Som en del av vinreformen inom EU, som ländernas jordbruksrepresentanter överenskommit, är det meningen att det ska bli tillåtet att tillverka rosévin genom att blanda vitt och rött vin. Idag är det i de flesta EU-länder inte tillåtet att göra så (det lär vara tillåtet i Spanien). Istället måste man göra rosévin genom att använda blå druvor och ha en kort skalkontakt. Det är nog i och för sig något som är allmänt känt av rosékonsumenten, och kanske heller inget han bekymrar sig om. Nu i elfte timmen har det blivit ett väldigt rabalder bland franska och italienska vinproducenter som menar att detta kommer att förstöra kvalitén på rosévinerna (om den nu fanns där från början). Men varför gick länderna då ursprungligen med på reformen, frågar man sig. Tja, enligt en kommentar låg italienarna lågt därför att de fuskat med mjölkkvoterna och ville inte sticka upp huvudet (förstår ni kopplingen?). Och fransmännen kanske sov? Vi vet inte. Men spelar det egentligen någon roll? Skulle det vara en sån katastrof för producenterna och för kvalitén om man fick göra rosé genom att blanda rött och vitt? (Och skulle konsumenterna lida?) Eller är det de ”vanliga” roséproducenterna som inte vill få mer konkurrens? Vi är inte övertygade. Sen kan man ju hålla i minnet att i stort sett all roséchampagne är gjord på det sättet. Och vi har inte hört några protester om det. Har du?
