En av de allras största importörerna av exklusiva bordeauxviner i USA, Diageo Châteaux & Estates, har lagt ner sin verksamhet, som vi skrev i Briefen nr 77 . Deras mycket omfattande lager av nya och lite äldre årgångar säljs nu ut på marknaden. För konsumenten kan det kanske innebära att det kommer att finnas ett gott utbud av jämförelsevis billiga lyx-bordeauxer. En plötsligt ökad tillgång ger ju lätt sjunkande priser. För andra kan det vara mindre positivt: För de importörer som idag arbetar i USA innebär det ju att deras lager dramatiskt sjunkit i värde (i takt med sjunkande priser).
För vinslotten kan det ju också vara bekymmersamt. T.ex. kan det bli svårt att sälja nya (eller nyliga) årgångar, och det kan ju även ge en negativ image om priset sjunker och att de som nyligen köpt vinerna, t.ex. som primörer, ser samma flaskor erbjudas på marknaden till lägre priser nu än då.
Några vinslott har försökt att dämpa dessa negativa effekter genom att köpa tillbaks de viner som de för några år sålde (dyrt) till Chateau & Estate. AFP (Suzanne Mustacich) citerar till exempel Chateau Gruaud Larose som till och med har gått ut med en pressrelease där de sätter en positiv spinn på det hela: det har gett dem möjlighet att fylla upp källaren med årgångar som de inte längre hade kvar på slottet…
Även Chateau Petrus sägs ha gjort det.
Man kan väl jämföra det med företag som köper sina egna aktier när företagsledningen tycker att aktiekursen är lägre än vad den borde vara?
Vad tycker du: en positiv eller negativ utveckling?
