, grön skörd, inte alltid lätt. Men de kompenseras av högre druvpriser”, sa Antoine Müller, general manager.
Rasteau Ico(o)n 2010, ett mycket tätt, koncentrerat och kraftfullt vin med mycket ny ek. För de som gillar vin med eklagring. (46 €)
Les Vignerons de Tutiac
Ett mycket ovanligt Bordeaux-vin från detta kooperativ på Högra Stranden.
Lieu-Dit Verdot 2011, gjord av 100 % petit verdot, som mer och mer används som en ”krydda” i Bordeaux-blandningar, men det är mycket ovanligt att hitta druvan på egen hand. Mycket kryddigt med intensiv syra och bra kropp. Intressant illustration av vad detta kan bidra med i en blandning. (14 €)
De gör också en nästan lika sällsynt 100 % malbec: Lieu-Dit La Pointe Malbec 2012 (första årgången de gör den, vid denna unga ålder lite allt för präglad av ek).
Vinovalie les Vignerons d’Ovalie
Ett ungt kooperativ, som skapades 2006 genom en sammanslagning av fyra mindre i Sydvästra Frankrike i några intressanta men föga kända appellationer: Gaillac, Fronton, Cahors.
Astrolabe Gaillac Vendanges Tardives 2012, et läckert sent skördat (sött) vin, mycket aromatiskt och med en snarast smörig-krämig munkänsla. (19 €)
Andra kooperativ som är med i organisationen Marques & Coop:
- Agamy i Beaujolais (klassisk, fruktig Beaujolais)
- Cellier des Princes i Rhônedalen (modern stil på Rhone viner, ganska lätta),
- Sieur d’Arques i Languedoc (en « fint brödig » mousserande Limoux),
- UDP Saint Emilion (kraftfull, ek-lagrad Bordeaux),
- UDV de l’Ile de Beauté (visar att den korsikanska druvan Niellucciu kan ge mycket intressanta viner),
- Vignerons Ardéchois (strax intill Rhônedalen med viner i en lätt Rhone-stil)
[hr]
Detta är den svenska versionen av Pers artikel, ”Cooperative Wine, Catching On and Catching Up”, ursprungligen publicerad på Forbes.com.
