Visst ser det festligt ut med bubblor i glaset på ett mousserande vin. Vackert är det också. Och så pyser det så mysigt. Små, fina bubblor och många bubblor är ett tecken på att det är en champagne (eller annat mousserande vin) av kvalitet. Enklare mousserande har stora och färre bubblor. Är det inte så? —Nej, det stämmer inte, bubblorna är mer beroende av glaset än av vinet. Det illustrerades på ett bra sätt av vår nyårschampagne.
Något nyårslöfte? Varför inte: “Glömma några myter om vin.” Till exempel ”Bubblorna i glaset är ett tecken på champagnens kvalitet”, eller ”många små fina bubblor är bra, få bubblor visar på ett enkelt vin”. Så är det inte.
Det visar denna video med all önskvärd tydlighet:
Det är två till synes identiska glas. Det vänstra glaset visar nästan inga bubblor alls. Det högra glaset har rikligt med bubblor.
Båda glasen har just fyllts med vin för några minuter sedan. Det är alltså identiskt vin, serverat samtidig i båda glasen. En champagne av mycket god kvalitet från Côte des Blancs. Enligt tumregeln skulle man dra slutsatsen att det vänstra glaset inte innehåller ett bubbelvin av kvalitet. Men det är alltså uppenbart fel.
Dramatiskt olika. Av en slump hände det på nyårsafton.
Glasen är till praktiskt taget identiska, av samma fabrikat, Spiegelau ”Expert”. De är diskade på identiskt vis, handdiskade och noga sköljda under rinnande vatten. De har inte torkats med handduk utan självtorkat. De har båda stått några dagar i skåpet. Vi har använt dem båda i minst tio år. Men de är producerade vid olika tillfällen, kanske med en lite olika process.
Vad är skillnaden? Tja, säg det. Det är i alla fall inte att vinet i det vänstra glaset är enkelt och det högra bra. Inte heller att det ena glaset är smutsigt och det andra rent. Inte heller att det ena torkats med en handduk och det andra inte.
Gissningsvis kan skillnaden bero på att glasen är tillverkade på två olika sätt. Kanske lite olika glasmassa? Det ena glaset kanske har en mycket hård och slät glasmassa och det andra (högra) har blivit lite mer slitet med åren. Dock kan man inte se någon skillnad på dem. Eller en glasmassa som helt enkelt är skrovligare på ytan.
Slutsatsen är klar, mycket tydligt illustrerat: Hur bubblorna ser ut i glaset är INTE ett tillförlitligt tecken på det mousserande vinets kvalitet. Det beror på mycket annat.
Det finns t.ex. glas specialtillverkade för att ge mycket bubblor. De ger illusionen för den kanske mindre kunnige att vinet är ”bättre”. Eller helt enkelt för att det ser vackert ut. Det ÄR trevligare med mycket bubblor i ett mousserande vin. Glastillverkaren etsar några ojämnheter i botten på kupan vilket gör att det blir mer bubblor.
Bubbligheten påverkas av många olika saker. Om glaset inte är riktigt rent med kanske lite fettrester, om det maskindiskats eller handdiskats, om det torkats med handduk, om den som dricker har läppstift, glasets form med mera.
Bubblorna skapas av små ojämnheter i glaset, eller eventuellt ”damm” som kan finnas där t.ex. från att man torkat med en handduk. Detta kallas ”nucleation points”, det är där bubblorna uppstår. På ojämnheter. Det är samma effekt som får vattnet att våldsamt kocka upp i en stilla sjudande kastrull som man slänger ner pastan i. Den skrovliga pastan har massor med ”nucleation points” och får vattnet och bubbla upp kraftigt.
I ett glas kan man åstadkomma samma sak genom att släppa ner några korn salt eller fin sand. Då bubblar det mer. Eller genom att man skrapat dem lite i botten.
Slutsatsen är i alla fall tydlig. Hur bubblorna ser ut i glaset är inte ett tecken på bra eller dålig kvalitet på det mousserande vinet.
Själva vinet i de två glasen har förstås lika mycket koldioxid (kolsyra) i sig, så när man dricker ur dem så smakar det och känns det lika dant. Det vinet i det vänstra glaset är alls inte ”avslaget”.
Det bästa glaset till mousserande vin
Några ord också om vilket glas man lämpligen använder till mousserande vin.
Det sämsta tänkbara glaset till mousserande vin är de låga och breda ”coupe”-glasen. De är kanske vackra (?) och fungerar att servera efterrätter ur, men inte vin.
Nästan lika dåliga är de höga och smala ”flûte”-glasen (flöjtglasen), speciellt om de är fyllda nästan ända upp. Men tyvärr ser man dem ofta.
De glas vi själva föredrar för mousserande vin är vanliga vinglas, just de som visas på videon. Lite mindre än vinglas som vi skulle använda för stilla vin till middag, men en liknande form, på fot med bred och avsmalnande kupa. De på videon rymmer 26 cl och bör inte fyllas mer än till en tredjedel eller knappt halv. Häll på lite oftare istället. Kupan behövs för att fånga och lyfta fram aromerna. Det har varken flöjtglaset eller coup:en.
Det blir också allt vanligare att man när man besöker vinproducenter i Champagne får vinet serverat i vanliga vinglas och inte några speciella ”champagneglas”. Det är vi tacksamma för.
Res
En av de mest spännande sakerna med champagne är att upptäcka de många mycket begåvade småodlarna, som gör ”odlarchampagner”, och de små kvalitetsinriktade husen, inte lika kända som de gigantiska internationella champagnevarumärkena. Du kommer att upptäcka många enastående champagner på en vinresa till Champagne med BKWine.
Res till världens vindistrikt med experterna på vin och specialisten på vinresor.
Enastående vinresor. BKWine vinresor.
Läs
Om du vill veta mer om champagne, och hitta några av de bästa odlarna, kan du läsa vår mycket omfattande bok om regionen: Champagne, vinet och odlarna.
Internationellt prisvinnande böcker från Sveriges flitigaste vinboksförfattare.
