En dag i slutet på augusti var Sveriges största nyhet, enligt Dagens Nyheter, en debattartikel av anti-alkoholkämpe (som arbetar för bl.a. Folkhälsoinstitutet, som inte direkt är känt för att vara en neutral bedömare) som menade på att alkoholismen blir värre och värre i Sverige. (Man förmodar att DN sätter det man anser vara den viktigaste nyheten överst på sidan, vilket var platsen för debattartikeln.).
Så vitt vi sett har det inte resulterat i några särskilt stora reaktioner i Sverige, om än en och annan utländsk tidning har tagit upp ämnet.
En av de som reagerat är dock Stefan Eldh, känd bl.a. som svensk fruktvinstillverkare och debattor. Han skickade oss en insändare på ämnet:
”I lördagens DN Debatt skriver Sven Andréasson att alkoholismen, särskilt bland kvinnor, ökar i vårt land. Trots att Andréassons utspel i alkoholfrågor genom åren varit allt annat än sakliga (hans extrema tolkning av den så kallade totalkonsumtionsprincipen är ett exempel), finns det ingen anledning att tvivla på dessa uppgifter – tyvärr. Men hans slutsatser följer gamla och allt mer felaktiga linjer, framför allt ett oreflekterat försvar för Systembolagets monopol. Tvivelsutan har vi fått en ökad införsel över gränserna, men viktigare är Systembolagets stora inflytande på alkoholpolitiken, och den snabba förändringen av butiksstruktur och öppettider. Det är trots allt på Systembolaget som vi svenskar gör majoriteten av våra inköp.
Systembolaget har sedan Anitra Steen blev vd målmedvetet satsat på ökad försäljning och ökad vinst. Över-disk-butiker har byggts om till eller ersatts av stora och exklusiva självbetjäningsbutiker. De nya butikerna ligger ofta i stora köpcentra. Lördagsöppet har kompletterats med alltmer generösa kvällsöppettider. Storhandel är nyckelordet. Boxvinerna har gjort sitt intåg och försäljningen av dessa, i andel av totalen, är idag störst i världen. Systembolagets vinst per såld volym vin maximeras med dessa rationella förpackningar, men de inbjuder till konsumtion av kvantitet snarare än kvalitet.
Anitra Steen propagerade intensivt och oblygt för sänkta alkoholskatter, när hon oroade sig för att ökad införsel skulle leda till minskad försäljning på Systembolaget. Detta trots att det är en politisk fråga som hon som vd för ett statligt bolag inte alls borde uttala sig om. Att den svenska försäljningen därmed skulle öka var själva avsikten och försvarades med att den sker ”under kontrollerade former” – oklart på vilket sätt det skulle minska skadeverkningarna. I denna propaganda fick hon stor hjälp av media, framför allt Dagens Nyheter, som regelbundet upplåter utrymme för stora intervjuer när Systembolagets vd vill driva kampanjer i bolagets intresse.
Apropå Systembolagets ”kontrollerade former”, så har övergången till självbetjäningsbutiker inneburit att kontrollen av att kunderna har åldern inne, och inte är berusade, har blivit avsevärt svårare för personalen. Men om det får vi inte veta särskilt mycket, för det är Systembolaget självt som ansvarar för uppföljningen. Det borde självklart en fristående myndighet göra. Att vi sällan hör talas om att ungdomar lyckas köpa ut på Systemet betyder inte att det inte förekommer – däremot att myndigheter som Folkhälsoinstitutet, och polisen, är upprörande flata gentemot Systembolaget. Liksom nykterhetsrörelsen, där Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF) gärna kontrollerar försäljningen av folköl i dagligvaruhandel och bensinmackar, men lämnar Systembolagets försäljning av starköl, vin och sprit okontrollerad.
Alkoholförsäljningen i Sverige domineras av ett komplex av stora aktörer på importsidan, de stora bryggerierna och det statliga monopolet. Som ofta sitter staten och kapitalet i samma båt. Detta komplex har på olika sätt lockat till sig försvarare bland politiker (de kan få en välbetald plats i bolagets styrelse), i media och hos myndigheter. Detta alkoholindustriella komplex delar upp en miljardmarknad mellan sig och vill inte ha störningar i sin lönsamma verksamhet. Småskaliga aktörer ses som ett hot mot hegemonin och motarbetas. Det är därför som Systembolaget (liksom Andréasson i sin DN-artikel) går till attack mot förslaget om att ge småskaliga vin- och fruktvinsproducenter en ärlig chans genom så kallad gårdsförsäljning efter finsk förebild, trots att denna enligt all erfarenhet varken påverkar totalkonsumtion eller missbruk.
Andréasson och Folkhälsoinstitutet borde granska den största leverantören av alkoholdrycker till svenska folket, Systembolaget, och ifrågasätta dess totala dominans. Varför inte följa det finska exemplet även i ett annat avseende än gårdsbutiker, nämligen att kontinuerligt granska de individuella Systembutikerna och stänga dem på kortare eller längre tid om de avslöjas med att slarva med legitimationskontrollen (som har skett med Alko-butiker i Finland)? Det skulle skärpa personalens uppmärksamhet och öka den svenska alkoholpolitikens trovärdighet – liksom Andréassons.
Stefan Eldh”
