“Ädla druvor”, är inte det förlegat? | Ny BKWine Brief ute, nr 208

Vinvärlden älskar hierarkier. Men trots det, är det inte dags att skrota begreppet ”ädel druva”? I Alsace är det extra tydligt. En alsace grand cru får bara göras (med ett undantag) av fyra så kallade ädla druvor Känns det inte lite förlegat?

Se vad som har hänt i Languedoc. Carignan har blivit överkörd på hemmaplan av nykomlingarna syrah och mourvèdre. De allra flesta appellationer i Languedoc tillåter carignan bara till högst 50 %. Medan syrah och mourvèdre kan närma sig 100 % utan problem.

Och ända kan carignan som ingen annan druva förmedla Languedocs speciella terroir. Vinmakare sjunger dess lov. Istället har syrah på ett par decennier gått från nästan ingen närvaro till att bli Languedocs mest planterade druva.

Vill man veta hur det känns att alltid ha stått i skuggan av en noblare släkting är det bara att fråga aligoté i Bourgogne. Den duger till charkuterier och att blandas till kir. Så står det i alla läroböcker om vin så vi lär oss det, om inte från barnsben, så i alla fall från det att vi börjar intressera oss för vin. Men när de bästa lägena är vigda för chardonnay så kanske man aldrig får en chans att briljera.

Skicklige vinmakaren Jean Gardiés på Domaine Gardiés i Roussillon sa till oss när vi var där att ”inga druvor är dåliga om de är planterade i rätt jord”. Det är inte alla. Speciellt inte sådana som lever tillsammans med primadonnor.

Ta pinot meunier i Champagne, en druva som har fått stå ut med mycket, inte minst fuktiga och kalla lägen i Vallée de la Marne som de finare pinot noir och chardonnay rynkar på näsan åt (eller mer korrekt, inte riktigt klarar av att producera i). Pinot meunier ger fruktiga champagner, lite enklare och inte så lagringsdugliga. Så står det i läroböckerna. Förr i tiden fick den inte planteras i de så kallade grand cru-byarna. Folk visste redan innan de började smaka champagne vad de skulle tycka om pinot meunier. Dömd på förhand.

I själva verket är det precis tvärt om. Pinot meunier kan ge champagner med karaktär, djup och intensitet som lätt slår en blanc de blanc.

Pinot meunier är inte ensam om att lida för sin fruktighet. Det fruktiga har aldrig varit lika nobelt som det strama. Gamay är ett bra exempel på det.

Men som tur är håller det på att förändras. Revanschens tid har kommit för de icke-nobla druvorna.

Se på barbera i Piemonte, lätt och tacksam att odla men dög bara som vardagsvin till vanligt folk eftersom syran var alltför skarp. Noblessen drack nebbiolo. Tills helt plötsligt på 1980-talet några producenter börjar bry sig om barbera. Det ägnade den omsorg och tog hand om den på bättre sätt. Och visade vad den kan.

Intresset för icke-nobla druvor stiger. Kanske har det att göra med den nya passionen för gamla, lokala druvsorter. Carignan klarar sig bra utanför appellations-systemet. Beaujolais är kult inom naturvinsrörelsen. 100 % pinot meunier har blivit eftertraktade champagner. Sista ordet är inte sagt.

Vi kan nog hoppas på en ännu mer varierad och spännande framtid, när fler och fler ”fula ankungar” i vingårdarna kommer fram i rampljuset tack vare skickliga vinmakare runt om i världen. Petit verdot, maturana tinta, cinsault, timorasso, feteasca regala, tannat, savatiano, négrette, romorantin…

Kan vi komma överens om ett nyårslöfte inför 2021? När du stöter på en druvsort som du inte känner till, köp en flaska och prova!

I denna sista BKWine Brief 2020 (nummer 208!) ger vi dig extra mycket läsning. Utöver alla ovanligt fylliga notiser i Briefen har vi också ett flertal artiklar att fördjupa sig i över helgerna. Du hittar länkar till alla längre ner i Briefen.

Har du ännu inte hunnit fixa jul- eller nyårsdryckerna (oj, oj) så ger vi dig tips om vad som finns just nu på Systembolaget.

Vill du bättre förstå hur fatlagring fungerar och vad eken har för inflytande på vinet så har vi en artikel om det.

Vi berättar mer om druvan viognier som stigit som fågel Fenix i vinvärlden, om en mycket speciell provning av toskanska viner tillbaks till 1930, liksom tips om tre små spännande producenter från Piemonte, och en berättelse om vin vingård i Languedoc som även den stigit ur askan med en ny ägare.

En hel mängd med inspirationsviner i månadens ”I glaset”, denna gång inklusive köptips från Systembolaget.

Och en fascinerande bokrecension om monopolet i Sverige. Låter kanske inte så spännande, men boken ”Så roligt ska vin inte ha det” visar att det inte alls är så självklart varför monopolet finns till.

Även om osäkerheten består om hur 2021 kommer att se ut så verkar det i alla fall gå åt rätt håll. EU har gett klartecken till det första vaccinet, den blivande amerikanska presidenten har vaccinerat sig på teve osv.

Så kanske kan vi så smått hoppas att snart komma tillbaka till ett mer normalt liv, där vi kan resa till vingårdarna igen. Det är i alla fall vad vi planerar för. Vi har ett kort program planerat för våren 2021 och ett fylligare för hösten.

När det blir dags att ge sig ut på vinresa igen, då finns vi där för att ta med dig på ännu bättre vingårdsbesök än förr. Res med BKWine!

Trevlig läsning!

God jul och gått nytt år.

Britt & Per

Om du uppskattar det vi gör så kan du hjälpa oss:

Berätta för dina vin-vänner om Briefen. Eller skicka den till dem.

”Gilla” oss och följ oss på sociala media.