När väl priserna började offentliggöras sent i våras av de stora slotten för deras primörer av årgång 2009 drabbades de av mycket kritik från vinbranschen och från pressen. Vi kan konstatera att trots att försäljningen av Bordeaux sjönk kraftigt 2009 har de flesta slotten höjt sina priser på primörerna, och i många fall rejält mycket. Orsaken till den diskrepansen är nog att de stora, berömda slotten, de som säljer i primör, lever i sin egen värld (eller i ett eget marknadssegment), en värld som inte har drabbats av någon kris. I alla fall inte ännu.
De som kraftigt tappat marknad är istället de bordeauxproducenter som ligger i en lägre prisklass. De lider bland annat av den bild konsumenterna har av Bordeaux som dyra och exklusiva viner – vilket är korrekt för de 2 % (på en höft) av vinerna som säljs som primörer, och som nästan har monopol på uppmärksamheten i pressen vad gäller Bordeauxviner.
Läs mer om reaktionerna på primörpriserna på t.ex. Decanter.com: ”Bordeaux 2009: high prices risk ”alienating” US market”, eller The New Bordeaux “Anti-2009 pricing sentiment” , eller “Is Bdx 09 pricing aimed at shifting unsold 08s and 07s” (onekligen en intressant vinkling – har man satt priserna orimligt högt för att tvinga kunderna att köpa det som fortfarande är osålt av tidigare årgångar?) eller ”Are 2009 Bordeaux First Growths overpriced?” (en motiverad fråga med primörpris på €450).
Man kan i alla fall glädja sig åt att det finns många mycket bra viner för priser långt under dessa priser, i nivån €10-25 (från Bordeaux eller andra områden), som vid en blindprovning skulle klara sig mycket bra, men inte kunna ståta med etiketten Grand Cru Classé.
