Är detta början till slutet på alkoholmonopolet?
Systembolaget torde vid det här laget ha spenderat ganska mycket pengar på att attackera (trakassera?) nätvinhandlarna. Säkerligen många miljoner av de pengar du betalt dem för vinerna du köpt där. De senaste två i monopolistens skottglugg är nätvinhandlarna Vivino och Winefinder. Båda har Systembolaget dragit in i rättsprocesser. Båda nätvinhandlarna fick rätt i domstolarna och Systembolagets anmälan ansågs inte av värde.
Winefinder fick nyligen rätt i Patent- och Marknadsöverdomstolen (PMÖD), vilket innebär att domstolen inte ansåg att Winefinder verksamhet stred mot svensk lag, får man förmoda.
Men Systembolaget anser sig veta bättre. Bolaget har nu överklagat den friande domen till Högsta Domstolen (HD). Dock är det inte självklart att ett fall tas upp i HD. Det gör man bara om man anser fallet ”viktigt”, så vi får se vad som händer.
Nedan, i slutet av denna artikel, publicerar vi Winefinders syn på situationen. Det är en text som kanske kan motivera vissa kommentarer från en som länge varit intresserad av den här frågan (jag).
Folkhälsan
Systembolaget menar uppenbarligen att denna verksamhet (nätvinhandeln) är ett hot mot folkhälsan. Vin- och sprithandlaren Systembolaget har ju uppdraget att få oss att dricka mindre och bättre (ett uppdrag de genomför med tveksam framgång av resultatet att döma).
Det är långt ifrån uppenbart varför nätvinhandlarna hotar folkhälsan. De flesta vinbutiker på internet inriktade mot Sverige, inte minst Winefinder, säljer framför allt viner av god till hög klass. Genomsnittspriset på en flaska såld av Winefinder är 380 kronor. Genomsnittspriset på Systembolaget är enligt uppgift 81 kronor. Vilket av detta är störst hot mot folkhälsan?
Mer än hälften av allt vin som säljs på Systembolaget säljs på box, en förpackning som studier visat ökar konsumtionen (och som dessutom säljs med mängdrabatt av Bolaget, jämfört med samma vin i flaska). Winefinder säljer inte boxviner. Vilket av detta är störst hot mot folkhälsan?
Nätvinhandeln står totalt sett för mellan en till två procent av totalkonsumtionen idag. En mycket liten del. Jämför det med t.ex. restaurangkonsumtionen som med runt tio procent av totala konsumtionen är den näst största källan till alkohol (tillsammans med resandeinförseln på ungefär samma nivå). Det kanske vore mer effektivt för folkhälsan om Systembolaget bekämpade den tio gånger större källan av alkohol, restaurangbranschen? Varför gör de inte det? Varför trakassera entreprenörer som gör en stor insats att genom att se till att svenska har ett bättre utbud än det magra monopolsortimentet men låta de som orsakar mycket fylleri på ”lokal” och på landets gator och trottoarer vara?
Systembolagets schizofrena roll för folkhälsan
För en utomstående observatör, någon som inte är bekant med svensk alkoholpolitisk historia, måste det också te sig absurt att Systembolaget har ansvaret för alkoholrelaterade folkhälsofrågor.
Den stora vin-och spritbutiken ska samtidigt vara den som ska få svenska folket att konsumera mindre? Det blir en schizofren roll.
Vi skulle säkerligen ha en mer effektiv implementation av alkoholpolitiken, mer effektivt utfört arbete för att minska alkoholens skadeverkningar, om ansvaret för detta låg hos en oberoende organisation med detta som huvudansvar, istället för att lägga det ansvaret hos alkoholbutiken.
Detta kombinerat med ett noga genomtänkt och effektivt kontrollerat system med licensierade butiker, butiker som kan förlora sin licens om de missköter sig (det kan knappast en Systembolagsbutik). Och inget monopol.
Det vore ett bättre sätt att kämpa mot alkoholens negativa effekter.
Visst ska vi tillåta nätvinhandel
Nätvinhandeln har existerat och reglerats i svensk lag sedan 2007. En laglig verksamhet. Det finns idag kanske ett femtiotal nätvinhandlare, de flesta mycket små och inriktade på en liten nisch. Winefinder är en av de största. I jämförelse med Systembolagets egen verksamhet är deras inverkan på folkhälsan minimal, i stort sett obefintlig. Ändå väljer Systembolaget att försöka stoppa den.
Nätvinhandeln har öppnat ett fönster för vinälskande svenskar att få goda viner utanför Systembolaget egna relativt snäva sortiment. Kanske är det detta som gjort att Systembolaget lägger ned vad som säkerligen är många miljoner på att sätta käppar i hjulet för vinbutikerna på internet? Bolaget kanske befarar att nätvinhandlarnas verksamhet kommer att leda till att folk med tiden kommer att förstå att Systembolaget inte är världens bästa vinbutik? Befarar att folk ska börja förstå att privata vinhandlare kan göra ett bättre jobb än monopolet.
Ett exempel: Det tog Systembolaget nio år att lyckas implementera hemleverans till hela landet. Många nätvinhandlare klarade av det redan från starten.
Ett annat exempel: Nätvinhandlarna ger svenska konsumenter ett mer varierat och mer spännande vinutbud än monopolsortimentet. Inte allt i samma butik, men varför skulle det vara det?
När fler och fler börjar inse att det finns ett mer spännande utbud att hämta utanför Systembolaget kanske färre och färre tror på myten att Systembolaget ger Sverige ett av världens bästa utbud? När färre tror på myten om utbudet så kanske färre tycker monopolet är bra. Och när folkstödet för monopolet (som idag är baserat på många missuppfattningar, t.ex. ”världens bästa vinsortiment”) försvinner, ja då försvinner nog monopolet.
Har du inte ännu utforskat nätvinhandlarna så kan du hitta de flesta av dem i vår stora lista med svenska nätvinhandlare (klicka här).
Systembolagets ”hyckleri”, men… Winefinder stödjer monopolet?
I sin text säger Winefinder ”Systembolagets hyckleri riskerar att fälla alkoholmonopolet” (se resonemanget nedan). I förlängningen kan detta vara sant, om frågan går vidare till EU och det svenska ”undantaget” (monopolet) då ifrågasätts. (Mer om detta nedan.)
Winefinder verkar i samma andetag vilja framställa sig som en som månar om monopolets existens. ”Winefinder är (…) för ett bevarat monopol.” Det är märkligt.
Om Winefinder är för monopolet så vore väl det enda logiska att de lade ner verksamheten? De är ett bolag som direkt konkurrerar med Systembolaget och som ger konsumenter ett alternativ till monopolsortimentet (ett bättre alternativ), en sorts väg att gå runt monopolet. Att då säga att man är för monopolet verkar inte rimligt.
Kanske gör Winefinder bedömningen att det är till deras fördel – politiskt – att låtsas vara för monopolets bevarande, för att inte uppröra allt för mycket motvilja hos de som fortfarande gillar monopolet, men detta förefaller vara Winefinders egna lilla hyckleri.
Monopolets framtid på spel?
Ser man det på längre sikt så är det nog oundvikligt att alkoholmonopolet försvinner. Det är det sista monopolet som finns kvar (alla andra har avskaffats, spel, apotek, teve, etc). Alla de tidigare monopol som avskaffats har lett till en bättre situation för konsumenterna. Så med tiden kommer nog även alkoholmonopolet att försvinna.
Men denna fråga, tvisten mellan Systembolaget och Winefinder, kan kanske i förlängningen göra att det snabbas på.
Dels är det kanske så att uppståndelsen kring detta kommer att få fler att upptäcka nätvinhandlarna (se vår stora lista med – nästan – alla nätvinhandlare här) och det mycket rikare utbud de kan hitta där.
Men även själva grundprincipen kan komma att ifrågasättas:
Det svenska ”undantaget”
Det som är riktigt intressant är om detta tas upp i HD och sedan via HD eller på annat sätt (kanske till och med utan att gå via HD) kommer upp till diskussion inom EU, antingen rent politisk eller i en EU-domstol.
Det svenska monopolet finns kvar därför att Sverige fick ett undantag när vi gick med i EU. Monopol är inte förenligt med EUs regler om öppna och fria marknader, en av EUs grundprinciper och ett av skälen till EUs framgång, och monopolet borde egentligen avskaffats när Sverige gick med. Men eftersom Sverige lyckades övertyga EU-politikerna om att monopolet är livsviktigt för den svenska folkhälsan så gick EU med på att det fick bli kvar.
Idag finns det dock få argument för att monopolet är viktigt för folkhälsan. Snarare finns det mycket som pekar på att det inte är viktig eller till och med motverkar folkhälsan. Till exempel, alkoholkonsumtionen per person har stadigt gått upp sedan 30-talet när det nationella monopolet skapades. Konsumtionen har stigit under monopolet fram till helt nyligen när många regler liberaliserats (resandeinförsel, utskänkningstillstånd, öppettider, självplock mm) och konsumtionen har då faktiskt avtagit. Knappast tack vare monopolet.
Ett annat exempel: det finns nog få länder som har så mycket vinreklam i media, i tidningar, teve, internet osv, som Sverige. Och denna störtflod av vinreklam har sin grund i hur monopolet fungerar. Monopolets arbetsmetoder driver vinimportörer att spendera mer och mer på reklam. Sannolikt skulle vi drabbas av mindre alkoholreklam utan monopol.
Så kanske vore det bra om fallet gick till EU och det svenska ”undantaget” omprövades?
Winefinders text
Här får du hela den debattinlaga som Winefinder skrivit:
Systembolagets hyckleri riskerar att fälla alkoholmonopolet
Nyligen har två svenska domstolar i två olika domar konstaterat att den så kallade distanshandeln med vin till Sverige från ett annat EU-land är laglig, både enligt svensk alkohollagstiftning och gällande EU-rätt. Dels i Patent- och Marknadsdomstolen (PMD) 2021 där Vivino fick rätt mot Systembolaget och nu senast i juni i år i Patent- och Marknadsöverdomstolen (PMÖD) där också vi, Winefinder, fick rätt mot monopolet.
Trots detta väljer nu Systembolaget att försöka få Högsta Domstolen att ompröva PMÖDs dom. Agerandet är en del i en större lobbyingkampanj där Systembolaget använder folkhälsoargument för att misstänkliggöra utländska aktörer. Vi ifrågasätter om den väg Systembolaget valt, som drabbat oss och våra kollegor negativt, är rätt sätt att driva kampen för en bättre folkhälsa. Ingår det verkligen i ett statligt bolags kärnverksamhet att stämma små privata entreprenörer för en verksamhet som varit laglig och reglerats i svensk lag sedan 2007? Borde det inte vara viktigare att fokusera på minskad alkoholkonsumtion!?
Winefinder har bedrivit distanshandel via internet sedan 2007. Detta efter att EU-domstolen i den så kallade Rosengrendomen slog fast att svenska privatpersoner har rätt att köpa vin från ett annat EU-land, utan inblandning från Systembolaget. Domen innebar de facto att distanshandel med vin till Sverige blev lagligt. Sedan dess har det vuxit fram flera etablerade e-handelsföretag för kvalitetsvin som vänder sig till svenskar.
Winefinder har sedan starten fokuserat på kvalitetsviner från topproducenter, äldre och mogna årgångar samt små allokeringar för samlaren. Vi har hängt med i vinvärldens trender för att vara relevanta för vinintresserade konsumenter och vi tillgängliggör viner från små utvalda producenter som sällan får chansen att komma in på den svenska marknaden. Därför är vi ett komplement för den intresserade och kvalitetsmedvetne konsumenten, inte ett hot mot det svenska monopolet.
Till skillnad från Systembolaget säljer vi inte alkoläsk, sprit eller boxviner. En såld butelj hos oss kostar i genomsnitt runt 380 kronor inklusive moms och skatt. Hos Systembolaget är motsvarande pris 81 kronor. Systembolagets fokus ligger på storsäljande och massproducerade viner. Det är där företaget har merparten av sin försäljning.
Med seriösa aktörer inom nätvinhandeln säkerställs ett seriöst komplement till monopolet med lämpliga ålders- och nykterhetskontroller vid leveranserna. Alla etablerade nätvinhandlare är registrerade som distanssäljare hos Skatteverket. Staten får in skatt och moms på produkterna. Vi har sedan starten 2007 haft en givande dialog med Konsumentverket, Tullverket och andra myndigheter. Ingen, förutom Systembolaget och IOGT-NTO, har ifrågasatt vår verksamhet.
När monopolet fungerar är det en bra modell för att hålla tillbaka alkoholens skadliga effekter. Samtidigt tillgängliggör det ett stort utbud av viner för hela Sverige och inte enbart för vinintresserade, där de kvalitetsmedvetna näthandlarna kanske har sin största kundkrets. Winefinder är alltså för ett bevarat monopol. Men det är med två viktiga förbehåll.
För det första måste alla ha klart för sig vad monopolet omfattar. Vid EU-inträdet 1995 fick Sverige ett undantag för att behålla monopolet på detaljhandel med alkoholdrycker. Sedan dess har handelsmönstren i grunden förändrats. Distanshandel via nätet fanns inte 1995. Att skilja på näthandeln och detaljhandeln är i linje med intentionerna i undantaget som gavs 1995. Det ger inte utrymme att tillämpa detta undantag var helst monopolföretaget själv önskar. På sikt riskerar Systembolagets agerande göra att EU tröttnar även på undantaget för detaljhandeln.
För det andra förvaltar Systembolaget just nu monopolet på ett sätt som urgröper dess långsiktiga fortlevnad. På flera områden utför Systembolaget sitt uppdrag väl, vilket framgår i deras egna kundundersökningar. Samtidigt väljer man att lägga stora resurser på att angripa små kvalitetsmedvetna distanshandlare och anklaga dessa för att hota folkhälsan.
Att tala om folkhälsa är en djärv balansgång för ett bolag som är Europas kanske största aktör inom alkoläsk och boxviner. Boxviner står idag för över 50 procent av Systembolagets vinförsäljning. När konsumenter köper boxar tenderar de att dricka 50 procent mer vin än om de hade köpt vin på flaska, enligt CAN – Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Systembolaget pressar också priserna. Systembolagets prispress och fokus på billiga boxar är givetvis ett mycket större folkhälsohot än näthandeln med kvalitetsviner.
Efter att successivt ha ökat öppettiderna – mot helger och kvällar – i de fysiska butikerna har Systembolaget nu också tagit steget in att bedriva näthandel. Som detaljhandelsmonopolist ska det givetvis kunna göra det, men det slår samtidigt hål på stora delar av bolagets egen argumentation. Systembolaget har hävdat att ålderskontrollerna riskerar att inte fungera när vi använder externa transportföretag. Nu använder Systembolaget självt externa transportföretag.
Det är dock fullt logiskt att Systembolaget har hoppat på näthandeln, för den kommer oundvikligen att öka från dagens begränsade nivå. Och näthandlarna kommer inte att försvinna. Var ska denna näthandel ske? Hos seriösa aktörer som tar sitt ansvar med ålderskontroller, skatter och arbetsvillkor? Eller hos oseriösa företag som kanske rentav agerar utanför Europa? Dessa frågor måste nu besvaras av politiker och allmänhet – i slutändan är det ju allmänheten som får ta notan för alkoholens baksida.
Vi välkomnar förtydligandet av regelverket så som det uttrycks i PMÖDs dom. Marknaden ska vara tydligt reglerad. Väljer Högsta Domstolen ändå att pröva detta igen så får vi hoppas att det äntligen blir ett slut på monopolföretagets tvivelaktiga användande av skattemedel för att driva opinion mot andra seriösa aktörer. Låt oss föra debatten framåt. Och möjliggöra för Sverige att behålla detaljhandelsmonopolet med lagliga, trygga och säkra komplement för alla vinintresserade. Det är en bra grund för en fortsatt ansvarsfull alkoholpolitik.
Alex Tengvall, Styrelseordförande Winefinder ApS
Ett svar
Tack för Din strålande artikel. Mycket märkligt hur först regeringen, sedan den upphörda alkoholinspektionen (genom eu’s försorg) och nu Systembolaget agerat och agerar i alla dessa frågor. Det verkar som man är totalt likgiltig för vad EU sagt och gjort i dessa sammanhang.
Att använda sitt enorma resultat överskott för denna enligt min mening förföljelse kampanj synes både orealistiskt och lätt motbjudande.
Själv var jag en av det 10 tal importörer som tog striden mot alkohol inspektionen till regeringsrätten där vi ju till slut fick både rätt och upprättelse. Vi får verkligenhoppas att just detta fall. Inte tas upp.
Tack för dina strålande artiklar !