Från att ha varit en ganska diskret tillsats i de allra flesta viner har svaveldioxid på senare tid förvandlats till ett brännande diskussionsämne för vinentusiaster.
Man tillsätter SO2 till vinet för att skydda det från för tidig oxidering. Det tar också död på eventuella oönskade mikroorganismer.
Man började allmänt använda svaveldioxid i vinindustrin redan i slutet av 1700-talet, så det är en gammal tradition.
De senaste åren har det skett en markant minskning av de tillsatta svavelmängderna vilket för med sig olika utmaningar för vinproducenterna – och konsumenterna.
Förutom den mängd svaveldioxid som vinmakaren tillsätter i vinet innehåller vin naturligt en del sulfiter som produceras av jästsvamparna. Det är ofta bara några milligram per liter men det är ganska vanligt att den ”naturliga” mängden går upp till 30 till 50 mg/l och i extrema fall ända till 150-200 mg. Hur mycket det blir beror på olika saker: hur mycket man syresätter musten, om den har klarats, vid vilken temperatur man jäser, med mera.
Har man inte tillsatt något svavel har man tillåtelse att skriva på etiketten ”inga sulfiter tillsatta”. Men det säger inget om exakt hur mycket svavel vinet innehåller. Varningstexten ”innehåller sulfiter” måsta finnas om vinet har mer än 10 mg/l oberoende av ursprung. Många organisationer för naturviner accepterar 30-50 mg sulfit per liter och vissa upp till hela 70 mg/l. Med andra ord, även naturvin kan innehålla en rejäl dos svavel.
Läs mer: VigneVin (pdf)
Läs: Läs om hur man gör vin i boken Ett vin blir till av BKWine. Och mer detaljerat om tillsatser i boken om ekologiska viner.
