Skruvkapsylen (”skruvkorken”) är en framgångssaga. Alla vinländer använder den till en del av sina viner och den dominerar stort i Australien och Nya Zeeland. Det var på 1960-talet som det franska företaget Le Bouchage Mécanique i Chalon-sur-Saône i Bourgogne började experimentera med skruvkapsyl för vinflaskor.
Efter flera år av experiment och tester med professionella inom vinindustrin utvecklades den allra första aluminiumförslutningen, kallad ”Stelvin”, 1964. Varumärket registrerades officiellt 1976.
På den tiden ansåg schweizarna att Stelvin-förslutningen vara idealisk för druvan chasselas som verkade vara särskilt utsatt för korkdefekt. Senare blev Stelvin den bästa lösningen på bristen på korkar i Australien på 1990-talet.
2001 etablerade Nya Zeeland ”The Screwcap Initiative” för att popularisera användningen av skruvkapsyl på vinflaskor istället för naturkork. Stelvin tillverkas idag av det stora australiensiska förpackningsföretaget Amcor. Enligt företaget försluts en vinflaska av tre i världen med skruvkapsyl.
Läs mer: amcor
(Kommentar: Skruvkapsylen, liksom naturkorken, har fördelar och nackdelar. Vilken som är lämplig att använda beror på många olika faktorer. Det är inte så enkelt att den ena eller andra självklart är ”bäst”.)
Läs: Läs mer om förslutningar i BKWines bok Ett vin blir till.
Ett svar
Hej
Trevligt att ni uppmärksammar förslutningar. En viss inträngning av syre kan vara nödvändig för att olika ”mogenhetsreaktioner” skall kunna ske i vinet. Via en kork kan syre komma in via porerna i korken och genom korken (Oxygen Transmission Rate). Med en skruvkapsyl är båda dessa möjligheter stängda. Men nu finns skruvkapsyler som tillåter en viss syretransport. En av fördelarna är att man kan förvara flaskorna vertikalt så att sediment kan sjunka till botten. Vissa säger att ha flaskor med skruvkapsyl horisontellt inte är bra eftersom plasttätningen kan reagera med syran i vinet?
Gillar era kunskapsinriktade inlägg. Uppskattar att få bryta åsikter med Per via mail!