Allt konstigt som kan stå på en vinetikett | Ny BKWine Brief, nr 243

Vi skrev härom månaden i Briefen om lagar och regler i vinindustrin. Jag fick anledning att tänka lite mer på detta för en tid sedan när jag diskuterade med en grupp som jag hade en provning för om hur man ska tolka en vinetikett. Ibland, enligt gruppen, är en vinetikett ganska svårbegriplig.

Det är sant att det ibland strös ut en massa ord på etiketten som man kan undra vad de betyder. Vissa saker är obligatoriska. Vissa är frivilliga. Men man får inte ljuga. Om man i Frankrike skriver att vinet är ofiltrerat eller utan tillsatt svavel, ska det vara så. Skriver man att vinet är eklagrat (”élevé en fût de chêne/barrique”) måste minst 50 % av vinet ha lagrats i ekfat av valfri storlek i minst 6 månader.

Vissa tror fortfarande att man inte får sätta ut druvnamnet på franska vinetiketter, vi hörde det senast till och med i en podcast om vin häromdagen. Vi säger det nu en gång för alla: man får sätta ut druvorna på en fransk vinetikett. Det gäller alla franska viner i samtliga kategorier, till och med ”vin de france” (det som förr hette ”vin de table”), vin utan ursprung. Att vissa distrikt inte gör det utan föredrar att poängtera ursprunget, är en annan historia.

Vissa saker är upp till vinproducenten själv att bedöma sanningshalten i. Man får skriva ut ”old vines”, ”vieilles vignes” o.s.v. Det är inte reglerat i lag när en vinranka kan anses vara gammal. Det är naturligt eftersom det varierar mellan distrikt och länder hur gamla vinrankor blir. Vad som anses gammalt på ett ställe anses som ungdomligt på annat. Hur gammal en vinranka blir beror på klimat, väder, skördeuttag, sjukdomar och annat. Men det ger trots allt en information och man kan anta att det är hyfsat gamla vinstockar som har använts (i de flesta fall med än 35 år). Om det sedan har betydelse för kvaliteten på vinet är en annan sak. Det är inte nödvändigtvis fallet även om det har varit mycket kampanjande på senare tid för just det.

Sedan finns orden som betyder något i vissa länder men inte i andra. Stundtals stöter vi på en Champagne Cuvée Réserve. Vad betyder ”réserve”? Kanske är just denna cuvée något speciellt utvalt eller kanske används ordet bara som en marknadsföringsploj. I Frankrike och många andra länder har ordet réserve ingen laglig betydelse. Men i de flesta italienska respektive spanska regioner är ”riserva” och ”reserva” strängt reglerade begrepp och betyder att vinet fått en viss tids lagring innan försäljningen. Samma sak är det med orden ”cuvée prestige”, ”icon”, ”family reserve” och så vidare — det låter fint men behöver inte betyda så mycket mer än att det är lite bättre än det vanliga.

Det är trendigt idag att prata om odling på ”hög höjd”, höghöjdsodling. Ibland kombinerat med uttrycket ”heroisk vinodling”. Oj, oj. Inte heller här finns det någon klar och tydlig regel (tack och lov?). När man ser det använt för odlingar på 150-600 meter (Chianti) eller 400 meter (Stellenbosch) så kan man ju undra om utgångspunkten är Møllehøj, Danmarks högsta berg på 170 m. Nog låter det bättre med de 1000 meter man har i Mendoza eller 1200 m i Aosta. Tänk vad fint det vore med en höghöjdsregel. Eller inte? Kanske bara vi konsumenter som måste vara lite kritiska?

För att inte nämna det supertrendiga begreppet ”vulkanviner”. Idag slåss nästan vindistrikten om att få sätta det på etiketten. Men faktum är att många typer av jord är vulkanisk. Både granit och basalt är av vulkaniskt ursprung. Smakar vinerna olika? Visst. Är det för att jorden är vulkanisk? Tveksamt.

I sådana här diskussioner dyker alltid ”naturvin” upp, ett ord som har varit kontroversiellt sedan det introducerades. Det syns visserligen sällan på etiketterna. I Frankrike, t.ex., är det förbjudet att kalla vinet ”naturvin” (allt vin anses naturligt). Men det pratas desto mer om dessa viner. Vissa menar att det måste komma en officiell benämning för att ordet ska vara meningsfullt.

Är det verkligen så? Behöver vi officiella regler för naturvin? EU har antagit bestämmelser om ekologiskt, men kommer troligtvis aldrig att ge sig på att lagstifta om naturvin. Att ha en officiell ekologisk certifiering är annorlunda. Som EU ser det ger ekologiskt jordbruk miljövinster och ekologiskt passar in i EU:s större miljöplaner. Dessutom är skillnaden mellan konventionellt och ekologiskt lätt att förstå och omöjligt att missförstås, alltså idealiskt för en lagstiftare. Naturvin handlar först och främst om en viss typ av vinifiering, ofta kopplat till en viss sorts filosofi och till och med politisk inställning i många fall. Inte lika självklart och garanterat att ge lagstiftare gråa hår.

(Det finns privata föreningar som har satt upp sina egna privata regler för vad de menar med ”naturvin”, precis som de privata föreningar som har regler för biodynamiskt, heller inte ”officiellt”. Men det är en annan sak. Vill du begripa dig på vad naturvin är så kan du läsa vår ganska ingående artikel här, som även tar död på ganska många myter, felaktigheter och misstag som sprids i media om naturvin.)

Så, nej, vi klarar oss bra utan lagar och regler om naturvin och mycket annat som använd för att locka kunder till vinet.

Nåväl…

Det har varit en höst fylld med många resor. Jag har inte räknat efter riktigt hur många, men det vore intressant att göra en lista. Men det är inte riktigt slut än.

Britt ska iväg till Katalonien snart, för att delta i en stor cava-konferens, ett mycket underskattat bubbelvin. De behöver arbeta på sitt rykte. Kanske organiserar vi en ny Katalonienresa till hösten. Det vore väl kul?

Per, å andra sida, har varit och utforskat en annan potentiellt ny destination. Förra veckan var han i Andalusien och besökte både Jerez de la Frontera och Sanlùcar de Barrameda, de två ”sherrystäderna”. I väder som var som en riktigt bra svensk sommar. Vore inte du också sugen på att göra en resa i sherrydistriktet?

Men innan dess har vi vinterns och höstens resor.

Den bästa julklappen

Med alla våra resor är det svårt att tro att det snart är jul, men så är det. Om de letar efter en julklapp som är helt fantastisk och som blir ett minne för livet, ta en titt på våra två vinterresor:

• Sydafrika i februari
• Nya Zeeland i mars

Det finns fortfarande chans att boka en plats eller två på dessa väldigt speciella resor. Tänk vilken effekt ett litet kuvert under julgranen med ett presentkort på en av dessa skulle ha!

Två av de största vinupplevelser du kan få.

Som alternativ kan du boka in en resa till ett vindistrikt i vår: Champagne, Sicilien, Bordeaux, Toscana och Tre Klassiker. Hög tid att boka dessa!

En lite enklare, men inte sämre julklapp är förstås vår nya bok ”Framtidens vin”.

Höstresorna 2024 är på gång. Några datum är klara, se nedan. Fler kommer snart.

Kan du hitta en bättre vinresa?

Erfarenhet, kunskap, kontakter.

Kan du hitta en vinresearrangör som du kan lita mer på? Som kan ge dig en bättre vinupplevelse och mer insikt och nöje? Kommersiellt oberoende av vinproducenterna och därför kan ta dig till de bästa besöken.

Sveriges mest erfarna vinresearrangör. Författare till 12 prisvinnande böcker, däribland en kursbok för Munskänkar. Internationella konsulter i vinturism. Vinredaktörer på NE-Nationalencyklopedin. Skribenter på amerikanska Forbes. Internationella vindomare. De enda svenska vinskribenter som regelbundet citeras internationellt på t.ex. Wine Business Monthly, OIV, och annat. Med mera.

Varför resa med någon annan?

Boka din vinresa nu!

–

Instagram: BKWine Vinresor på Instagram.

Tipsa: Glöm inte att tipsa dina vinvänner om att prenumerera på Briefen och läsa BKWine Magazine.

Trevlig läsning!

Britt & Per

Om du uppskattar det vi gör så kan du hjälpa oss:

Berätta för dina vin-vänner om Briefen. Eller skicka den till dem.

”Gilla” oss och följ oss på sociala media:

BKWine Magazine on Facebook | Wine Tours on Facebook
Twitter | Instagram | Linkedin | YouTube