Provningen i The Wine Hub´s fräscha lokaler på Sibyllegatan resulterade i en helt annorlunda dialog om vin när Miguel Torres äntrade scenen. Torres har förvisso en hel del att skryta med men istället för att sätta fokus på de goda dropparna vi hade i glasen framför oss visades diagram över koldioxidutsläpp och det pratades om forskning och utveckling.
Vitaliteten är högst påtaglig när Miguel Torres tar till orda. Gissningsvis hinner merparten av besökarna ägna sin egen approach en tanke när en man över åttio år gnistrar av välvilja och berättarglädje över sitt arbete. Just det, arbete. Pension vid sextiofem går måhända inte att översätta till spanska för Herr Torres är till synes fullt involverad i både det ena och det andra.
Torres är ett kommersiellt varumärke och ett maskineri av rang men det undantar inte på något sätt omsorgen om sin egen gärning. Med 1 900 ha odlingar och upp till 1 300 engagerade arbetare saknas helt en koppling till den lilla småskaliga odlaren. Den omsorgsfulla lilla vinodlaren som så många gånger hyllas som det mest naturnära och genuina. En följd av hyllningar och lovord till det småskaliga borde i konsekvensens namn placera stordriften i någon form av gråzon. Men så är inte fallet med Torres.
Värmeböljor plågar odlare, stora som små, och påfrestar odlingarna ekonomiskt på ett brutalt sätt. I skrivande stund (sommaren 2022) avlöser larmrapporterna från vinproducenterna varandra. Hettan och bristen på droppar från skyn gör 2022 till ett svårt år för många distrikt i Europa. Vid mitt besök denna vecka i Valtellina var odlarna bekymrade men hävdade att ingenting ännu var skadat. I Piemonte sade producenterna samma sak men visst var bladen påtagligt spröda och druvornas utveckling något återhållsam.
Miguel Torres nämnde inte ett ord om årets väder, förutsättningar eller prövningar. Istället var grunden till Miguels resonemang en långsiktig insyn i vad som händer med vår jord och hur vi skall tackla uppgiften att bevara den. Miguel klickar fram ett diagram över CO2-utsläpp på storbildsskärmen med en beskrivning av utvecklingen mellan 1960 och 2020. Vi har några upphällda glas framför oss men provningen kommer att dröja, miljön verkar få företräde vid den här provningen. ”Vi vet att vi kommer att behöva se över vilka druvor vi odlar på grund av klimatförändringarna”, säger Miguel Torres. ”Vi har till och med förvärvat mark på höjder där det ännu inte går att odla”, tillägger han.
Miguel är full av berättelser men kopplar snabbt tillbaka till allvaret och berör ämnen som global uppvärmning och ”tipping point”. Vad gäller deras egen drift är de till 35 % självförsörjande via solceller. I deras nya traktorer har en eldrift ersatt dieselmotorerna. Sammantaget har koldioxidavtrycket per flaska minskat med 30 % sedan 2008 då Torres drog igång miljöarbetet i en större omfattning. Försök pågår även med uppbindningsmetoden pergola kombinerat med monterade solceller.
Miguel Torres hävdar att miljöaspekten stöter på olika utmaningar i Spanien och (exempelvis) Chile där de etablerade sig redan 1979. Varje land har sina utmaningar och förutsättningar. ”I Chile betalade vi lika mycket för 6 000 ha som en lägenhet kostar i Barcelona”, skrockar Miguel för att sekunden senare återgå till allvaret och beröra arbetet med klimatsmartare förpackningar. Man har börjat använda returglas men bag-in-box ogillar man fortfarande, mest för att förpackningen sällan separeras från plast och papper utan allt som ofta bränns.
Och vinet då? Jodå, tids nog genomfördes provningen också. Kort och gott är det genomgående välproducerat, med både ryggrad och snygga detaljer i samtliga cuvéer. Favoriten blev den klassiska Mas la Plana på 100 % cabernet sauvignon. Ni vet, vinet som sopade banan med konkurrenterna på Wine Olympics 1979. Det går såklart inte att leva på gamla meriter men en samstämmig panel vidhöll att vår 2017 definitivt bör klamra sig kvar på en pallplats. Som en liten notering kan nämnas att av 2017 producerades 90 686 flaskor men i Sverige finns bara en enda kvar på ett Systembolag i Västerås.
Nästa gång blicken sveper över hyllan med spanska viner är det högst troligt att en av Torres flaskor glider ner i korgen. Inte bara med tanke på smak och kvalitet utan minst lika mycket med Miguel Torres ord om miljöarbetet. Snart fyller han åttiotvå och vi håller tummarna för att barnen som driver firman idag tar över stafettpinnen
Post skriptum av BKWine Magazines redaktör: mer om Torres miljöarbete
För några år sedan bjöd Miguel Torres in BKWines Britt till en miljökonferens som Torres är medarrangör av i Katalonien, EcoSostenibile Wine. Det var en följd av att vi (BKWine) nyligen hade kommit ut med vad som sannolikt var den första boken som i detalj gick in på vad ekologiskt handlar om när det gäller vin, liksom andra aspekter av miljön och vinproduktion: ”Vinet och miljön, ekologiskt, biodynamiskt och naturligt”. Britt var en av deltagarna i panelen på konferensen.
I samband med det fick vi också tillfället att titta närmare på en del av det miljöarbete som Torres då höll på med, och som idag säkerligen kommit mycket längre. Bland annat fick vi se ett experiment där man använde alger för att binda koldioxid, se bilden nedan. Detta var ett av experimenten för att minska utsläppen av drivhusgaser och minska koldioxidavtrycket.
Vi besökte också en botanisk samling med lokala druvsorter, där kanske vissa kan visa sig viktiga för framtiden. En av druvorna som man hade där heter sumoll blanc, en mycket ovanlig druva med ursprung i Tarragona. Denna typ av druvsamlingar blir mer och mer viktiga när man nu för framtiden söker lämpligt genetiskt material, d.v.s. druvsorter med önskade karaktäristika. Det kan vara för att anpassa sig till klimatförändringarna. Men även i minst lika hög grad för att utveckla druvor med bättre motståndskraft mot sjukdomar för att minska behovet av besprutning i vingårdarna.
I Sven-Olofs text ovan talar han om mark som Torres köpt på hög höjd, så hög höjd att druvor idag inte trivs där. Vi fick dock möjligheten att besöka en av Torres experimentvingårdar där det går att odla druvor men tack vare att det är på så hög höjd är det idag svalklimatsdruvor. Vingården Tremp, som den kallas, på 950 meters höjd, är också platsen för experiment med vissa nya druvsorter. Läs mer om detta i denna artikel: ”Familjen Torres i Katalonien får bra resultat med gammal druvsort på hög höjd”.
Du kan se bilder om allt detta nedan.
—Per Karlsson
