Gianfranco (Franko) Kozlovic tycker man kan hitta doft av båda akacia-blomman och akaciahonung i mogen malvazija så även han experimenterar med lagring på akaciafat. Han lagrar sin Akacia Malvazija i nio månader och han är nöjd med resultatet än så länge och tycker det är roligt att göra något annorlunda. Vinet är mycket gott och karaktärsfull, blommigt och fylligt med en otroligt lång eftersmak. Om man känner akacian? Ja, men om den kommer från druvan eller fatet…? Han gör också en malvazija som har fått 12 timmars skalkontakt vilket gett en kraftig färg och en kraftfull doft. Blommigheten och friskheten finns kvar men här finns även en del persika och mogna äpplen. Jag älskar den höga syran i denna druva, den kan lätt bli min favoritdruva om det nu inte vore för att vinerna är svåra att få tag på utanför Istrien. Kozlovic Santa Lucia Malvazia 2006 är ett fantastiskt vin. Färgen är ljus bärnsten och gamla rankor ger vinet komplexitet. Doften är lätt oxiderad och har en fin, lite stenig, jordig ton. Eftersmaken är igen mycket lång och frisk.
De unga vinodlarna har haft det lite kämpligt i Istrien, minst sagt. Som Klaudio Tomaz i Motovun berättar: ”Jag startade inte på noll, utan på minus 20! Det stora kooperativet i byn har förstört våra viners rykte.” Klaudio och Daniella Tomaz är ett ungt par som odlar 8 egna hektar och som hyr ytterligare 10 hektar. Byn Motovun har en gammal vintradition men domineras av det stora kooperativet som massproducerar enkla viner. Klaudio Tomaz däremot, satsar på kvalitet. Han vill sätta sin personliga prägel på malvazija. Han gör en frisk, blommig (men kraftfull) som ska drickas ung och en annan som får två veckors skalkontakt och lagring i mullbärsfat (!) Hans söta Malvazija är ett märkligt vin, men gott! Druvorna får torka i 100 dagar efter skörden. Därefter pressas de och musten jäser långsamt på ekfat (225 liter) under tre månader. Alkoholhalten är uppe i 16,8 % och aromerna är lite rökiga, lite bittra och här finns torkade fikon. Mycket intressant!
