Katastroflarm: Vi dricker inga söta viner och starkviner

Varför dricker vi inga söta viner längre? Systembolaget presenterade nyligen situationen för söta viner och starkviner i Sverige. Den är katastrofal.

Söta viner på väg att försvinna?

På 25 år har konsumtionen av söta viner sjunkit med runt 85%. 1989 sålde Systembolaget nästan 1 300 miljoner liter. 2014 är söta viner nere i runt 200 miljoner liter. Dock har konsumtionen glidit över på bättre viner. 1989 klassade Systembolaget 93 % av de söta vinerna som ”enklare kvalitet” och bara 6 % som ”högre kvalitet”. 2014 var det hela 67 % som klassades som ”högre kvalitet”.

Söta viner är alltså viner med väsentlig restsötma utan att vara förstärkta med sprit. Det är till exempel sauternes, söta tyska viner, vin santo, recioto osv. (De av någon anledning idag i media mycket bespottade (!) ”söta” röda vinerna med 6, eller 12 eller kanske 15 gram restsocker räknas dock inte dit.)

Starkviner åker utför

Även konsumtion av starkviner sjunker dramatiskt, om än inte riktigt lika mycket. Starkvin är alltså de viner där man tillsatt sprit för att stoppa jäsningen när det fortfarande finns socker kvar i vinet. De håller vanligen runt 18-20 % alkoholhalt. Det är till exempel portvin, sherry och madeira.

Sedan 1989 har konsumtionen av starkviner sjunkit med två tredjedelar. 1989 drack vi nästan 2 miljoner liter starkvin. Idag (ja, 2014) är det nere i runt 700 000 liter. Den mest dramatiska nedgången inleddes 1999.

Men det är skillnad på starkvin och starkvin.

Rent katastrofläge är det för sherry. (Sherrysiffrorna innefattar även torr sherry, vilket ju är den allra mumsigaste varianten av sherry.) Idag konsumerar vi bara 25 % så mycket sherry som vi gjorde 1989. Tre fjärdedelar av konsumtionen har försvunnit.

Portvin däremot, går det hyfsat bra för. Från 1989 har konsumtionen stigit från runt 230 000 liter till drygt 250 000 liter, även om det nu har börjat gå nedåt från en toppnotering 2008 på över 300 000 liter.

Det har också skett ett stort skifte från vitt till rött. I början av perioden var vitt portvin 30 % av konsumtionen. Det har nu sjunkit till att vara endast 5 % av allt portvin.

Madeira har det på senare år skrivits och pratats en hel del om. Men det tycks inte alls ha någon positiv effekt på konsumtionen. Madeira hade en glansperiod under andra halvan av 90-talet där man som mest nästan var uppe i 150 000 liter (vad hände egentligen 1995?). Men över hela perioden har madeira sjunkit från 100 000 liter till 70 000 liter, dvs tappat 30 %. Jämfört med övriga viner kanske ändå inte så illa.

Även övriga starkviner har sjunkit med drygt hälften, från 400 000 liter till runt 170 000 liter. Kategorin innehåller viner som Vintry’s Taverna, setúbal (Portugal), Commandaria, Muscat d’Alexandrie mm. Men här finns också de utsökta starkvinerna från södra Frankrike, de s.k. VDN-vinerna (vin doux naturel): Rasteau, Banyuls m fl.

Även här var det en märklig topp under andra halvan av 90-talet, men förskjutet till cirka tre år senare än toppen för portvin. Märkligt.

Vad hände egentligen vid mitten på 90-talet?

Sherry mest förlorare, portvin relativ vinnare

I början av perioden, 1989, var sherry helt dominerande med 56 % av hela marknaden för starkviner. Idag har sherry fallit ner på andra plats bland starkvinerna med endast 35 % marknadsandel (knappt 200 000 liter).

Vinnare, både i absoluta tal och relativ, i starkvinsgruppen är istället portvin som idag är störst och säljer runt 250 000 liter årligen, 25 % mer än sherry.

”Övrigt starkvin” kommer trea med runt 180 000 liter. Madeira kommer med god marginal sist av de fyra med ca 75 000 liter.

Går vi lite längre tillbaks i tiden blir förändringen ännu mer dramatisk. 1920 var 69 % av allt vin som vi importerade till Sverige starkvin! Vid den epoken var Sverige sannolikt även den största exportmarknaden för madeira. Nästan 40 % av all madeira som exporterades gick till Sverige. (Och om det finns någon gammal Munskänk som läser detta så kanske du kommer ihåg flervalsfrågan på något betygsprov om ifall Vin & Spritcentralen har haft en filial på madeira? Svaret var ja. Förhoppningsvis finns inte frågan kvar.)

Vad tänker du göra åt detta?

Den stora frågan är nu: Vad tänker du göra åt detta?

Öppna en flaska sauternes till foie gras-anklevern?

Ta ett extra glas portvin till julnötterna och stiltonbiten?

Börja middagen med lite rostade mandlar och oliver med ett glas blixtrande torr sherry som aperitif?

Eller har du några andra förslag?

För vi kan ju inte låta dessa fantastiska viner försvinna!

En bra början kan vara att du tar dig en titt på det urval vi gjort: de bästa söta vinerna och starkvinerna i Systembolagets sortiment.

All data och alla figurer kommer från Systembolagets kategoripresentation.

[box type=”info” style=”rounded” border=”full”]Varför inte göra en djupdykning av några av dessa viner? Till exempel kan du få ditt lystmäte av portvin om du kommer med på en vinresa till Dourodalen med BKWine.

Res till världens vindistrikt med experterna på vin och specialisten på vinresor.

Res till vinet med de som vill dela med sig av fantastiska upplevelser (istället för med de som vill sälja dig sina viner). Res med BKWine.[/box]