Hög alkoholhalt? Skyll inte (bara) på klimatförändringar | Ny BKWine Brief, nr 248

Alkoholhalten har varit i blåsvädret länge. Hur ofta hör vi inte att folk klagar på att alkoholhalten är för hög och att det var det var bättre förr när den var lägre? Både vinkonsumenter och vinskribenter verkar ofta ha en fetisch om att säga ”det är för hög alkoholhalt” utan att ens smaka på vinet.

Vad är egentligen hög alkoholhalt i ett vin? Det beror naturligtvis på vad man jämför med. För att få kallas vin ska det har uppnått en alkoholhalt på minst 8 %. Idag förändrar dock no/lo-trenden (med betoning på no om man får tro vissa rapporter) vad som egentligen ska betraktas som vin. Men det är en annan historia.

Ett vin innehåller alkohol och viner vi dricker idag ligger vanligen på mellan 12 och 14,5 %. Det fanns en tid då den var lägre. När fransmännens vinkonsumtion var uppe i 150 liter per person och år handlade det mycket om enkelt bordsvin med en alkoholhalt på 8–9 %. Viner med en smak som vi antagligen inte skulle stå ut med idag. Med tiden blev vinerna bättre och dryckesvanorna förändrades.

Drack du vin på 1970- och 1980-talen, så ja, sedan dess har alkoholhalten ökat. Men skyll inte på klimatförändringarna.

Den brittiska vinjournalisten Jancis Robinson skrev 2012 om en intressant rapport, som året innan hade gjorts av American Association of Wine Economists. De analyserade tiotusentals alkoholhalter för viner som importerades mellan 1992 och 2007 av LCBO, kanadensiska Ontarios spritmonopol som, liksom Systembolaget, köper viner från hela världen. De jämförde med faktiska temperaturökningar i vinernas ursprungsregioner och kunde konstatera att ökningen av de genomsnittliga alkoholhalterna var mycket större än vad som kunde förklaras av någon klimatförändring. Slutsatsen var att den ökade alkoholhalten i första hand var människans verk. Inte klimatförändringar.

Under 1980-talet och framför allt från och med 1990 förändrades nämligen vinvärlden. I Sverige, till exempel, från att ha druckit viner från framförallt norra och mellersta Europa så invaderades vi av viner från varmare klimat: Nya Världen, södra Italien, södra Frankrike… Varmt klimat ger automatiskt mognare druvor vilket ger högre alkoholhalt. Vinerna sålde bra därför att vi konsumenter tyckte om dem, tyckte om den ”nya” stilen.

Det var också en tid när man fick mer och mer kunskap om hur man bättre odlar vin. Man blev kort sagt skickligare vinmakare. Man började använda bättre kloner, man började skörda mognare druvor; man blev duktigare på att klara missöden i vingården så man vågade lämna druvorna längre på stocken. En ny generation vinmakare med utbildning jobbade annorlunda än föräldrarna.

Men ännu en sak hade stor betydelse. Vin ska säljas och det gäller att veta vad kunderna efterfrågar. Vid denna tid fick vinvärlden nya konsumenter från länder som inte traditionellt var stora vindrickare. Dessa konsumenter föredrog viner med låg syra och låg tannin vilket bäst uppnås med riktigt mogna och sockerrika druvor. De traditionella konsumenterna drack bara vin till måltiden. De nya konsumenterna (inklusive svenskar) drack vin i soffan, i bersån, och så vidare. Följden blev viner med högre alkoholhalt.

Så alkoholhalterna i de viner vi dricker idag har ökat men av många olika orsaker. Kanske mest på grund av den mänskliga faktorn, mer än klimatet. Konsumenter, inte minst ”nya” konsumenter, gillar den rundare, fylligare, mjukare stilen. Och därför att vinproducenterna har blivit duktigare på att odla och göra vin.

En intressant undersökning från Liv-Ex som gjordes 2021 jämför alkoholhalterna i Bourgogne, Bordeaux, Kalifornien, Piemonte och Toscana under tre decennier, 1990–1999, 2000–2009 och 2010–2019. Bourgogne var det enda distriktet som i stort sett inte uppvisade någon förändring alls utan ligger i snitt på 13,3 % under hela 30-årsperioden.

Mer dramatiskt var det i Bordeaux som på 30 år har gått från 12,7 % i snitt till 13,4 och sedan 13,7. Kalifornien började på blygsamma 13,7, gick upp till 14,6 och sedan ner till 14,5. Toscana har gått från i snitt 13,6 upp till 14,1 och Piemonte från 13,8 upp till 14,2.

Tror man att det blir någon väsentlig skillnad på hur mycket alkohol man får i sig så kanske man också ska tänka om. Om du delar på en flaska vin med låg alkoholhalt, 12 %, så behöver du bara ta en eller två små klunkar extra för att få i dig lika mycket alkohol som om det vore ett vin med 14,5 %. Skillnaden i berusningseffekt är näst intill försumbar.

Häng alltså inte upp dig så mycket på procenten.

(Rapporterna: jancisrobinson och liv-ex)

Vinresor

Det finns en chans kvar att komma med på en vinresa nu i vår, med det härliga franska vårvädret, långa dagar, grönskande vingårdar och ljumma kvällar på ett cafés uteservering. Vi har några få platser kvar på resan tillBordeaux.

Till hösten kommer ännu mer. Bland annat har vi årets nya vindestination: en sherryresa till Jerez de la Frontera (men med så mycket mer än bara sherry), Munskänkarnas Årets Vinort för några år sedan. Det lovar att bli en alldeles speciell resa! Men förstås även ett dussin andra destinationer att välja mellan. Läs mer nedan.

Vinresor som är ett minne för livet

Det är också dags att tänka på vinterns eskapader. Vi har tre mycket speciella resor i januari, februari och mars. Det är tre resor som garanterat blir ett minne för livet och som kommer att ge dig nya perspektiv på vinet, maten och kulturen: Chile-Argentina, Sydafrika och Nya Zeeland.

Kan du hitta en bättre vinresa?

Erfarenhet, kunskap, kontakter.

Kan du hitta en vinresearrangör som du kan lita mer på? Som kan ge dig en bättre vinupplevelse och mer insikt och nöje? Kommersiellt oberoende av vinproducenterna och just därför kan ta dig till de bästa besöken för att träffa de mest spännande producenterna. Vårt mål är inte att få dig att köpa vissa mer eller mindre bra viner utan att ge dig fantastiska upplevelser och unika minnen från vingårdarna.

Sveriges mest erfarna vinresearrangör. Författare till 12 prisvinnande böcker, däribland en kursbok för Munskänkar. Internationella konsulter i vinturism. Vinredaktörer på NE-Nationalencyklopedin. Skribenter på amerikanska Forbes. Internationella vindomare. De enda svenska vinskribenter som regelbundet citeras internationellt på t.ex. Wine Business Monthly, OIV, och annat. Med mera.

Varför resa med någon annan?

Instagram: BKWine Vinresor på Instagram.

Tipsa: Glöm inte att tipsa dina vinvänner om att prenumerera på Briefen och läsa BKWine Magazine.

Trevlig läsning!

Britt & Per

Om du uppskattar det vi gör så kan du hjälpa oss:

Berätta för dina vin-vänner om Briefen. Eller skicka den till dem.

”Gilla” oss och följ oss på sociala media:

BKWine Magazine on Facebook | Wine Tours on Facebook
Twitter | Instagram | Linkedin | YouTube