Den nya EU-lagen om ingrediensförteckning för vin trädde i kraft den 8 december i år. Men gå inte ut och leta på flaskorna redan nu. Lagen gäller för viner som produceras efter den 8 december 2023 och eftersom de flesta viner som skördades under denna höst redan är färdigjästa så gäller lagen i praktiken först från årgång 2024.
Hur viktig är denna nya lag? Den är viktig därför att det finns ingen anledning att vin ska vara undantagen från den lag som gäller för alla andra paketerade livsmedel. Hur viktig den blir för vindrickare är svårt att säga.
Ingrediensförteckning talar om vad som använts vid tillverkningen och finns i vinet när det buteljeras, inte hur vinet har gjorts. Har man använt ett processmedel som sedan avlägsnats från vinet behöver det inte anges. Förutom det uppenbara – druvor – finns det ett antal tillsatser som ska skrivas ut om de har använts.
De tre viktigaste grupperna av tillsatser är konserveringsmedel (askorbinsyra, svaveldioxid, kaliummetabisulfit m.fl), medel som reglerar syran (citronsyra, mjölksyra vinsyra m.fl.) och stabilisatorer (mannoproteiner från jäst, gummi arabicum, metavinsyra m.fl).
Dessutom ska man ange socker respektive koncentrerad druvmust om vinet har berikats (”chaptaliserats”).
Det återstår att se om vinkonsumenter blir chockerade när de läser att deras favoritvin innehåller något av detta. Ingredienserna kan anges direkt på etiketten eller medelst en QR-kod på etiketten.
Notera 1: Ofta talar man i dagligt tal om ”innehållsförteckning” men det officiella korrekta ordet är synonymen ”ingrediensförteckning”. I dagligt tal är det synonymer.
Notera 2: Det handlar inte om att ange kemiskt analytiska värden av typ syranivå, svavelhalt, torrextrakt, tannininnehåll och annat.
Notera 3: I samband med detta har återigen en del spridit myten att det tidigare varit förbjudet med ingrediens-/innehållsförteckning. Nej, det har aldrig varit förbjudet.
