Det dricks mycket rosévin just nu. Kanske sitter du med ett i handen. Och även om Provence har påverkat många roséviner världen över med sin ibland in absurdum ljusa färg så är färgvariationen på roséviner stor. Rosévin gör man med blå druvor och färgen styr man genom att låta druvmusten ha kortare eller längre kontakt med skalen.
Det är inte banalt att göra ett rosévin, tvärtom, många vinmakare har påpekat för oss att det är ett komplicerat vin att göra. Det gäller nämligen att få färgen ”rätt” för det är färgen som bestämmer om kunden köper vinet eller inte (!!). Dagens roséviner av bra kvalitet görs oftast med en av dessa två metoder:
Direktpressning:
Druvorna (avstjälkade eller inte) läggs i pressen och pressas försiktigt och långsamt. Skalen avger enbart en lätt färg till musten under pressningen som sedan får jäsa utan skal. Vill man göra en riktigt ljus rosé (eller helt enkelt ett vitt vin gjort av röda druvor) använder man denna metod.
Skalkontakt:
Druvorna krossas lätt, bara så att skalet spricker, och musten (de krossade druvorna) ligger sedan med skalen under några timmar. Hur länge beror på vilken färg man vill ha. Det kan vara mellan 2 och 20 timmar i en temperatur runt 10–12 grader. När man fått den rätta färgen tappar man av musten och pressar druvorna. Den självrunna musten jäser sedan, eventuellt blandad med den pressmusten. Temperaturen hålls ofta ganska låg, 15–20 grader.
En speciell variant, idag ganska ovanlig, är s.k. saignée (franska för blödning eller åderlåtning) där man från en tank som ska bli rött vin tidigt under jäsningen tappar av en del must som bara hunnit bli lätt färgad.
Hur mycket tid musten spenderar med skalen har alltså stor betydelse för färgen men även vilken druva som används påverkar.
Läs mer i BKWine Magazine: Hur gör man rosévin? Sanningen och myterna.
Läs: Läs mer om hur man gör rosévin i BKWines bok Ett vin blir till.
