International Organisation of Vine and Wine (OIV) är kanske världens viktigaste vinorganisation. Men de flesta vinkonsumenter känner knappt till den alls. Den har flera roller, att främja och möjliggöra vetenskapligt och kommersiellt samarbete mellan vinproducerande länder, att samla in och sammanställa världsvinstatistik, att göra det möjligt att skapa globala regler och förordningar för sektorn, för att nämna några av dess roller. Det är, kan man säga, ett FN för vin. 2024 gick Kina med i OIV som dess 51:a medlemsland, ett viktigt steg i att införliva Kina i det globala nätet av vinproducerande länder. Med den här artikeln presenterar BKWine Magazine en ny skribent, Jeanne Peixian Qiao, som går in på djupet om vad OIV åstadkommit och vikten av att Kina går med.
När 2024 närmade sig sitt slut blåste OIV ut det sista ljuset på sitt hundraårsfirande, och markerade 100 år av milstolpar samtidigt som de avslöjade en djärv strategisk vision för de kommande fem åren. Detta historiska år välkomnade organisationens första kvinnliga president från Sydafrika och såg dess huvudkontor fast etablerat i Dijon – en stad redo att skriva inledningsraderna för OIV:s andra århundrade. Med sitt rika vinodlingsarv som går tillbaka till mitten av 1800-talet, när över 800 hektar vingårdar blomstrade, har Dijon återuppstått som ett pulserande nav för vinkultur. Idag återupplivas staden med över 70 hektar blomstrande vingårdar, och en föreslagen ny urban vinbeteckning, Bourgogne-Dijon, placerar den som en global experimentplats för framtiden för vinindustrin.
Vinets FN
OIV beskrivs ofta som ”vinets FN” och står långt ifrån vad general de Gaulle en gång hånade som ”så fullständigt värdelöst, till och med farligt.” Född mitt i turbulensen av kriser – phylloxera, vinbedrägeri, förbudstid och efterdyningarna av första världskriget – grundades OIV hösten 1924 för att möta de globala utmaningarna som hotade vinindustrin. Nu, ett sekel senare, när industrin brottas med de pressande verkligheterna av klimatförändringar och historiskt låga produktionsnivåer, står OIV som en pelare av motståndskraft och en ledstjärna för framsteg för det globala vinsektorn.
En hörnsten i OIV:s bestående bedrifter ligger i dess vetenskapliga och tekniska arv, noggrant odlat och bevarat under det senaste århundradet. I samarbete med universitetet i Bourgogne har OIV förvandlat sina omfattande arkiv, inklusive dess hyllade ”bulletiner”, till ett tillgängligt digitalt bibliotek. Detta ovärderliga arkiv beskriver inte bara utvecklingen av den globala vinindustrin utan ger också ett oöverträffat perspektiv på hur nationer med olika kulturell och historisk bakgrund har samarbetat på den internationella scenen. Genom att undersöka nationella sammanhang genom successiva analyser bidragit från en mängd experter, avslöjar dessa arkiv de intrikata berättelserna om hur länder både har påverkat och påverkats av den globala vinsektorn.
Främja samarbete och standardisering
Till exempel illustrerar utvecklingen av definitionen av AOC OIV:s centrala roll. Från sin första resolution om ”internationellt skydd av ursprungsbeteckningar” 1935 till standardiseringen av etiketteringstermer 2021, har OIV konsekvent arbetat för att eliminera tekniska handelshinder och därigenom effektivisera internationell handel.
På 1920-talet lade den grunden genom att definiera vad som är vin, vilket främjade global marknadskoordination. På 1970-talet möjliggjorde den framsteg inom vinframställningsmetoder genom enhetliga tekniska standarder. Även under förbudstiden i USA spelade OIV en nyckelroll för att främja uppskattningen av vin. Genom sina obevekliga ansträngningar har vinvärlden blivit mer sammankopplad än någonsin – förvandlat vad som en gång verkade vara oöverstigliga avstånd till en sömlös resa från vingård till källare.
En alltmer internationell industri
1924 var över 90 % av den globala vinkonsumtionen koncentrerad till Europa, och exporten stod för bara 10 % av den totala produktionen. Idag, med framväxten av nya världens vinländer på södra halvklotet, tillsammans med växande marknader i USA och Asien, har vinproduktion och konsumtion verkligen blivit globaliserad. Nästan hälften av allt vin konsumeras nu utanför ursprungslandet. Som OIV:s generaldirektör John Barker understryker, denna geografiska diversifiering ”formar en bas för sektorns långsiktiga bärkraft” och stärker dess förmåga att anpassa sig till framtida utmaningar.
Kina går med i OIV: varför nu och varför är det viktigt
OIV:s primära mål för sitt andra århundrade är att utöka sitt medlemsantal och samtidigt främja hållbarhet. Vid olyckliga tillfällen, vilket framgår av Trumps hot med tariffer och aktioner riktade mot cognac, har vin använts som ett förhandlingsobjekt i internationella handelstvister.
Mot denna bakgrund välkomnade OIV Kina som sin 51:a medlem i november, vilket markerar en betydande milstolpe i Kinas globala engagemang. Ändå reagerade de kinesiska myndigheterna, med uppgift att ratificera medlemskapet inom ett år, med oväntad återhållsamhet på detta landmärke i utvecklingen – en anmärkningsvärd förändring från den entusiasm som visades tidigare i år.
I motsats till den vanliga uppfattningen att nedgången på den kinesiska vinmarknaden främst drevs av covid-19, visar OIV-data att Kinas vinproduktion började en kraftig nedgång efter att ha nått en topp redan 2012, med konsumtionen som följde en liknande trend, som stadigt har minskat sedan 2017. Denna förändring kan delvis tillskrivas inrikespolitiska förändringar, såsom minskningen av ”tre offentliga utgifter” (”Three Public Expenses”) – officiell representation, fordon och utlandsresor – som introducerades 2012. Utformade för att stävja statlig extravagans och främja sparsamhet, begränsade dessa åtgärder avsevärt konsumtionen av lyxvaror, inklusive vin, vilket ofta sågs som en prestigegåva, särskilt i sektorer som är beroende av officiella banketter och militärrelaterade utgifter. Samtidigt utlöste den ökande andelen direkta utländska upphandlingar och implementeringen av ”nolltariff”-politiken ett snabbt tillflöde av importerade viner, vilket ytterligare komprimerade marknadsandelen för inhemskt producerade viner i Kina.
Kina strävar efter större erkännande på den globala scenen, och OIV tillhandahåller en idealisk plattform för att marknadsföra och exportera kinesiskt vin. Utöver kommersiella intressen ger medlemskap i OIV tillgång till dess tekniska resurser och enhetliga regler, som är avgörande för att säkerställa branschövergripande kvalitetsstandarder. Detta är särskilt viktigt för att höja värdet av Kinas unika lokala druvsorter, oavsett om det är på hemmamarknaden eller i konkurrens med produkter i världsklass på den internationella scenen.
Med Kina omfattar OIV nu 85 % av världens vingårdar
Idag är Kina det land som har den tredje största vingårdsarealen i världen och står som den ledande producenten av bordsdruvor. Dess medlemskap i OIV utökar organisationens representativitet till 85 % av världens planterade vingårdsareal – ett viktigt steg mot att berika global vetenskaplig kommunikation inom vinodling och vinframställning. ”Vi kommer utan tvekan att inleda fler tekniska samarbeten”, bekräftade CHEN Guosheng, vetenskaps- och teknikrådgivare vid Folkrepubliken Kinas ambassad i Frankrike.
Kina – ett stort vinkonsumtions- och produktionsland
Framöver kommer denna milstolpe att underlätta det ömsesidiga erkännandet av ursprungsbeteckningar, förenkla handeln med länder i öst och fördjupa förståelsen för Asiens vinodlings- och konsumtionstraditioner. Trots en minskning med 24,7 % 2023 är Kina fortfarande den åttonde största vinkonsumenten globalt, med en konsumtion på 6,8 miljoner hektoliter, och rankas som tvåa i världen i omsättning efter USA.
På denna lovande marknad fortsätter rött vin att dominera och står för cirka 93 % av den totala konsumtionen. Men andra sorter, inklusive vitt vin, champagne, mousserande viner och rosé, fångar i allt högre grad uppmärksamheten hos yngre generationer, som längtar efter global mångfald och personalisering i sina vinval.
Med OIV som en bro för att utbilda den kinesiska marknaden och introducera vin i det dagliga livet och sociala miljöer, kan man lätt föreställa sig uppkomsten av en mer mogen marknad – en blue ocean (*) av möjligheter för den globala vinindustrin.
–
(*) Red.: ”Blue Ocean” är ett uttryck som myntades av två INSEAD-professorer, W Chan Kim och Renée Mauborgne, i deras bok ”Blue Ocean Strategy” (2005) om hur företag kan skapa och fånga ”blue oceans”, outforskade nya marknadsområden. INSEAD är en av världens ledande business-skolor med säte i Fontainebleau.
