Vinrankan är på många sätt en robust planta som klarar svåra förhållanden och lite vatten. Men den har svagheter. En är att den drabbas av svampsjukdomar. Ingen vingård klarar sig utan besprutning. Har du hört motsatsen? Tro inte på de som säger att vinet är gjort utan användning av pesticider. Det är inte sant. Alla vinproducenter använder någon form av besprutning.
Idag vill alla begränsa denna besprutning så mycket som möjligt. Men hur? Ett sätt är att plantera s.k. resistenta druvsorter. Detta är hybrider, alltså korsningar mellan en europeisk (Vitis vinifera) och en amerikansk (Vitis något annat) vinranka. Den amerikanska har mycket bättre motståndskraft mot svampsjukdomarna och därmed minskar behovet av besprutning för vissa hybrider.
16 resistenta druvsorter är numera tillåtna att planteras i Frankrike. Men de får inte användas hur som helst. I själva verket får de bara planteras och användas i viner utan geografisk benämning, alltså i vin de france (f d vin de table). För appellationsviner (AOP) är det förbjudet inom hela EU att plantera och använda hybrider. Men diskussioner om en förändring av reglerna är på gång.
Tyska vinproducenter bryter redan mot förbudet. Men i Frankrike, i Bordeaux inte minst, hörs många kritiska röster mot de resistenta vindruvorna. De har en lång väg att gå innan de blir accepterade. Samtidigt är de flesta vinproducenter överens om att minska besprutningen är en av de viktigaste sakerna idag.
Här är de 16 tillåtna hybriderna:
- bronner (v),
- cabernet blanc (v),
- cabernet cortis (r),
- johanniter (v),
- monarch (r),
- muscaris (v),
- pinotin (r),
- prior (r),
- saphira (v),
- solaris (v),
- soreli (v),
- souvignier gris (rose)
- vidoc (r),
- artaban (r),
- floréal (v)
- voltis (v)
De fyra sista har utvecklats i Frankrike.
Läs mer: mon-viti
6 svar
Nu blandar ni ihop olika saker på ett vinklat sätt.
Det är INTE så att ALLA vinproducenter besprutar med någon form av besprutning, men några kan bespruta med medel som inte är räknade som pesticider som t.ex. bikarbonat.
Svavel är inte heller någon pesticid om den användes som växtnäring. Sedan kan man använda biodynamiskt avkok på t.ex. åkerfräken för att stärka plantorna mot mjöldaggsangrepp.
De flesta odlarna i Sverige använder sig av resistenta druvsorter, för det är inte något förbud mot dessa Sverige. Det innebär att svensk vinodling är inriktad på hållbar odling av den svenska arealen. Det kan man tro på utan att vilseledas av Europeiska organic-märke.
Tack för kommentar Tommy.
Ja det finns nog kanske någon vinproducent som inte använder besprutning/pesticider. Möjligen någon som använder hybrider, och möjligen någon annan. Men det är extremt ovanligt – och riskfyllt – och man kan nog lugnt säga att i stort sett alla producenter utom hobbyproducenter använder besprutning/pesticider.
Jag förstår inte varför du menar att svavel inte skulle vara en pesticid. Den används i första hand för att bekämpa mildiou och oidium, två svampsjukdomar, delvis tillsammans med koppar (koppar dock inte i Sverige om jag förstår rätt). Så visst är det en pesticid (=bekämpningsmedel), liksom koppar.
De som inte använder svavel och koppar är istället hänvisade till kemiska syntetiska bekämpningsmedel (som ur vissa aspekter också anses mer miljövänliga av vissa), eftersom oidium och mildiou finns i stort sett över all och kan orsaka stora skador.
Så jo, jag skulle nog vidhålla att i stort sett alla vinproducenter – med några få undantag – besprutar med pesticider, svavel och koppar eller andra kemiska medel.
Vissa använder andra substanser som tillägg. T ex ”biodynamiska” avkok, alger, aromatiska oljor, mjölk mm, med det är mest som supplement till det ovan nämnda därför att man hoppas på att dessa substanser kan minska behovet av de traditionella pesticierna.
Det är möjligt att svavel även kan användas som växtnäring, det känner jag inte till, men det är inte därför svavelbesprutning är mycket vanlig i vingårdarna.
Även i övriga Europa (t ex Frankrike) är det tillåtet med hybrider, under vissa förutsättningar, men dock inte i appellationsviner. Så det är inte förbjudet.
Förstår inte heller riktigt varför du kallar den ekologiska märkningen som vilseledande.
Tack för svaret!
Jag skall försöka reda ut varför jag tycker den Europeiska ekologiska märkningen är ”vilseledande”.
Då ser jag det ur ett svenskt vinodlarperspektiv.
I Sverige använder de kommersiella vinodlarna en bråkdel, eller inga alls av de bekämpningsmedel som användes i övriga EU-länder och som räknar sig som ekologiska.
Om nu en svensk konsument står på Systembolaget och tittar på en flaska vin från ett inte svenskt EU-land och en flaska från Sverige (odlat och producerat i Sverige) och båda har den Europeiska gröna logon för ekologiskt vin så uppfattar konsumenten dessa viner som ”likvärdiga” i avseendet Ekologiska, men då är de vilseledda.
Det är inte odlat på samma sätt, och de kvarvarande resterna av pesticider, om det finns några, är förmodligen både fler och större i de ickesvenska vinerna.
OK, jag förstår dit resonemang men jag tycker nog att du är lite hård mot den ekologiska märkningen. Det kanske kan vara motiverat att framhålla att Sverige inte använder koppar, fast så dramatisk skillnad är det kanske ändå inte?
Hela EU, inklusive Sverige, har gemensamma regler för vad som är ”ekologiskt”. Det finns några få specialvarianter, eller om man så vill undantag från de gemensamma EU-reglerna. Regeln om koppar i Sverige. En regel om svavel i Tyskland (som kanske nu upphört). Bortsett från det följer både Sverige och Tyskland de gemensamma EU-reglerna, med samma sorts kontroller. I övrigt finns inget undantag som jag känner till.
Att då kalla EUs märkning ”vilseledande” verkar lite omotiverat hårt tycker jag.
Det är ju också så att det inte finns någon naturlig eller självklar definition på vad som är ”ekologiskt”. Reglerna är en politisk konstruktion som bygger på överenskommelser mellan alla länder om vad som ska anses ”ekologiskt”.
Att från det dra slutsatsen att svenska viner skulle innehålla färre spår av pesticider ser jag inte logiken i. Möjligen kan man ju säga att risken att det finns spår av koppar är mindre, men i övrigt är det ju ingen skillnad. Jag minns inte säkert om det funnits spår av koppar i de undersökningar som gjorts, men jag tror inte det.
Dessutom är det ju egentligen så att det stora bekymret är inte eventuella rester i vinet. De är sällan eller aldrig i närheten av hälsosamma gränsvärden. I den allmänna debatten har man tendens att fokusera på detta men, som sagt, det är inte den stora faran. Det stora problemet är riskerna för de som arbetar i vinproduktionen och för själva marken (vad gäller koppar).
Som en liten parentetisk kommentar:
”Ekologiskt” är egentligen den enda märkningen som kan anses ”officiell”, och det är därför naturligt att Systembolaget markerar detta, och bara detta, i sin information. I viss utsträckning kan man säga samma sak om ”biodynamiskt”, där det finns välkända certificeringsorganisationer, men de är privata och inte ”officiella”.
De som kritiserar Systembolaget och menar att Systembolaget även borde markera t ex ”naturviner” eller ”hållbara” viner har nog inte riktigt tänkt igenom frågan. Det finns ingen allmänt accepterad definition av dessa begrepp, så vad skulle en sådan märkning bygga på? Men detta har ju inget med frågorna ovan att göra egentligen. En av de gånger som jag verkligen håller med Systembolaget, kan kanske vara värt att notera. ;-)
Hej!
Tack. Det var ett uttömmande svar.
För egen del vill jag inte ha kemikalier eller ”onaturliga produkter” i odlingen och tror på naturens mångfald och inte monokulturer vilket i och för sig vinodling är.
Försöker var observant på tecken på angrepp av olika slag och tänka ut sätt att begränsa biverkningar på ett naturligt sätt. Går inte det så är det OK. Det är inte lönsamhet och uttag som är i första rummet. Det är att odla jorden hållbart.
Sedan kan man ha ett liknande resonemang i vineriet, men där är ett ”naturligt vin” inte det samma som ett kvalitetsvin gjort utan en massa hjälpmedel.
Det kan jag också försöka utveckla.
Jovisst, det är en intressant diskussion!
Det är många olika initiativ och forskningsprojekt (eller helt enkelt privata försök i vingårdar) för att minska användandet av olika produkter. Andra typer av bekämpningsmedel, biodynamiskt inspirerade preparat, hybrider, nya odlingsmetoder mm.
Det kommer nog att hända en hel del intressant de närmaste 10-15 åren.