Vranec, eller vranac, är en druva som nästan bara finns på Balkan. Den har en intensiv färg, intensiv frukt med björnbär och annan mörk frukt och mycket tydliga tanniner. Viner gjorda av vranec är vanligtvis fylliga och intensiva. Det är ett vin som passar väldigt bra till kraftig mat, grillat kött, grytor, stekar och ost, men också till många andra typer av mat. I den här artikeln kommer du att upptäcka essensen av denna genuina balkan-druva som förtjänar mer internationell uppmärksamhet.
–
Detta är en längre version av en artikel publicerad på Forbes.com.
En artikel i vår serie med presentationer av väldens mest populära och intressanta druvsorter. Läs fler artiklar här:
Namnet ”vranac”, eller ”vranec”
Vranec förekommer under flera olika stavningar. Den mest kända versionen är vranAc, stavningen som används i Montenegro. Det beror kanske på att den största producenten av vranac är den montenegrinska vingården Plantaze, som enligt Wikipedia har cirka 1500 hektar av det. Vranac är den stavning som används mest internationellt. Montenegro anses också allmänt vara ursprunget till vranac.
Landet med de mest omfattande odlingarna av druvsorten är dock Nordmakedonien (som under en tid kallades FYROM, fd jugoslaviska republiken Makedonien). Den makedonska stavningen är vranEc.
För att göra det enkelt kommer jag att använda båda stavningarna, och jag kommer huvudsakligen att använda ”Makedonien” för landet (utan att ha för avsikt att göra någon politisk anstöt).
Ibland förekommer det också med andra stavningar, som vranç i Kosovo.
Uttalet är ”vranets”, alltså inte med ett ”-k” i slutet utan ett ”-ts”, åtminstone i Makedonien. (Om du lyssnar på videorna nedan kommer du att märka att jag inte helt hade anammat det uttalet. Men i vilket fall, det är kvaliteten på vinet som spelar roll, eller hur?)
Vranec betyder ”svart hingst”. En svart häst används ibland som symbol för viner på vranac, en ikonografi som ibland kan kännas lite gammaldags.
Var odlas vranec?
Vranec är en unik balkansk druvsort. Det kan dock vara svårt att hitta exakta och tillförlitliga siffror på hur mycket den är planterad. Här är en uppskattning, från en presentation av Caroline Gilby:
- Makedonien, 10 800 ha (av totalt 33 000 ha i landet)
- Montenegro, 3 600 ha (cirka hälften av den totala ytan)
- Bosnien-Hercegovina, 480 ha
- Kosovo, 478 ha
- Serbien, 120 ha
Det finns även planteringar i Kroatien. Så vitt jag vet planteras väldigt lite, om något, utanför Balkan.
Den totala globala arealen uppskattas till cirka 15 000 hektar. Detta är ungefär lika stort område planterat med vinstockar som i Alsace eller Schweiz eller Medoc i Bordeaux.
Vranec-druvan
Vranac har mörkt skal och ljus saft. Den har medelstora till små druvor. Det relativt tjocka skalet innehåller mycket antocyaniner (anthocyaner) — färg och tanniner. Den mognar sent. Den kan vara mycket produktivt och ge stora mängder druvor, så den måste hållas i schack.
Det är en gammal druvsort på Balkan. Forskning har visat att föräldrarna till vranac är kratosija (=tribidrag = zinfandel = primitivo) och duljenga, två gamla sorter som har sina rötter i Montenegro.
Vissa källor anser att egenskaperna hos vranec i Makedonien är ganska olika beroende på vilket land den kommer ifrån, även om det fortfarande är samma druvsort. Det kan vara så. Naturligtvis varierar alla viner i karaktär beroende på klimat, jordmån, druvklon, vingårdsaspekt etc. Men jag tror att skillnader i vintillverkning, vinmakarens val, spelar en mer betydande roll för att definiera vinernas egenskaper. Det finns utan tvekan en gemensam vranac-stil.
Vranec smak
Det första som slår en när man har en vranac i glaset framför sig är den väldigt mörka färgen. Den är ofta nästan ogenomskinlig, mörkröd mot svart, med en blåaktig kant. Detta är också väldigt tydligt när du snurrar vinet i glaset eller om du har några droppar kvar i glaset till nästa dag. Det finns dock undantag, även om de är få.
Doften har intensiva aromer av mörka bär, björnbär, blåbär. Du kan även hitta plommon och körsbär, kanske svarta vinbär. Den kan också ha inslag av kryddor, örter och choklad. Ibland finns det också en ekkaraktär, vanilj, kola; många vranec får lite eklagring.
I smaken är de oftast ganska kraftfulla. Här kan man verkligen känna fruktens intensitet, tanninerna och syran. Trots denna syra är de generellt mycket välbalanserade och dessutom väldigt fräscha. Man bör kanske inte överbetona tanninerna dock. De är alltid närvarande men ibland ganska mjuka. Det kan vara lätt att bli lurad av den täta färgen och intensiva frukten att det finns mer tanniner än vad det faktiskt finns, så låt inte det skrämma dig.
Ett vranec-vin är enligt min erfarenhet sällan övermoget eller syltigt. Istället ger de dig ofta kryddor och örter. Den brukar ha en alkoholhalt runt 14,5 %, vilket är ganska vanligt i många röda viner idag, fast ibland lite mer. Det är inga lätta viner.
Jag kan jämföra den med två andra druvsorter, eller snarare en kombination av dem: nebbiolo och syrah. Ta tanninerna och den intensiva, ibland skarpa syran från nebbiolo och kombinera den med den mörka färgen, massor av frukt och kryddor från en syrah. Lägg därtill den solida strukturen och ryggraden som båda dessa druvor vanligtvis har, så kan du få en ganska bra uppfattning om vad du kan förvänta dig av en vranac.
Men det finns mycket stilistisk variation. Jag har till och med stött på några vranec som har varit både ljusa i färgen och lätta i kroppen med en blommig parfym som nästan påminner om en Beaujolais. Men det är ovanligt.
Vranac vinifieras ofta som enskild druvsort (endruvsvin) men används ibland även i blandningar. Det kan vara bra att inkludera vranec för att öka djupet, färgen och ryggraden i ett vin.
Här är en kort video där jag beskriver mina intryck av vranec efter mitt första djupgående möte med druvan 2021 när jag besökte både Nordmakedonien, Kosovo och Montenegro:
Vinexperternas intryck av vranec
För ett tag sedan var jag en av femton internationella vinprovare som var inbjudna att delta i världens första tävling för viner gjorda av vranec eller vranac, Vranec Selection anordnad i Nordmakedonien av Concours Mondial de Bruxelles. Tävlingen omfattade nästan hundra vranac-viner från de flesta länder på Balkan som tillverkar dem, förmodligen den största samlingen av vranec-viner någonsin på ett ställe. Du kan läsa mer om tävlingen och de viner som fick medaljer, samt mina personliga favoriter, i den här artikeln.
Få personer utanför de länder som producerar dessa viner har haft möjlighet att smaka så många viner från denna druva. Så jag passade på att fråga några av provsmakarna – som nu måste anses vara vranec-experter – vad deras intryck var, alla medlemmar i Vranec Selection-juryn. Här är deras kommentarer.
Valentin Ceafalau, Rumänien
Valentin Ceafalau är chefredaktör för den rumänska vintidningen Connaisseur och Vinul.ro och kommunikations- och marknadsföringskonsult. Här är Valetins syn på vranec:
Det är en mycket intressant druva med personlighet. Den kan vara ganska hård, väldigt kraftfullt, lite som barolo. Men den har sin egen personlighet, som visar identiteten på platsen varifrån den kommer. Ja, en intressant, kraftfull sort; en druva med mycket kraft och med bra syra och stora tanniner. Och mycket frukt som binder ihop det hela.
En mycket bra ambassadör för Balkan.
Izabela Kaminska, Polen
Izabela Kaminska är vinutbildare, journalist och vindomare. Hon finns på YouTube som ”Ale wino” och har en podcast som heter Dzikie Drożdże. Författare till boken ”Dzikie drożdże. Historie o winie”.
Izabelas intryck: Det är en riktigt intressant druva, inte minst för att det är en autokton lokal druva som är spännande att upptäcka. Det gör ”tjockt” svart vin med massor av tanniner, björnbär och blåbär. Det lagras ibland på fat av makedonsk ek, ungersk ek eller fransk ek, vilket ger den lite sötma och vanilj. Den kan ha lite kryddighet, som kryddnejlika eller lakrits. Det är en stor jätte men med mycket fräschör.
För att förstå vranac bör man också komma ihåg att vin inte bara handlar om smak, utan också om historia och sammanhang. Dessa viner kommer från ett riktigt varmt klimat, och när du dricker dem kan du känna det klimatet i vinet.
Den passar även perfekt till vissa sorters mat, till exempel en stor biff eller ett lammlägg är utmärkt.
Liza Vintzilaiou, Grekland
Liza Vintzilaiou är vinkonsult & journalist, kemist och oenolog från Grekland.
Här är, i korthet, Lizas syn på vranec: Den är full av frukt och intensitet. Den är mycket fruktig med aromatisk svart frukt, svarta vinbär, björnbär och blygsam syra. Avrundade tanniner. Ibland mycket ek.
Det finns i många olika ambitionsnivåer, och den har mycket potential.
Marco Sciarrini, Italien
Marco Sciarrini är en italiensk journalist på Cronache di Gusto Magazine.
Här är Marcos syn på vranec:
Detta var en imponerande djupdykning. Det är en mycket intressant druva, med mycket substans. Kanske finns det ibland vissa framsteg att göra inom vingårdarna och vinframställningen; ibland är det lite som italienskt vin från 80-talet. Karaktärsmässigt finns det framför allt mycket frukt, väldigt fruktigt. Ibland finns det lite restsocker; kanske lite tidigare skörd kan vara bra; vinerna verkar ofta skördas sent, vilket ger en mycket mogen frukt.
Gastronomiskt är det ett vin som passar bra till mat med starka smaker. Till exempel, med mycket kryddig mat, vinerna skulle kunna fungera bra med asiatisk mat.
Så nu återstår bara att du skaffar några vranac-viner och själv bestämmer vad du tycker om denna ovanliga och spännande druvsort.
Vranec snabbfakta
Namnet:
Det kan kallas antingen vranac eller vranec, uttalas i slutet med ”-ts”.
Var odlas den:
Vranec odlas nästan uteslutande på Balkan. Det största landet är Nordmakedonien, följt av Montenegro, Bosnien-Hercegovina, Kosovo och Serbien.
Hur smakar den:
Viner från vranac är mycket mörka, svartlila. De har aromer av mörk frukt som björnbär, blåbär och körsbär (den mer syrliga sorten). De är ofta lite kryddiga med torkade örter. Syran är intensiv, liksom tanninerna, men framför allt är de väldigt fruktiga. Många exempel är lagrade i ek.
