Ursprung eller druvsort eller traditioner? | Ny BKWine Brief, nr 222

Vi läste nyligen att vininvesterare handlar på sig mycket vin nu. De är rädda att vinet ”såsom vi är vana vid att det ska smaka” snart är ett minne blott; att annorlunda vädermönster och nya, tåliga druvsorter kommer att förändra smaken och stilen.

Nu har ju viner förändrats regelbundet under vinets långa historia. Bara på 50 år har vi fått vänja oss vid en lång rad nymodigheter, i stort sett alla positiva. Så förändringarna behöver inte innebära ett hot. Snarare tvärt om.

Bordeaux, Bourgogne eller Brunello och andra kända områdens identitetskris ligger fortfarande en bit in i framtiden. Men det hindrar inte att identitet är viktigt. För hur väljer vi egentligen vin? Kanske för att det är billigt eller för att man har druckit vinet förr och vet att man tycker om det. Men många köper ett ursprung, en bourgogne, bordeaux, chianti, rioja osv, för att de har ett hum om de olika stilarna.

Ett ursprung på etiketten är till stor hjälp för oss konsumenter. Ett ursprung är lättare att komma ihåg än namnen på de otaliga vinproducenter som finns.

Appellationslagarna i Frankrike tillkom för att skydda ett ursprung, skydda producenterna som odlade sina druvor inom ett område. Hindra att någon skrupulös producent använde druvor från andra platser. Lite senare tillkom regler om druvsorter och annat för att inte bara skydda ursprunget utan också ”en karaktär som ger vinet dess särprägel”, som Joseph Capus sa, en av männen bakom de franska ursprungslagarna. Man gav vinerna en gemensam identitet.

Ett ursprung är dock inte en garant för ”kvalitet”. Ursprungsbeteckningarna – AOP, DOC, DO eller annat – är inte en kvalitetsmärkning utan handlar i första hand om ursprung, traditioner (oftast) och stil (ibland).

Ett ursprung ger en viss aura av exklusivitet, det gäller för livsmedel precis som för vin. Afrikanska landet Benin har precis fått en geografisk indikation (GI) för sin ananas vilket kommer att öka den ananasens status flera pinnhål. Värdet på en jordbruksprodukt som har en GI går upp med 40 %, skriver tidningen The Economist. Konsumenten blir intresserad. Jag köpte själv en svartpeppar från Kampot (Kambodja) häromveckan enbart för att den har en IGP.

Frankrike får då och då nya AOP-viner. Jag träffade nyligen Laurent Brusset som äger Domaine Brusset i Cairanne i södra Rhône-dalen. Han är också ordförande i vinodlarföreningen i byn Cairanne som blev cru (egen appellation) 2016. I nio år arbetade Laurent för att få detta att hända. Experter kom och analyserade jord, provade vin, sedan kom en ny grupp experter och gjorde samma sak. Till slut gick allt bra och för Laurent det var en stor tillfredsställelse att få se Cairanne i ensamt majestät på etiketten i stället för det långa, bökiga Côtes du Rhône Villages Cairanne.

AOP-lagarna kritiseras ibland för att inte vara tillräckligt flexibla, speciellt nu när klimatförändringarna kanske kräver snabba beslut.

Man kan ju ha ett ursprung utan detaljerade lagar, som i Nya Världen. Där blir det också fler och fler ”appellationer”. Men där är vi vana att se druvnamnet på etiketten. Så vi vet (i alla fall lite) vad vi kan förvänta oss av vinet. Jag minns när jag ställdes inför ett vin från Franschhoek i Sydafrika, utan druvnamn. Jag kände mig helt vilsen. Hur skulle vinet smaka? Så skulle det kanske ha varit i Frankrike om inte Monsieur Capus fått sin vilja igenom. Tänk att öppna en flaska bordeaux och inte veta vilka druvor det är gjort av? En bra tankeövning inför framtiden kanske.

Mer traditioner

Traditioner har vi också i vinbranschen. I tisdags hade vi ett ganska lustigt datum, 22 februari. Det blir ju 2022-02-22, eller i amerikansk modell, 22-02-2022 en palindrom (som med rätt typsnitt, är identiskt uppochned). Ännu bättre blir det av att (på engelska) var det en ”Twosday”. Men allra bäst är väl att du nu läser den tvåspråkiga BKWine Brief nummer 222, februaribriefen! Den allra första Briefen skrev vi i maj 2003: BKWine Brief nummer 1. En lång tradition med andra ord.

Men inte nog med det, vi lanserade Sveriges första webbsajt om vin redan 1996. Vi har varit med ett tag… (Fast det kanske man inte borde understryka.) Det var Sveriges första vinsajt och faktiskt en av de första vinsajterna och vinbloggarna i världen. Redan innan dess publicerade vi ett tryckt nyhetsbrev som hette VinNytt. Första numret, 1995, handlade om vin till fransk julmat (och mycket annat).

Och vill man gå ännu längre tillbaks, till 1979, så gjorde jag (Per) ett nyhetsbrev om vin som hette Collegialt, som var ett medlemsblad för vinklubben CVP-Vincollegiet på KTH.

Och idag fortsätter traditionen. BKWine Magazine ger dig t.ex. en av Sveriges mest omfattande rapporteringar av alla nyheter på Systembolaget.

Resor

Du har fortfarande chansen att boka in dig på en härlig vinresa i vår, när rankorna spirar, och inspektera traditionerna på plats. Men boka nu! Finns inte mycket tid kvar:

• Tre klassiker
• Piemonte
• Sicilien

Till hösten har vi en hel serie vinresor att bjuda dig på:

• Bourgogne
• Sicilien
• Champagne
• Toscana
• Bordeaux
• Rioja
• Dourodalen
• Piemonte
• Rhônedalen

En extra bonus för dig som gillar champagne är att vi har en extrainsatt vinresa till Champagne 14-18 september!

Och allra mest exotiskt, men även mycket traditionsbundet är förstås vinterresorna till södra halvklotet:

• Chile-Argentina
• Sydafrika
• Nya Zeeland

Res till vindistrikten med Sveriges mes erfarna och mest kunniga vinresearrangör. Du vet vem.

Vill du resa med någon som verkligen kan vin så finns det egentligen bara ett val.

Mer info om ”world’s top wine tours” här.

Trevlig läsning!

Britt & Per

Om du uppskattar det vi gör så kan du hjälpa oss:

Berätta för dina vin-vänner om Briefen. Eller skicka den till dem.

”Gilla” oss och följ oss på sociala media:

—

BKWine Magazine på Facebook | Vinresor med BKWine på Facebook