Vi fick ett annat mail från en person som tröttnat på Systembolagets självförhärligande i sin tidning Bolaget, tidningsannonser mm om att vara störst, bäst och vackrast (d.v.s. ha ”ett av världens största sortiment” och sälja viner för ”låga priser” i en internationell jämförelse).
Att vi i Sverige skulle ha ett av världens bästa/största sortiment tack vare Systembolaget verkar ju vara en seglivad myt.
Själva har vi nog ofta tyckt att det finns en tendens att vissa exklusiva viner kan vara förhållandevis billiga i Sverige (Romanee Conti t.ex.) men att ”billigare” viner är mycket dyrare i Sverige än i andra länder.
Det är ju i så fall ironiskt att en socialdemokratisk regering driver en politik som gör att lyxviner, som nästan ingen har råd att köpa är billiga (indirekt subventionerade) medan de viner som vi till mans köper och dricker är dyra. – Ta från de fattiga och ge till de rika…
Nu hade den som skrev till oss mer reagerat på prisjämförelserna. Här är vad han skrev, som en insändare/läsarbrev till tidningen Bolaget:
Hej Bolaget,
Som vinintresserad utlandsboende läser jag med behållning tidningen Bolaget vilken ofta innehåller många matnyttiga och intressanta artiklar.
Bolaget satsar ofta på informativa ämnen, men odlar likt i spalten destillerat nr. 4/2005 med en druckens envishet myten om att vin inte skulle vara dyrare i Sverige än utomlands.
Frånsett att prisjämförelser med USA syns lätt patetiskt så är det mycket riktigt svårt att av utbudstekniska skäl (tex sortiment och årgångar) göra annat än just ”stickprov”. Att prismyten haltar högst betänkligt märkte jag för första gången när jag upptäckte att systemet hade exakt samma årgång som ett par av mina egna favoritviner från Fronsac; Ch de la Riviere och Ch de la Dauphine. Båda vinerna personligen inköpta i Europa till priset av ca 12-13 Euro, vilka systemet i Sverige då ville ha 198 kr för.
Några ytterligare franska stickprov:
- Mouton Cadet (nr 3878) 85,00 – Brukar kosta en 7-8 Euro och är som det välkända vin det är inför stundande helger ofta till extrapris i någon ”ICA-butik”.
- Château Camensac 2001 (nr 3148) 274,00 Slutlevererad. – Har jag nog aldrig sett dyrare än 20 Euro. ”Slutlevererad” är här knappast heller något problem. Camensac är ju inte någon direkt raritet så hugade går bara till någon annan ”ICA-butik”, eller till någon mer specialiserad vinhandlare.
- Château Margaux 2000 (nr 3493) 2.949,00 – Förvisso inte 2000, men för 2002 ville man på höstens stora vinmarknader här ha 149 Euro.
- Château de Ségure (nr 3134) 85,00 – Mycket prisvärt vin som här kostar ca 6,50 Euro.
Några icke-franska stickprov:
- Jacob’s Creek Shiraz Cabernet (nr 2066) 69.00 – Kostar nu på en ”ICA-butik” 6,03 Euro, plus att man där med kupong nu får 50 cents rabatt.
- Pinot Gris Bech-Kleinmacher Naumberg 2002 (nr 99435) 159,00 & Riesling Mertert Herrenberg 2002 (nr 99434) 159,00 – Eftersom jag själv bott i Luxemburg så vet jag kort sagt att dessa kooperativ-viner på ”ICA-butiken” i Luxemburg kostar absolut maximalt 10 Euro (snarare 7-8 Euro).
- Masi Campofiorin Ripasso (nr 5123) 99,00 – Bra pastavin för 8 Euro i butiken i Toscana.
- Chateau Musar (nr 7463) 229,00 – Delikat, jag köpte helt nyligen några olika årgångar för 21,05 Euro/st.
Stickprov – inför nyår – av ett par vanliga Champagner:
- Piper-Heidsieck Brut (nr 7332) 249.00 – Kostar vanligen knappt 23 Euro, och är så här inför stundande helger ofta på extrapris i någon ”ICA-butik”.
- Billecart-Salmon Brut Réserve (nr 7454) 299.00 – kostar vanligen ca 26 Euro, och är så här inför stundande helger ofta på extrapris i någon annan ”ICA-butik”.
Lägg därtill att jag minst sagt tappade hakan då jag härom året av systembolagsexpediten upplystes om att det (då?) inte gick att köpa en Châteauneuf-du-Pape för under 149 kr. Det är liksom inget problem att här köpa en korrekt dito för mindre än motsvarande 149 kronor.
Monopolet slår sig ju även för bröstet när det gäller sitt självutnämnda oslagbart stora och välsorterade utbud.
Här ute i Europa är det under höstarna tradition att div. shoppingcentra (tex Auchan) organiserar stora vinmarknader/vinfestivaler. Ett shoppingcentra i mitt lilla grannland hade till nu höstfestivalen ett utbud av 548 olika uteslutande franska viner (viner från övriga världen brukar säljas under motsvarande, men mindre, vårfestivaler). Utbudet är givetvis bedövande, men det fina i kråksången ligger i att eftersom de flesta vinerna även är till provsmakning så köper man aldrig ”Grisen i säcken”. Vinerna presenteras ofta av någon sommelier eller representanter från vinregionen ifråga, varför informationen knappast heller är att klaga på.
Dessa mina ”stickprov” och synpunkter får mycket gärna publiceras under destillerat.
Med vänlig hälsning,
AE
