Inbäddat i mitten av Balkan ligger landet som kallas Nordmakedonien. Det är en bergig plats som når imponerande 2 752 meter med berget Korab på den albanska gränsen. De är kända för sina intensiva och kraftfulla viner gjorda på druvan vranec, men det är inte det enda de har att erbjuda nyfikna vinälskare. Det finns flera andra spännande lokala druvsorter, såväl som internationella druvor. För att få veta mer de makedonska vinerna satte jag mig och pratade med någon som känner dem bättre än de flesta, Zvonko Herceg, ordföranden i Makedonska Föreningen för Sommelierer. Vi pratade om några av de unika egenskaperna hos makedonska viner och vad man ska leta efter om man är en nybörjare på att dricka makedonska viner (och, för att vara ärlig, de flesta av oss är det). Och, naturligtvis, några mer detaljer om de berömda vranec (vranac) vinerna.
Detta är en längre version av en artikel publicerad på Forbes.com.
Men först lite historia och geografi. Nordmakedonien delar en turbulent historia med flera av de andra Balkanländerna. Fram till första världskriget var det en del av det osmanska riket. Efter det styrdes det av Bulgarien en tid och sedan Serbien. Efter andra världskriget blev det en del av Jugoslavien. När Jugoslavien upplöstes blev det ett självständigt land 1991. Under många år var det känt som landet med ett av historiens mest udda namn, FYROM, eller utläst ”fd jugoslaviska republiken Makedonien”, eller alltså “Former Yugoslav Republic of Macedonia”. Grekland motsatte sig att de kort och gott använde Makedonien som namn, eftersom Greklands norra provins också heter Makedonien. Slutligen, 2018 kom man fram till en kompromiss och landet heter sedan dess Nordmakedonien. Ja, livet och politiken kan vara komplicerad på Balkan.
Det är ett relativt litet land, ungefär lika stort som Israel eller Haiti, lika stort som Massachusets i USA eller mellan Värmland och Dalarna i storlek. Man kan köra från norr till söder på cirka två timmar och lite mer än så från öst till väst. Det är ett land utan kust, det når inget hav, även om det inte är långt från vare sig Joniska havet (över Albanien) eller Egeiska havet (över Grekland). Det gränsar till Grekland i söder, Bulgarien i öster, Serbien och Kosovo i norr och Albanien i väster.
För ett tag sedan var jag i Nordmakedonien för att vara domare i en provning för CMB Vranec Selection, en internationell tävling för vranec-viner. Det arrangerades gemensamt av Wines of Macedonia, Zvonko Herceg och Concours Mondial de Bruxelles (CMB). Det vi provade var världens mest omfattande samling av vranec-viner provade vid ett gemensamt evenemang, med viner från Nordmakedonien, Serbien, Kosovo, Montenegro, Bosnien-Hercegovina och Kroatien. Du kan läsa mer om vranec/vranac-tävlingen i den här artikeln.
Jag tog det som ett tillfälle att sitta ner med Zvonko Herceg, en person som kan nordmakedonska viner utan och innan. Zvonko är ordförande för Macedonian Association of Sommeliers, Makedonska sommeliererföreningen, vinutbildare och domare i internationella vintävlingar och många andra saker inom vin. Jag ville få hans ”insiders” syn på detta föga kända Balkanland och vad de kan göra både med vranec och med andra druvor.
Jag började med att fråga Zvonko vad det allra första man bör veta och upptäcka om norra Makedonien för någon som inte vet så mycket om det. (Och, egentligen, vem gör det?) “Till 80 % är det berg. Vi har många gömda dalar, olika orienteringar med olika klimat”, förklarade Zvonko. Utöver detta påpekade han att jorden är lika varierad, olika från en dal till en annan.
Varför är denna varierade och bergiga geografi viktig? Zvonko fortsatte, ”Vi har en bra möjlighet att plantera många druvsorter. Och jag kan säga att vi använder verkligen ett mycket brett utbud av druvsorter. Så, kanske är det här något spännande för någon som kom till Balkanhalvön, och speciellt i Nordmakedonien. För att smaka på olika druvsorter, av vilka några är internationella från andra kända vinregioner, men man kan också kan hitta några typiska Balkan- eller inhemska druvsorter från Nordmakedonien.”
Du kan lyssna på hela konversationen som jag hade med Zvonko Herceg i den här videon:
Detta ger en bra grund för ett brett utbud av både ”internationella” druvsorter och inhemska ursprungliga druvor. Det är ingen överraskning att Zvonko verkar mest stolt över de lokala druvsorterna, ”Jag kan t.ex. poängtera den gröna druvsorten som smederevka, som är den mest planterade gröna druvsorten i Nordmakedonien. Och från denna grupp av gröna druvsorter är också temjanika, som den kallas lokalt, mycket viktig, men det är (det lokala namnet för) muscat blanc, av gruppen Muscat mycket aromatisk men gjord i en torr stil.”
”För de röda vinerna kan vi peka ut kratosija, mer känd som zinfandel eller primitivo, eller crljenak kaštelanski i Kroatien, eller tribidrag i Kroatien, det andra namnet på denna druvsort, plavac mali, som faktiskt också är registrerad som en kroatisk druva sort, men det här kommer från Balkanhalvön.” Ja, faktiskt, det man ofta tänker på som en väldigt amerikansk druvsort – zinfandel – kommer ursprungligen från Balkanhalvön. Men det finns mer, zhilavka, smederevka, zupjanka, stanushina…
Låt oss titta på siffrorna. Här är topplistan över blå druvsorter som planterats i vingårdarna i Nordmakedonien
- Vranec, 10,800 ha (vi återkommer till denna om en minut)
- Merlot, 7,500 ha
- Kratosija (zinfandel), 1,050 ha
- Pinot noir, 508 ha
- Prokupac, 480 ha
- Plovdina, 265 ha
- Syrah, 90 ha
- Teran, 82 ha
- Plavac mali 50 ha
De viktigaste gröna druvsorterna i Nordmakedonien är:
- Smederevka, 7,500 ha
- Riesling (rhine riesling), 990 ha
- Chardonnay, 818 ha
- Rkatsiteli, 482 ha
- Temjanika (muscat blanc), 381 ha
- Muscat d’hambourg, 381 ha
- Welschriesling, 305 ha
- Zupljanka, 282 ha
- Zilavka, 212 ha
- Sauvignon blanc, 209 ha
Precis som flera av de andra länderna på nuvarande Balkan var Nordmakedonien en del av Jugoslavien innan landet bröts upp 1990-1991. Detta har givetvis satt spår även i vinbranschen. Som Zvonko förklarar har de också till exempel den ungerska furmintdruvan och andra, ”Vi har också furmint här, och många andra druvsorter, för tidigare, i det som var Jugoslavien, hade alla dessa republiker (som utgjorde delarna i Jugoslavien) någon form av regler för att byta ut växtmaterial för att utforska var de kunde hitta en bra plats för odling, kunde ge kvaliteten på druvor och vin. Vi har även welschriesling (eller grasevina, som den också kallas). Ja, verkligen många druvsorter.”
När jag satte mig och pratade med Zvonko hade vi precis avslutat världens första tävling för vranec-viner, CMB Vranec Selection, som Zvonko Herceg hade anordnat i samarbete med Concours Mondial de Bruxelles där jag deltog som domare i provningen. Det är kanske en god idé att passa på att förklara druvans namn. Druvan heter vranEc i Makedonien och vranAc på resten av Balkan.
Vranec anses ofta ha sitt ursprung i Montenegro, strax väster om Makedonien. Den har identifierats som en avkomma (korsning) mellan kratosija (zinfandel) och duljenga (den senare en obskyr gammal sort). Makedonien har de överlägset största planteringarna med sina 10,800 ha. Montenegro har 1 800 hektar vranac, där det är den på långa vägar mest planterade druvan, Bosnien-Hercegovina 480 ha, Kosovo 478 ha och Serbien 120 ha (siffror som kan vara lite osäkra). Så, kalla druvan vranec (uttalas ”vranets”) om du vill hedra den största producenten eller kalla den vranac om du föredrar det historiska ursprunget (liksom det vanligaste namnet internationellt).
Vranec är utan tvekan den viktigaste druvsorten i Makedonien, alltså planterad på en tredjedel av den totala vingårdsytan.
Varför har den blivit så framgångsrik här, frågade jag Zvonko: ”Det anses inte bara av mig, utan av vinexperterna, att denna druvsort har några bra sidor att visa; stilen på vinerna från ’vinhalvön’, från Balkan och från norra Makedonien också. Den är planterad inte bara i norra Makedonien. För det första ger den ett bra uttryck av terroir. Den har även bra utveckling i flaskan, så man kan lagra den länge i flaskan, kanske 10-15 år. Ännu längre, beroende på kvalitet och vinmakarens arbete”.
Vranec är också en riklig druva i landet. ”Vi har tillräcklig mängd av denna druvsort för att göra tillräckligt med viner för att marknadsföras och för att visa världen vår personlighet, vår unikhet i det oenogastronomiska segmentet genom denna vranec”, säger Zvonko.
Det kanske är en viktig poäng. Nordmakedonien producerar vin på endast cirka 28 000 hektar vingårdar, lite mer än en tiondel av Kalifornien, så det är kanske en bra idé att fokusera på en sak om man vill göra nordmakedonska viner kända.
Vad är då karakteristika hos vranec? Det är utan tvekan en druva (och ett vin) med en egen personlighet. Ibland kallar landets vinmarknadsförare den ”den svarta hingsten”. Jag är inte säker på vad det ska betyda när det gäller vin, så jag lämnar det därhän…
Vanligtvis producerar den väldigt mörka, välstrukturerade viner med mycket tanniner och aromer av mörk frukt, viol och ibland mörkröda blommor, och ganska hög syra, men det varierar mycket. För att förklara det på ett annat sätt, som jag gör i videon nedan, kan man kanske beskriva det som en druva som kombinerar karaktärerna från två av världens mest kända druvor, syrah, med kraft och krydda, och nebbiolo, med intensiv syra och tanniner.
Men den verkliga experten på vranec är förstås Zvonko, ”Vranec är svår att tämja, så du måste arbeta mycket med denna druvsort för att tämja tanninerna, som är väldigt höga och kan vara väldigt, väldigt hårda. Så det är därför vinet vanligtvis spenderar tid på fat och lagras för att polera det under lång tid. Också att lagra dem på flaska för att de ska bli mjukare. När vinet är ung har det mörk frukt, aromer av björnbär och en viss antydan till garrigue. Vi brukar göra bâtonnage eller ”trycka ner hatten”, malolaktisk jäsning också, det är då sekundärtonerna utvecklas.”
Zvonko fortsätter, ”Dessa viner har mycket hög syra, kan gå upp till 9,5 i vissa fall ännu högre, vilket betyder att de har bra struktur och har potential för lång lagring på flaska. Tertiärnoter är vanligtvis t.ex. mocka eller kaffe eller choklad. Det kan vara torkade frukter, torkade plommon, som gör mer överdådiga aromer och smaker av denna stora sort; så jag tycker att druvan är fantastiskt. Du kan njuta av många lager av dessa viner.”
Få människor har smakat så många vranec-viner som Zvonko Herceg, så han borde veta. Om du lyckas hitta några vranec från Nordmakedonien – eller vranac från något av de andra Balkanländerna – prova det! Det är definitivt värt att utforska. Och du kommer att vara en pionjär när det gäller att upptäcka denna ovanliga druvsort från detta ovanliga Balkanland.
LÄS MER PÅ BKWINE MAGAZINE:
