—
Obs: detta nyhetsbrev har “importerats” från vårt gamla arkiv. Länkar och bilder fungerar därför inte alltid korrekt!
—
|
|||||||
Aktuellt från BKWine | |||||||
Vinresor Vår 2011
”World’s Best Wine Tours” – Travel + Leisure, on TravelAndLeisure.com
Anmäl dig nu för att vara säker på att komma med! Det preliminära programmet för höstens resor finns även tillgängligt på sajten nu! Vad tycker egentligen folk om BKWines resor? Ja, det är ju en fråga som vi tycker är viktig. Vi vill ju gärna att det ska bli en härlig och minnesvärd upplevelse. Här är några av de kommentarer vi fått från resenärer den här säsongen:
Läs mer kommentarer från våra resedeltagare här! Skräddarsydda resor, företagsresor, resebyråer mmVi kan även skräddarsy resor på begäran, för dig och en grupp vänner, ditt företag, vinklubb eller en förening. Vill ni kombinera vinbesöken med andra aktiviteter är det inga problem. De flesta som tycker om vin uppskattar t ex gastronomiska studiebesök (osttillverkning, ankfarm, ostronodling, tryffelletning osv, beroende på var i Frankrike man befinner sig) men man kan också kombinera resan med golf eller konst/kultur. Andra resmål?Det finns massor med spännande vindistrikt som vi gärna skulle vilja göra resor till – och som du kanske är sugen på att åka till. Så varför gör vi inte resor dit? Jo, det är områden som är så pass okända i Sverige att vi nog skulle ha svårt att få ihop en grupp… Är du intresserad av andra områden, som inte finns på programmet? Har du en grupp likasinnade som kan vara en bra start för att få ihop en tillräckligt stor grupp för en resa (åtminstone en 6 till 8 personer, ju fler desto större chans att vi kan sätta ihop något) så hör av dig! Med en bra början i ”din” grupp kanske vi tillsammans kan få ihop en tillräckligt stor grupp. Vinresor på norska – vinreiser För dig som är i Norge: du kan även hitta våra vinreseprogram på norska här. Finska – EngelskaVi har också resor på – finska – viinimatkoja – och på – engelska! Kontakta oss. |
|||||||
Rekommendationer | |||||||
Ett urval av vad vi provat, besökt och stött på nyligen □ Producenter
Château Lagrange, Saint Julien, Bordeaux Denna Grand Cru Classé köptes 1983 av japanska Suntory vilket fick stora rubriker på den tiden. Nu är man lite mer van vid att de stora Bordeaux-slotten blir uppköpta av både den ena och den andra. Nu har Lagrange knappast lidit av att vara japanskt. Tvärtom. Enorma pengar har investerats, i slottet, i den vackra parken och i vinanläggningen. Och nu koncentrerar man sig på att om möjligt förbättra arbetet ute på fältet. Med sina 115 hektar vinodlingar (och 157 hektar totalt) är Lagrange ett av de största slotten i Médoc. Hela arealen ligger samlad runt slottet. Kvaliteten är idag mycket bra på samtliga tre viner som slottet producerar: Château Lagrange, andravinet Les Fiefs de Lagrange och det vita Les Arumes de Lagrange. Det vita består av 60 % sauvignon blanc, 30 sémillon och 10 muscadelle och dessa druvor är planterade på 4 hektar. De röda druvorna är cabernet sauvignon till 65 %, merlot till 28 % och petit verdot till 7 %. Les Fiefs de Lagrange är en av våra favoriter, ofta prisvärt och mycket trevligt. Vi rekommenderar årgång 2007 av både Lagrange och Les Fiefs. Klicka här för adress och fler rekommendationer. Quinta do Vale Dona Maria, Douro-dalen, Portugal Vägen upp till quintan smal och brant. Väl uppe får man sin belöning i form av fantastisk utsikt. Och naturligtvis i goda viner. Cristiano van Zeller gör en samling mycket intressanta viner, både röda och vita. Egendomen är på väg får sin ekologiska certifiering. ”Det är viktigt för mig”, säger Cristiano, ”även om kanske inte marknaden alltid bryr sig om det.” Quinta de Vale Dona Maria 2008 är ett av hans bästa viner. Druvorna kommer från de äldsta vinrankorna. Det är tretton olika sorter som är fotttampade i lagars. Bra och mjuka tanniner, komplexa aromer och en intensiv fruktsmak. Vinet utstrålar både elegans och kraft . Elegansen är viktig för Cristiano. ”Eken får aldrig överskugga frukten.” Klicka här för adress och fler rekommendationer. Läs mer om vinproducenter i VinNytt och på sidan med favoritproducenter på www.bkwine.com Läs mer om vinbarer, restauranger och butiker i VinNytt och på sidan med restaurangtips på www.bkwine.com. |
|||||||
Nytt från vinvärlden | |||||||
Den 30 januari: Sommelier-SM och Sommelierernas Dag i Göteborg med bl a föreläsning av BKWine med provning Sommelierernas dag den 30 januari arrangeras av västra sektionen av Svenska Sommelierföreningen i samarbete med Elite Park Avenue Hotel i Göteborg.Mässan är öppen 12-17 och vänder sig till samtliga sommelierer och andra dryckesintresserade som jobbar inom restaurang och systembolag. Besökarna har möjlighet att prova champagne, vin och öl från ett 30-tal utställare och smaka ostron och annat tilltugg. Temat för dagen är södra Frankrike och flera föreläsningar kommer att ges under eftermiddagen, bl a kommer Fabrice Dubosc, vinmakare hos Alain Brumont i Madiran, att hålla i en provning av viner från Château Montus och Bouscassé och Britt från BKWine kommer att hålla ett föredrag med titeln ”Sydfrankrike, ett vinområde i fokus”. En färgsprakande middagsföreställning med sydfranskt tema och unika viner avslutar dagen. För mer information: www.sommelierforeningenvast.se SM i Sommellerie arrangeras årligen av Svenska Sommelierföreningen och vinnaren representerar Sverige i Nordiska Mästerskapen. Vinprovning med BKWine i Stockholm den 17 februariDen 17 februari kl 19.00 håller Britt en vinprovning i Stockholm i samarbete med vinimportören Samplex. Temat är vita viner, som ju är otroligt mångfacetterade. Ofta har man fler parametrar att ta hänsyn till när man väljer ett vitt vin till maten än när man väljer ett rött. Är vinet knastertorrt, torrt eller lite sött? Är det aromatiskt? Är syran påtaglig eller dämpad? Har det lagrats på ekfat (eken påverkar ett vitt vin mycket mer än ett rött)? Högklassiga vita viner gjordes förr i tiden enbart i svala klimat. Med ny teknik och kunskap görs idag fina vita viner lite varstans i världen. Med en mängd intressanta druvor. Att det finns mycket mer än chardonnay och sauvignon blanc visar denna provning där vi stiftar bekantskap med druvor som chenin blanc, albariño, vermentino, pigato, grenache blanc och macabeo. Det räcker dock inte med en intressant druva. Vad är det mer som krävs av vinbonden och vinmakaren för att göra ett högklassigt vitt vin? Och är det sant att ett vitt vin görs i källaren medan att rött vin görs i vingården? Anmäl dig till denna provning och lär dig mer om skalkontakt, malolaktisk jäsning, svavling, kalljäsning, jästens påverkan och eklagring – alla viktiga saker för det vita viner. Provningen äger rum på Kungsholmen och priset är 450 kronor. Kontakta Lars-Olof Olvhage på Samplex för anmälan och vidare information, lars-olof-snabela-samplex.se Vinprovningar med BKWine i Sverige i februari
Sverige är Sydafrikas tredje största exportmarknad Sydafrikas viner har gjort en enorm succé i Sverige, så till den grad att det är lite svårt att förstå varför. (Eller är det tack vare talang for att leverera boxviner till lågt pris i stora volymer, med acceptabel kvalitet?) Sydafrika är faktiskt det vinland som levererar mest vin till Sverige. Från Sydafrikas perspektiv så är Sverige den tredje största exportmarknaden. 2009 gick Sverige om Nederländerna, som tidigare var trea. Detta är Sydafrikas största exportmarknader 2009: BKWine kommer att ha en ny vinresa till Sydafrika i mars 2012. Möte om vinturism i Languedoc bjuder in BKWine ”Les assises de l’oenotourisme” är det tjusiga namnet på en konferens om vinturism som äger rum i Languedoc. Låter ju inte riktigt lika elegant om man översätter det rakt av ”de som sitter ner och pratar vinturism”. Men det är just det det handlar om. Hur kan vinproducenter, matproducenter och en hel region bygga upp en strategi med vinturism. Och vi nämner det här ifall någon eventuellt är i krokarna 3 februari. Och därför att BKWine är en av de inbjudna talarna – som expert på vinturism! Mer info www.winetourisminfrance.com Sydafrikas vindistrikt är indelade i tre nivåer Sydafrika är ett vinland där mycket förändrats under de senaste decennierna. Idag använder man ett klassificeringssystem som kallas ”Wine of Origin” (WO). Man har tre nivåer i Wine of Origin: region, distrikt och ward. Det finns fyra regioner, med varierande antal distrikt. Varje distrikt kan sen ha flera wards. Idag är det tveksamt om det finns några identifierbara skillnader eller specifika karaktärer för alla olika wards (och kanske även distrikt och regioner), men det kan kanske utvecklas med tiden. Men kanske troligare är att det blir vissa regioner, vissa distrikt och vissa wards som kommer att profilera sig Det är trots allt ett ungt vinland. Här är distrikten med deras regioner: Distrikt Coastal Region Klein Karoo region: Olifant River region: Breede River Valley region Distrikt som inte tillhör en region: Overberg, Walker Bay, Douglas, Cape Agulhas, Plettenberg Bay Wards som inte hör till en region: Ceres, Cederberg, Prince Albert Valley, Swartberg, Lambert’s Bay, Lower Orange Den här förteckningen ska man dock nog ta med en nypa salt. Systemet verkar inte särskilt stabilt ännu och olika officiella dokument har faktiskt olika listor. Här är t.ex. mer information, men ngt annorlunda detaljer: www.wine.co.za (pdf) och www.wosa.co.za BKWine kommer att ha en ny vinresa till Sydafrika i mars 2012. Sydafrikas druvor: Chenin blanc fortfarande mest odlad Chenin blanc (förr ibland kallad steen) är fortfarande Sydafrikas mest odlade druva. Den är visserligen på nedgång. Den används också i ganska stor utsträckning till att göra den inte alls oävna sydafrikanska brandyn. Pinotage, som i stort sett endast odlas i Sydafrika, och som ibland ses som ett emblem för Sydafrikas vinproduktion, står för endast 6% av arealen. Statistiken (2009, % av arealen):
Teknikhörnan: vin med gummi arabikum Gummi arabikum är tekniskt sett en polysackarid, en gummiharts, från ett afrikanskt akacieträd. Det ar en av de tillåtna tillsatserna i vintillverkningen. Inget särskilt konstigt med det. Det är en livsmedelstillsats, E414, tillåten i bl.a. vin enligt EUs regler. Men vad är då poängen? Jo, gummi arabikum har två effekter på vin: den första och viktigaste är att det stabiliserar färgen, dvs man undviker oönskade färgförändringar. Det rör sig i första hand om att man vill bevara en mörkare nyans i vinet. Den andra effekten är att det kan ge mjukare tanniner och kan ge vinet en rundare karaktar. Gummi arabikum används i första hand på enklare röda viner, gjorda for att drickas unga. ”Methode provencale” for mousserande viner? Det är ju sen ganska många år förbjudet att använda begreppet ”champagnemetoden” för mousserande vin gjort med andra jäsningen på flaska. Nu kanske vi istället kommer att få ”provencemetoden”. Provence rider ju högt på rosévågen med den stigande populariteten för roséviner. Lokala vinforskare har nu utvecklat något som man kan kalla provencemetoden för mousserande viner. Man ville behålla friskheten och lättheten i vinerna och därfor ville man undvika att tillsätta socker för den andra jäsningen, som man gör t.ex. i champagne. Tillsätter man socker så höjer man ju även alkoholhalten. Den andra jäsningen i champagne kan höja alkoholhalten med ett par procent. I provencemetoden så avskiljer man istället en viss del ojäst must, alltså före alkoholjäsningen, och kyler ner den. När det stilla rosévinet är färdigjäst och man enligt champagnemetoden skulle tillsätta socker för att sätta igång andra jäsningen, så tillsätter man i provencemetoden istället den ojästa musten (som ju innehåller mycket socker, men även vatten). Det får den omedelbara effekten att alkoholhalten sänks, men efter den andra jäsningen (som skapar bubblorna) så kommer den upp i ”normalnivå” igen. Ännu så länge är detta på experimentnivå och vinerna får inte kallas appellation contrôlée (AOC eller AOP) utan endast ”vin mousseux de qualité” men man hoppas så småningom få en AC ”rosé effervecent de Provence”. Ett sjuttiotal vinproducenter har under 2009 gjort mousserande vin, som experiment, på detta sätt. Spaniens mest odlade druvor Vilken är världens mest planterade druva? Det är en vanlig kuggfråga i vinkunskapsprov. Det är en spansk vit druva – om inte det har förändrats under senare år (arealen har minskat). Den heter airen och producerar stora volymer ointressant vin i centrala Spanien. Mer intressant och minnesvärd ar den mest odlade spanska rödvinsdruvan, tempranillo, som ju kan göra mycket intressanta viner. Här är de mest odlade druvorna i Spanien (hektar, 2007): Rödvinsdruvor:
Vitvinsdruvor:
(Källa: Observatoria Espanol del Mercado de Vin, Drinks Business) Mycket, mycket gamla vinrankor Många vinproducenter gör en cuvée som de kallar ”vieilles vignes” (eller ”old vines”). Vinet från gamla vinrankor anses ofta vara bättre – gamla rankor ger lägre avkastning och mer koncentrerade viner. Jean-Armand Bloc, som egentligen inte är vinmakare utan kärnfysiker, enligt La Revue du Vins de France, har tagit fasta på detta och specialiserat sig på att göra vin från gamla vinrankor, minst 75 år gamla. Han har ingen egen vingård utan letar upp områden med gamla vinrankor i vingårdar runt om i Frankrike och tillverkar sedan vinet i samarbete med ägaren. Han kallar det ”très très vieilles vignes” Han har bl.a. gjort en TTVV Beaujolais och en Corbières. Mer info: www.ttvv.fr Äntligen! La Vigne lanserar en webbsajt La Vigne är en fransk tidning som i första hand riktar sig till vinproducenter. Men om man tröttnat på listor med provningskommentarer – som mer och mer invaderar konsumentinriktade vintidningar – så är den mycket intressant att läsa. Man hittar ofta mycket intressanta artiklar om vintillverkning och andra saker. Nu har de äntligen lanserat en webbsajt med massor med information: https://www.lavigne-mag.fr Ekologisk sjukdomsbekämpning: endast koppar och svavel? Ekologiska vinproducenter får endast använda koppar och svavel för att bekämpa sjukdomar på vinrankan. Så säger man ofta. Det är dock inte riktigt sant. En ekologisk producent får även använda andra produkter om de är ”naturliga”. Här är de preparat de kan ta till (baserat på en artikel i la Vigne):
Portugal störst på korkproduktion Av de 17 miljarder vinflaskor som förslöts 2009 fick 66 %, dvs 11,3 miljarder, naturkork. 3,1 miljarder använde skruvkork (skruvkapsyl) och 2,9 miljarder plastkork (syntetisk kork). Den största porducenten av naturkork är Portugal. Här är topplistan på korkproducenter (källa La Vigne / Apcor):
Inte alla jäster är jämnbördiga Det är mycket vanligt i vinproduktion att man tillsätter ”odlad” jäst till musten för att bättre kontrollera jäsningen. Precis som när det gäller ”naturjäst” är det Saccharomyses Cerevisiae som ombildar socker till alkohol och koldioxid (för öl använder man även S. Carlsbergensis!). En jästproducent har nu lanserat en ny sorts jäst som inte är en Saccharomyses. Den kallas Torulaspora Delbrueckii. Fördelen, påstår man, är att vinet får bättre doft med mer angenäma karaktärer av färska frukter. När man testade det på chardonnay i bourgogne så fick de viner som jäst med Torulaspora mer karaktär av citrus, blommor och kryddor. De som jästes med Saccharomyses Cerevisiae drog mer åt tropisk frukt, som t.ex. ananas. ”T-vinerna” upplevdes också som fylligare. En svårighet är dock at Torulaspora inte klarar av att jäsa ut sockret helt och hållet. Jästen dör när alkoholhalten stiger över 8-10%. Därför måste man ändå tillsätta lite S-C för att avsluta jäsningen. (Källa: La Vigne) Extrahera mera – med högt tryck eller låg tryck Kanske har du hör talas om ”flash détente”, i alla fall om du läst vår bok Ett vin blir till. Det är en vintillverkningsteknik som går ut på att man extraherar mer ämnen från druvskalet genom att först hetta upp druvorna och sedan utsätta dem för vakuum. Man behöver en rejält stor apparat för att göra det och sådana säljas av en firma som heter Pera. En annan stor vinmaskinstillverkare, bucher-Vaslin, har nu lanserat en alternativ process som nog gör i praktiken samma sak. Den kallas Delta Extractys. Istället för vakuum använder man högtryck. Först hettar man upp druvorna till runt 60 grader (i t.ex. en termovinifikator) och sen transporteras de in i en tryckkammare. Där är trycket upp emot 4 bar. Sen forslas druvorna snabbt ut i normalt tryck. Effekten blir densamma: cellmembranen i druvskalen skadas och därmed blir extraktionen av polyfenoler, t.ex. färgämnen, mer effektiv. Enligt tillverkaren ska det ge vinet mer kropp och frukt, och en bättre tanninstruktur. Det är troligen en teknik som i första hand kommer att användas av kooperativ och andra stora producenter. Maskinen är inte billig: mellan 35 000 och 90 000 euro (Källa: La Vigne, Bucher-Vaslin) Domstol i Bordeaux dömer italienska vinproducenter för ekonomisk parasitism Vid förra Vinexpo, världens största vinmässa, som ägde rum i Bordeaux 2009, deltog inte italienska vinproducenter. Istället hyrde de ett stort ”partytält” (600 m2) vid ett hotell inte långt från mässområdet, där det presenterade sina viner. Att de inte deltog på mässan berodde på en konflikt mellan mässarrangörerna och Italien – man var inte överens om bl.a. var och hur stor den italienska montern skulle vara på mässan. Nu blev Vinexpoarrangörerna mycket upprörda av att italienarna istället presenterade sina viner oberoende av själva mässan. Så upprörda att de dragit arrangörerna av italientältet (Ital Assist) inför domstol. Och nu har Vinexpo vunnit. Ital Assist har dömts till 150 000 euro för ”ekonomiskt parasitism”. Vi kan inte annat än at tycka att Vinexpo har burit sig felaktigt åt. I själva verket bidrar alla arrangemang ”off” (som de kallas på franska) med ett stort värde till själva mässan. Om resultatet blir att det blir färre ”off”-arrangemang kommer Vinexpo självt att förlora på det. (Vi kan bara hoppas att Vinisud, den näst största vinmässan i Frankrike får för sig att göra några liknande dumheter.) Läs mer www.vitisphere.com och mer www.vitisphere.com Vanligaste druvsorter i Österrike Enligt Austrian Wines / Statistik Austria, Vineyard Survey 2009 är detta de mest planterade druvsorterna i Österrike. Först vita (gröna):
Och röda/blå:
Siffrorna betecknar % av arealen 2009. + eller – indikerar förändring sedan 1999. Gröna druvor har sjunkit från 75 % till 66 % av totalen. Med andra ord har blå (röda) druvor ökat från 26 % till 34 %. Intressant att röda viner går framåt så mycket i Österrike. Totala arealen har minskat med 5 % och är nu 46 000 ha. Vinrankornas frihet? Eller planteringsrättigheter För några år sedan kom alla EU-länderna överens om en stor reform av vinsektorn. En viktig del av detta var att avskaffa ”planteringsrättigheterna”. (Det var också på gång att chaptalisering, att tillsätta socker i vinet för att höja alkoholhalten, skulle förbjudas, men det blev allt för mycket protester från en del vinproducenter.) Systemet med planteringsrättigheter fungerar så att man får inte plantera vinstockar hur man vill utan man måste först ha ett ”tillstånd” för en viss areal. Dessa tillstånd var strikt begränsade. Istället kom man överens om att slopa detta system och tillåta ”fri” plantering. Å andra sidan, om en vinproducent inte kunde sälja sitt vin, inte hittade köpare, så skulle han inte heller få några subventioner eller stödköp. (Dagens system bygger på stödköp av osålt vin.) Hela reformen skapades för att göra vinindustrin mer konkurrenskraftig, framför allt gentemot ”Nya Världen” där vinproduktionen ofta är mer effektiv. Nu tycks vissa politiker ha börjat ändra åsikt och börjat säga att planteringsrättigheterna bör behållas och vinnäringen bör vara mer statskontrollerad. Senast var det den franske presidenten Nicolas Sarkozy. Förra året var det Angela Merkel i Tyskland. Alldeles nyligen har även organisationen AREV stämt in i kören. AREV är en samarbetsorganisation för ett antal av Europas vinregioner. De är ofta positiva till lagar och regler som skyddar vinproducenter från konkurrens och som går emot förändringar. Men sällan är till fördel för konsumenten. Den franske vinskribenten Hervé Lalu har just publicerat en intressant artikel i ämnet på sin blogg. Han menar att det kommer att vara till fördel både för vinindustrin och för konsumenterna om planteringsrättigheterna avskaffas. Planteringsrättigheterna är i själva verket bara ett sätt för ”den gamla generationen” att skydda sig från konkurrens. Vi kan bara hålla med Hervé, att planteringsrättigheterna bör bort, vinkonsumenter och vinproducenter skulle må bra av en öppnare konkurrens. Ner med planteringsrättigheterna! Läs Hervés artikel här: Droits de plantations, la polémique continue… mais est-ce la bonne? (använd Google Translate om du inte läser franska). Skydd mot dåliga tider i Armagnac? Kondom från Condom… Condom är, tro det eller ej, huvudorten i Gascogne där man producerar armagnac. Det ligger en tre timmar lång bilresa söder ut från kusinen Cognac. Men Condom kopplas ju förstås också ihop med något annat. Några klipska marknadsförare har nu lanserat ”the condom from Condom”. Stadens borgare är uppenbarligen inte helt övertygade. Enligt en artikel i tidninge Sud-Ouest överväger man om man ska ta saken till domstol. Men vem blir inte övertygad av argument som ”den första riktigt lyxiga kondomen, chic och elegant, med den där speciella ’Franska touche:en’”. Precis som vin (eller armagnac) levereras den i lådor om sex, små eleganta askar med en design inspirerad av juvelskrin – ”you will be proud to display it” (vi tror att ”it” refererar till asken). Lokala entreprenörer verkar ha hakat på snabbare än den lokala administrationen. En har t.ex. lanserat en serie armagnac-baserade cocktails med namn som “la turlutte”, “le gratte-cul” ou “la coucougnette aux figues” (slå upp det på Wikipedia!). Kan man tänka sig en kombinerad presentförpackning med en flaska armagnac, lite lokalproducerad anklever (en specialitet) och en ask kondomer? Vem kan motstå? Läs mer i Sud-Ouest och på www.theoriginalcondom.com och om armagnac. Det enda som förvånar oss är att ingen gjort det tidigare! Alsacedag på Operaterrassen 31 januari blir det Alsace-dag på Operaterrassen i Stockholm. Sopexa och CIVA organiserar ett evenemang med ett fyrtiotal vinproducenter representerade. Mer info på www.franskaviner.som ”Nyhetssajten” Vinnet: när saker inte är som de verkar. Eller är de? Journalistik eller reklam? I förra Briefen skrev vi om Vinnet en ny svensk sajt som, enligt vad som står på sajten ”drivs av vinentusiaster” och har som motto ”vinnyheter på nätet”. Vad som är märkligt, skrev vi i Briefen, är att Vinnet uteslutande skriver om viner som säljs av PrimeWine-gruppen. Vi konstaterade också att enligt svensk marknadsföringslagstiftning är det inte tillåtet att maskera reklam och få det att se ut som journalistik. Vi har inte fått någon kommentar på artikeln från PrimeWine. Mer: https://bkwine.blogspot.com Men Elke Jung på Vinbanken tog upp historien och kontaktade PrimeWine för en förklaring: ”Vem står bakom Vinnet?” Så här svarade PrimeWines talesman enligt Vinbanken ”PrimeWineGroup har inget ägande i Vinnet. PrimeWine och Mondowine är samarbetetspartners med Vinnet i form av annonsering och några av grundarna av Primewine är delägare i vinnet. Då vinnet är nystartat är det än så länge bara Primewine och Mondowine-produkter på hemsidan. Anledningen till att inte andra importörer bjudits in än är för att sidan inte är färdigutvecklad.” Intressant. Vi sa dock aldrig att PrimeWine äger Vinnet. Däremot så undrade vi om det är förenligt med god journalistik och svensk marknadsföringslagstiftning att försöka få reklambudskap att se ut som journalistik. PrimeWine säger nu att de är ”samarbetspartner”, dvs annonsör på Vinnet. Det finns dock INGA annonser på Vinnet. Jo, det finns faktiskt en, för Sydafrikaresor, men så vitt vi vet äger inte PrimeWine Sydafrikaresor. Det finns en del andra knappar som ser ut som annonser men det är bara interna länkar på sajten. Inga vinannonser på sajten alltså. Eller ser PrimeWine hela sajten som en annons och att de därmed finansierar Vinnet, även om de inte äger den. Men hur överensstämmer det med svenska marknadsföringsregler? Att en sajt presenteras som en journalistisk nyhetssajt, men i själva verket är reklam? Eller så menar PrimeWine något annat. Vem vet? Var finns de annonser som uppenbarligen PrimeWine betalar Vinnet för? Talesmannen för PrimeWine bekräftar att ägarna till Vinnet och PrimeWine åtminstone delvis är samma. Kan man då tro att ”informationen” och ”nyheterna” på Vinnet kommer att vara oberoende och kritiska gentemot PrimeWine? ”Vinnyheter på nätet”? Eller reklam för PrimeWineGroup? Talesmannen för PrimeWine verkar dock mycket insatt i Vinnets verksamhet – anmärkningsvärt mycket med bakgrund av att hon menar att det är två oberoende företag. Hon säger t.ex. att ”anledningen till att inte andra importörer bjudits in än är för att sidan inte är färdigutvecklad”. Vi kan inte låta bli att undra: hur många andra vinimportörer, konkurrenter till PrimeWine, kommer att vara intresserade av att delta i en sajt som drivs av PrimeWines ägare? En annan svensk vinsajt, Wow News, har också skrivit om Vinnet, under rubriken ”Ny svensk vinnyhetssajt – Flera importörer bakom ny vinsajt”. Där figurerar en av sidans grundare, Johan Olsson (hans namn finns dock ingenstans på Vinnets egen sajt.). Han uttalar sig till Wow News: ”På sidan kommer vi dagligen att fylla på med nya nyheter och matnyttig information. Vi kommer regelbundet fylla på med vintips och filmer direkt från våra producenter.” Hoppsan! ”Våra producenter”. Vad betyder det? Representerar Vinnet vissa producenter? Vinnet är ju en nyhetssajt… Mer: www.wownews.se Enligt notisen i Wow News är Vinnet ett samarbete mellan olika vinimportörer. Av allt att döma är detta felaktigt. De enda viner som omnämns på sidan är viner från PrimeWineGroup. Vilka är de andra importörerna? Och hur kan det vara förenligt med god marknadsföringspraksis att ett antal leverantörer (eller en) driver en “nyhetssajt”? Grundfrågeställningen är ju samma som förut: är Vinnet en journalistisk nyhetssajt? Eller reklam? Om det är en ”nyhetssajt”, varför skriver man i så fall uteslutande om PrimeWineGroups viner? Och uteslutande positivt? Eller är Vinnet en reklamsajt? Som gör sitt yttersta för att se ut som en nyhetssajt? (Och hur stämmer det i så fall med svensk marknadsföringslagstiftning?) Och varför anstränger man sig så att dölja vem som ligger bakom sajten? Och spelar det egentligen någon roll om det bara är PrimeWine eller om det är flera importörer som ligger bakom? Är det OK att marknadsföring låtsas vara journalistik, bara för att det är flera importörer inblandade? Är det en snilleblixt från någon marknadsförare som tänkt ”vi gör en sajt som ser ut som information och nyheter, men vi pratar bara om våra egna viner – jättebra reklam för ingen tror att det är reklam!”? Vad tycker du? Delikatessbuitk och vinbar i Bordeaux På inget sätt är vi opartiska i detta: Chateau Lestrille är ett litet familjeägt slott i Bordeaux, Entre-deux-Mers, som tillhör gruppen ”små, okända” till skillnad från ”stora, klassade”. Det är också, som många liknande, ett slott där man kan hitta mycket välgjorda och intressanta viner till ett mycket rimligt pris (en bråkdel av klassade slotts). Lestrille drivs av unga Estelle Roumage, som tagit över slottet efter sin far. Hon är full av idéer och har ny öppnat en butik med vin, inte bara sina egna viner (!) och delikatesser. En vinbar och restaurang är på gång till hösten. Är man liten familjeproducent så måste man ha både energi och idéer idag och det har Estelle. Och varför är vi inte opartiska? Jo, franska Estelle är gift med svensk-spanska Martin, och Martin är en av BKWines vinguider på våra resor i bl.a. Bordeaux. Bättre insikt i vinets värld än så kan man nog inte få! Läs mer här: bordeauxwinenews.blogs.sudouest.fr Kan man som boende i Sverige importera vin för personligt bruk utan att gå via Systembolaget / monopolet Det är en ganska vanlig fråga vi får. Svaret är utan tvekan: Ja. Man får importera vin till Sverige för eget bruk från andra länder inom EU. Det är dock under vissa förutsättningar och regler. Läs det mer detaljerade svaret här: Can Swedish residents import wine for personal consumption? Grekisk vinmakare blir borgmästare Yiannis Boutaris blev nyligen vald till borgmästare (en politiskt viktig post) i Greklands näst största stad, Thessaloniki. Yiannis Boutaris tillhör samma familj som gett sitt namn till den kända vinfirman Boutari, men på 90-talet valde han att lämna firman och gå sin egen väg. Han grundade då en ny vingård, i vindistriktet Naoussa i norra Grekland (Makedonien) under namnet Kir-Yianni. Idag drivs vingården av hans son Stelios Boutaris. Den har under sin korta existens blivit en av de mest framträdande kvalitetsvinproducenterna i Grekland. Vi var mycket imponerade när vi var där för något år sedan. Faktum är att det händer mycket spännande i vinvärlden in norra Grekland idag och Thessaloniki är en bra bas för att utforska regionen. Kanske nästa nya vinresedestination? Hör av dig om du är intresserad. Måndens oundgängliga vinpryl: ta bort svavel med SO2GO En del menar att huvudvärken man får av vin snarast beror på svavlet som finns i vinet och inte på volymen som konsumeras. Förvisso lär det finnas svavelallergi, men vi tror nog i de flesta fall på volymteorin. Men gör man inte det så finns det nu botemedel. So2go är en vätska som man droppar i vinet och som tar bort svavlet. Det säljs också som spray. Varje liten flaska So2go innehåller 3 ml antidot och räcker till en flaska vin. En dos kostar 1,50 GBP. So2go innehåller väteperoxid (H2O2), ett vanligt blekmedel, som även används antiseptiskt och till och med som raketbränsle (enligt Wikipedia). Om man föredrar att bli av med svavlet utan att tillsätta blekmedel eller raketbränsle kan man istället hälla över vinet på karaff och lufta vinet lite. Det fungerar bra det också. Dessutom är det gratis. (Faktum är att So2go fungerar så att det frigör syre när det tillsätts i vinet – precis som luftning.) Mer: www.so2go.co.uk Är det hutlöst att en flaska vin kan kosta 1000€ eller mer? Frågan kan också ställas som ”har vi alla rätt att köpa klassade bordeauxviner till överkomliga priser?” Förvånande ofta får man svaret ”ja” på båda frågorna. Många tycks upprörda över de oerhört höga priser som de bästa (eller i alla fall dyraste) Bordeaux-vinerna (bland andra) kommit upp i under senare år. Men är det verkligen orimligt? Finns det något som säger att vi alla ska kunna köpa de slottsviner vi köpte förr även i framtiden? Många vinkonsumenter tänker nostalgiskt tillbaks på när de kunde köpa de stora slotten utan allt för mycket värk i plånboken. Många vinskribenter har under det senaste året ojat sig över de enorma prisökningarna. En som inte ojar sig är Robert Joseph, en högt respekterad engelsk vinskribent. Han menar att vissa viner har idag blivit rena lyxvaror och finns det konsumenter som är beredda att betala tusentals dollar för en flaska så låt dem göra det. Inget fel i det. ”En flaska vin för $1000 är inte mer galet än en handväska för $10 000”. Vi håller med. För alla oss andra, som inte vill betala 1000€ för en flaska vin, eller ”ens” 100€, så finns det ju faktiskt massor med goda viner till rimliga priser. Vars producenter säkert behöver pengarna bättre än lyxvinproducenterna dessutom. Läs hela Robert Josephs krönika här Plus ça change Mer om boken om Tokajer I förra Briefen recenserade vi en ny bok om Tokajer: Tokaji Wine – Fame, Fate, Tradition av Miles Lambert-Gócs. En mycket speciell bok och vi undrade lite för vem den var skriven. Författaren hörde av sig och berättade: ”I feel obliged to respond to your question about ”the intended reader.” If we are talking about someone who is going to read the book from front to back, certainly it would only be a real Tokaji enthusiast. But mainly I was thinking of serious enophiles who occasionally want to explore particular topics about Tokaji. That is why I divided the book into parts, with an A-Z format within that framework. Also, I definitely had wine writers, MWs, etc. in mind in wanting to set out everything needed to avoid the wrong or false history that has plagued Western literature on Tokaji to date.” Här är bokrecensionen. Rekordpris för vingård i Bordeaux Ett grannslott till Chateau Haut-Brion har sålts till vad som är ett rekordpris per hektar. Det är Chateau Les Carmes Haut Brion som köpts av ett fastighetsbolag baserat i Bordeaux. Les Carmes Haut Brion har, förutom ett tjusigt slott, 4,7 hektar vingård och 3 hektar park. Vingården ligger i AOC Pessac-Léognan. Gör man en snabbkalkyl så får man ett pris av 3,8 miljoner euro per hektar vinmark. Inte illa! Läs mer: www.sudouest.fr |