Vad menar vi när vi säger att ett vin är mineraligt?
Ett modeord idag när man pratar om vin är mineralitet. Eller mineralighet. Svårt att veta vad det ska heta på svenska. Och lika svårt att beskriva vad man menar när man säger att ett vin är mineraligt. Vinprovare i alla länder använder ordet nuförtiden. Förr använde man det aldrig. Det har liksom dykt upp de senaste åren och man undrar hur man beskrev dessa viner förr i tiden. Eller är smaken, liksom ordet, en ny företeelse?
Kemiföretaget Lallemand har gjort en intressant undersökning som tidningen La Vigne (nr 239) skriver om i sitt senaste nummer. Lallemand har tittat på ett stort antal provningsanteckningar gjorda av amerikanska Wine Spectator och konstaterat att 10 % av kommentarerna innehåller ordet ”mineralitet”. Ordet förekommer oftare än ekat, fruktigt och blommigt. Liknande resultat blev det för den engelska tidningen Decanter och deras provningsanteckningar.
Men när provare ska förklara vad de menar med ordet och var de tror mineraliteten kommer ifrån, ja, då blir det svårt. Ingen vet, även om de flesta tror att den kommer från jorden.
Själva tycker vi att mineralitet ger en livlighet till vinet, en viss skärpa, något som gör att man inte tröttnar på vinet. Ett vin som vi beskriver som mineraligt har en fin syra och en viss stramhet. Och det är undantagslöst positivt.
