Vacqueyras firar 20 år som appellation. 1990 fick distriktet i södra Rhône sin efterlängtade AOC och en provning nyligen i Paris med viner dessa 20 årgångar bekräftar att detta var något som Vacqueyras var väl värd. Det var genomgående en hög kvalitet på vinerna och de äldre årgångarna var väl bibehållna. Det är matviner framför allt, med bra struktur och ofta tydliga tanniner och bra friskhet.
Vacqueyras ligger i södra Rhône-dalen, 30 kilometer nordöst om Avignon and ganska nära de vackra, spetsformade bergen Les Dentelles de Montmirail. Bland grannbyarna märks Gigondas, Séguret, Sablet, Beaumes-de-Venise, Cairanne, Rasteau med flera. Vacqueyras-appellationen täcker en yta av 1400 hektar och ligger framför allt runt de små städerna Vacqueyras och Sarrians. Klimatet är soligt Medelhavsklimat och den nordliga mistralvinden blåser ofta och hårt. Men den håller vingårdarna torra och friska. Garriguen finns överallt i Vacqeuyras. Den består bl a av väldoftande, vilda kryddörter och enbärsbuskar. Jorden är mager, ofta mycket stenig och kalkrik. En Vacqueyras måste innehålla minst 50 % grenache och mellan 20 och 50 % av syrah och/eller mourvèvdre. Cinsault är relativt ovanligt men förekommer.
Hur har det gått de här tjugo åren, frågar jag några av vinodlarna som närvarande vid provningen i Paris.
”Det var svårt de första 5-6 åren”, säger Frédéric Vache på Clos des Cazaux.. ”Från att ha varit en av de bästa Côtes-du-Rhône-vinerna blev vi en okänd AOC. Men i slutet av 1990-talet kom den stora boomen för Châteauneuf-du-Pape med höga priser som följd vilket gjorde att vi fick vår chans. De som inte ville betala överpris för en Châteauneuf vände sig till Vacqueyras i stället.”
Och därmed var Vacqueyras ett etablerat namn. Idag har Vacqueyras sin beskärda del av kändisar som figurerar i vintidningar och som agerar som lokomotiv för hela appellationen, som Sang de Cailloux, Montirius och Monardière.
En viktig sak i Vacqueyras utveckling under dessa år är att antalet privata vinbönder har ökat markant. 1990 fanns här bara 20 stycken, nu finns det 60-65. ”Det var många unga som lämnade kooperativen då, för tjugo år sedan, och började göra sitt eget vin”, säger Christian Vache på Domaine la Monardière.
Serge Ferigoule på Domaine Sang de Cailloux (Stenarnas Blod…) påpekar en annan viktig utveckling. ”Vi har blivit bättre på att ta hand om jorden under de här tjugo åren”, säger han. ”Ekologiskt och hållbart jordbruk ökar hela tiden”. Hans Sang de Cailloux får nästa år sin biodynamiska certifiering. ”Vinet har ökat i finess sedan jag började med biodynamin”, menar han. ”Terroiren och årgången känns tydligare.”
