Har Systembolaget ensamrätt på ”att underlätta för kunden att välja rätt vin eller öl”?
Tidigare idag skrev jag om att Systembolaget kräver monopol på cirkeldiagram och hotar Mjödhamnen med stämning om de inte omedelbart upphör med att använda cirkeldiagram för att beskriva sina produkter.
Läs den artikeln först!
Jag har haft tillfälle att läsa brevet som Mjödhamnen fått från Sandart & Partners Advokatbyrå KB, Systembolagets företrädare. Det är fascinerande. Kan man kalla det hotbrev? Kanske inte, men innehållet är glasklart: Sluta med cirkeldiagrammen annars kommer vi att ta er till domstol där ni inte bara lär få betala advokatkostnader, utan där vi även kommer att göra vårt bästa att se till att ni får betala rejält med skadestånd…
“Vi skriver till er som ombud för Systembolaget AB” skriver Sandart & Partners Advokatbyrå KB I Stockholm.
”Systembolaget har använt sina sk smakklockor i stor omfattning åtminstone sedan 1980-talet.”
Systembolaget började alltså på 1980-talet att använda cirkulära diagram för att indikera smakelement. Systembolaget började alltså då att använda en sorts illustrativ grafik, cirkeldiagram, som har använts åtminstone sedan 1801. William Playfair anses av många vara den som först använde cirkeldiagram, på engelska vanligen kallade pie charts.
(Är det inte oändligt ironiskt att upphovsmannen till cirkeldiagrammen hette “Playfair”?)
Hur lika är de då?
Här är den illustration som Systembolaget (via Sandart & Partners Advokatbyrå KB) använder för att hävda sin rätt, ur svensk varumärkesdatabas referens 509980, citerad i deras brev, framfört som illustration för att hävda sitt krav:
Här är de cirkeldiagram som Mjödhamnen använder:
Det enda de verkar ha gemensamt att de båda är just cirkeldiagram.
Med andra ord, Systembolaget torde anses sig ha total ensamrätt på alla sorters cirkeldiagram.
Vad annat kan man förvänta sig av en monopolist?
Det är också intressant att notera att trots att Systembolaget / Sandart & Partners Advokatbyrå KB hävdar att dessa unika varumärken använts sedan 80-talet så har de inte registrerats som varumärken förrän 11 januari 2013. Det stämmer ganska bra överens med den epok när Systembolaget mer aggressivt började bekämpa och försöka kväsa andra aktörer på marknaden, som t.ex. nätvinhandlarna. När systembolaget övergick från att vara detaljhandelsmonopolist till att bli detaljhandelsrovdjur med ambitionen att eliminera alla som inte till punkt och pricka följer deras egendefinierade regler.
”Smakklockorna har genom denna långvariga och omfattande användning blivit inarbetade varumärken” säger de, men ändå dröjde det flera årtionden innan man registrerade dessa cirklar som ”varumärken”.
”De kännetecken som Mjödhamnen använder är i princip identiska med Varumärkena” säger advokaterna vidare. Ja, det räcker ju med att se på de två bilderna ovan för att se hur identiska de är…
”Mjödhamnens användning av kännetecknen framkallar enligt får uppfattning risk för sammanblandning mellan Mjödhamnen och dess varor och tjänster med Systembolaget och dess varor och tjänster” säger Systembolaget / Sandart & Partners Advokatbyrå KB vidare.
Det finns risk för att konsumenterna ska missta sig och sammanblanda Mjödhamnen och Systembolaget. Fantastiskt! Därför att Mjödhamnen använder sig av cirkeldiagram så finns det risk för att konsumenterna inte ska förstå skillnaden mellan Systembolaget och Mjödhamnen!
Dessutom är det ju faktiskt så att Mjödhamnens produkter faktiskt säljs av Systembolaget.
Sedan kommer pengahoten:
”Den som har begått varumärkesintrång kan bl a bli skyldig att betala ersättning till innehavaren av varumärket”, menar Systembolaget / Sandart & Partners Advokatbyrå KB. ”Om intrånget har begåtts uppsåtligen […] som i Mjödhamnens fall […] kan ytterligare ersättning dömas ut för intrånget. […] Dessutom kan näringsidkaren bli skyldig att betala skadestånd”. Paff!
Mjödhamnen hade 2013 en omsättning på 1,3 miljoner kronor. De gick med förlust, vilket i och för sig inte är så konstigt i en uppstartsfas. Systembolaget hade samma år en omsättning på 25,7 miljarder kronor. Systembolaget gjorde det året en vinst på 376 miljoner kronor.
Utan tvivel kommer de advokatkostnader som Mjödhamnen riskerar att ådra sig för att försvara sig vara kännbara för ett så litet företag. Att dessutom tvingas betala skadestånd till Systembolaget, om det nu skulle bli så, skulle nog vara ytterligare en sten på bördan. Skulle Mjödhamnen över huvud taget överleva?
”[Vi] uppmanar Mjödhamnen att omgående och senast 9 januari 2015 upphöra med användningen av kännetecknen” meddelas Systembolaget via Sandart & Partners Advokatbyrå KB. Brevet är undertecknat av Karin Cederlund. Även Henrik Jäger står som avsändare men han har dock inte skrivit under brevet.
Sandart & Partners är specialiserade på ”tvistlösning och avtalshantering särskilt i branscher där immateriella rättigheter och kunskap står i fokus”. Tvistlösning låter inte riktigt som vad det är frågan om i detta fall.
Vill du veta vad Systembolaget har för varumärken så kan du göra en sökning i PRVs svenska varumärkesdatabas. Använd ”avancerad sökning” och sök på Systembolaget och bläddra igenom alla fem sidor. Där finns till exempel matsymbolerna också för vilken mat drycker passar till.
Det är inte svårt att se utvecklingen framför sig: Mjödhamnen använder också matsymboler för att markera passande kombinationer. Kan Mjödhamnen se fram emot fler stämningar på tema ”matkombinationssymboler” om man inte böjer sig omedelbart för cirkeldiagrammen. Mjödhamnens nota stiger och stiger.
Jag tycker det här är beklämmande. Utan tvivel kan Systembolaget sätta in tillräckligt med resurser för att se till att Mjödhamnen inte kommer att klara sig ur det här och sannolikt inte heller överleva.
Att ett enkelt cirkeldiagram för att illustrera en smak är något som man kan ha ensamrätt på verkar helt orimligt. Ett cirkeldiagram är ett vanligt förekommande, gängse sätt att presentera data på ett lättfattligt sätt. Hur kan man kräva att få ha monopol på det? Eller för den del att illustrera matkombinationer med små figurer…
Är det ett sådant Systembolag vi vill ha?
Jag uppmanar dig att stödja Mjödhamnen!
Mjödhamnen är inte ensamt drabbad
Mjödhamnen är dock inte ensam.
En av Sveriges ledande vinimportörer är Domaine Wines. Deras före detta VD Arne Skog (numera endast delägare) kommenterade som privatperson på mitt tidigare Facebookinlägg: ”Det har de redan gjort med [Domaine Wines]. Även oxe gris och fågel. Trots att det var andra figurer.” Hela batteriet med andra ord. ”Att […] ge sig in i en juridisk process mot ett statligt bolag med obegränsade resurser är i praktiken omöjligt.”
Arne Skog tar upp frågan på ett intressant och mer principiellt sätt:
”Den principiella diskussionen är ganska intressant:
- Systembolaget tar ett befintligt system och gör det till ”sitt”
- Man registrerar det när man är ensam aktör på konsumentmarknaden
- Man tillåter andra aktörer (multinationella) på andra marknader
- Man stämmer alla i alkoholbranschen som dessutom oftast är mindre, privata, företag
Visst följer man alla regler, men moralen?”
(Notera alltså att detta är Arne Skogs kommentarer som privatperson, ej som företagsrepresentant.)
Ett annat exempel, från Den Rockande Kockens blogg: ”I början av 2014 fick även Ängö Kvartersbryggeri i Kalmar ändra sina etiketter efter att med de bästa intentioner ha satt ”smakklockor” på sina flaskor. Hämtat från Ängös Facebook-sida: ’I ett rykande färskt telefonsamtal från Systembolaget fick vi veta att ’smakklockor’ är deras registrerade varumärke. Så de måste bort omedelbums!’”
Kanske finns det fler exempel. Verkar inte otroligt.
Zoega kaffe och Zetas oljor lär ha liknande modeller.
Vad säger Systembolaget?
Och vad säger Systembolaget?
I en annan kommentar på Facebook (!) säger Systembolaget (denna gång representerat av ”Nenne”, gissningsvis inte advokat):
”Hej, Systembolagets smakklockor har använts sedan 1980-talet och känns väl igen av våra kunder. De visar graden av strävhet, mjukhet, fyllighet etc. Anledningen till att klockorna, i kombination med smaktyperna (som också kom till för många år sedan) används är för att underlätta för kunden att välja rätt vin eller öl (eller för den delen whisky där de visar graden av rökighet). Arbetet som ligger bakom smakklockorna innefattar bla att dryckerna provas sensoriskt av experter. Ibland händer det att snarlika symboler dyker upp i andra sammanhang, vilket kan innebära missförstånd och att dessa felaktigt uppfattas som Systembolagets smakklockor. Eftersom smakklockorna är registrerade varumärken innebär ett sådant användande att man bryter mot marknadsföringslagen.”
Jovisst. Den sortens figur användes första gången 1801. Systembolaget har använt den sedan 80-talet. 2013 lyckades man få den registrerad som ”varumärke”. Den används ”för att underlätta för kunden”. Och det tycker Systembolaget att man ska ha ensamrätt på…
Som sagt:
Är det ett sådant Systembolag vi vill ha?
Jag uppmanar dig att stödja Mjödhamnen!
12 svar
Det vore intressant om Systembolaget stämmer Nestle för sina sensoriska cirkeldiagram. Men det bleve nog lite tufft för dem att slåss med någon med än mer finansiella muskler. Kommer att tänka på titeln på en Ebba Grönlåt ”Slicka uppåt, sparka nedåt”.
Jo, i alla fall nedåt. Uppåt vete tusan vad det är. Knappast politikerna eftersom de snarast verkar gå i ledband.
De har lyckats registrera diagramen även för kaffe (se 515877 och 515878) så det är väl bara en tidsfråga. Men det blir väl som du säger, de bråkar bara med säkra kort.
Det är ju märkligt i så fall. Om de aven har mönsterskydd för användning på kaffe. Det är ju just det exemplet ovan visar. Med dessutom nästan identisk gradik, till skillnad från Mjödhamnens. Men jag antar att om det väl går till domstol så är det knappast ett försvar att säga ”men ni har ju inte gett er på de där som använder det på kaffe, så varför då Mjödhamnen”.
Jag har fått ut hela akten för 515877 nu om du är intresserad av lite kvällslektyr. Svensk Mjölk AB har bl.a. en ganska välskriven invändning om varför Systembolagets varumärkesskydd ska innefatta mejeriprodukter och oljor. Jag försöker tolka Systembolagets försvarstal nu. Inte helt enkelt :)
Här är den: https://www.dropbox.com/sh/li35e3slsw82wrt/AAB7w5awjR01Pvn48Ju-wWDNa?dl=0
Att Systemet hävdar rätten till s.k. smakklockor är ganska oerhört med tanke på all stöld de själva gör. Så är deras (i mitt tycke fåniga) system för att karakterisera viner som; ”Friskt och fruktigt”, Fylligt och smakrikt” etc. hämtade om jag inte missminner mig från tidningen Allt om Vin. Likaså är deras rekommendationer för hur ”Grundsmakerna påverkas av mat och dryck” tämligen identiskt kopierade från Michel Jamais bok ”Vin och Gastronomi, tryckt 2001. Å andra sidan kan man genmäla att dessa inte har varumärkesskyddat sina upptäckter.
Kommer också på att Gallo i USA genom varumärkesskydd förhindrat producenter i Chianti att använda sin 100-åriga symbol ”Gallo Negro”-svarta tuppen. Men det är i USA, advokaternas förlovade land och Gallo har ju muskler. Men jag vill inte betala alkoholskatt för att Systembolaget ska anlita advokater!! Tänk om gör rätt!
Egentligen är det en ganska tråkig liering i Sverige med politiker och Systembolaget i Folkhälsans namn. Nykterhetsivrarna måste vara enormt överrepresenterade bland politikerna.
Vill man förbättra nykterheten i Sverige borde BiB plockas bort som förpackning eftersom hela syftet är att sälja mängd till lägsta pris-alltså tvärt emot vad de säger sig värna om-Folkhälsan!
Jo Staffan, det är mycket märkligt. Men som du säger, vare sig Allt om Vin eller Jamais torde ha märkesskyddat sina uttryck. Det hade ju däremot Gallo. Resultat blev, om jag inte missminner mig, att Chianti inte får skriva ”Gallo nero” på etiketten, men de får trots allt använda tuppen som symbol.
Om nu inte Systembolaget kommer att hindra även det. De har ju också en fågelsymbol:
https://www.systembolaget.se/Dryckeskunskap/Vara-symboler/matsymboler/
Gallo lyckades även att stoppa en speceributik som sålde spansktillverkad hantverksmässig pasta, gjord av någon spanjor som hette Gallo:
https://www.bkwine.com/sv/nyheter/gallo-attackerar-matbutik-i-seattle/
Hur kan PRV godkänna ett patent på något som använts på marknaden så länge? Är det ett design skydda ska det inte gå om det visats tidigare.
Daniel, det är inte patent utan varumärkesskydd. Exempelvis får ingen annan än Hästens använda det blårutiga tyget, iallafall inte i något som förknippas med sova. Dock har de inte patent på tyget, då måste man uppfunnit det själv (Gore har patent på sitt tyg exempelvis).
Samtidigt om ett varumärke anses för förknippat med produkt (ex Termos och Melitta) upphävs varumärkesskyddet då det anses vara förknippat med varan i allmänhet.
Jo, det där är ju förståeligt Håkan. Men det är svårt att förstå hur cirkeldiagram generiskt skulle kunna vara skyddade.
Man får nog ha rödrutigt tyg på sängar, eller tyg med en annan sorts rutor. Men Hästens har knappast (gissar jag) märkesskydd på alla sorters rutigt tyg i samband med sömn.
På samma sätt är det svårt att se hur Systembolaget kan ha skydd på alla sorters cirkeldiagram för att beskriva smak. Troligen har de bara skydd för sådant som är snarlikt. Men för att veta vad som är ”snarlikt” kanske det hela måste gå till domstol för att avgöras av en domare?
Löjligt, SB o Mjölhamnens diagramm är ju solklart olika. Mjöl va ju i färg, SB svartvita+ en ring utanför ”tårtbitarna”. Mjölhamnen har ingen Ring
Enbart ett sätt för SB o försöka kontrollera saker o ting. Att det ska förvirra kunder är bara skitsnack