Gamay är druvan i Beaujolais. Det är en charmig druva, lätt att känna igen med en fruktighet och en bärighet som få andra druvor kan slå. Gamay ger ett lättdrucket, bärigt vin, ibland lite kryddigt, ofta opretentiöst, men lika ofta idag med stor ambition. Gamay dök upp i Bourgogne och Côte d’Oc redan på 1300-talet och odlades där tillsammans med pinot noir. Den fick dock se sig åsidosatt av pinot noir som ansågs vara av mycket bättre kvalitet. Gamay fann i stället ett hem i Beaujolais, lite längre söderut, där det visade sig att den trivdes bättre. Mer om detta strax.
Gamay är mest känd som druvan i Beaujolais och det är ganska naturligt. Den finns visserligen på andra platser men i mycket begränsad omfattning. Vilket i och för sig är konstigt. Gamay är en druva som det är lätt att tycka om. Den har en unik stil som är lätt att känna igen, oavsett var den kommer från. Den ger charmiga viner med en läskande fruktighet och en bärig smak som är nästintill oslagbar. Syran är påtaglig och frisk. Det är ofta opretentiösa och lättdruckna viner. Men man ska inte låta sig bedras. Gamay ger högst personliga och karaktärsfulla viner.
–
Detta är en längre version av en artikel publicerad på Forbes.com.
En artikel i vår serie med presentationer av väldens mest populära och intressanta druvsorter. Läs fler artiklar här:
Trenddruvan gamay
När Beaujolais Nouveau-hysterin hade lagt sig fick beaujolais-vinerna dras med dåligt rykte under några år. Felet var till viss del överexploatering av Beaujolais Nouveau och för höga priser. Det var också under en period då det fruktiga inte var lika nobelt som det strama. Allt det där har förändrats nu och Beaujolais och gamay är tillbaka och det med råge. De har till och med fått en viss trendstatus. Att Beaujolais har några kända naturvinspionjärer bland sina topproducenter har förstås hjälpt till. Gamay är själva symbolen för ett ”drickbart vin”, en stil som många naturvinsälskare har tagit till sig. Gamay-viner är vins de copains, som man säger i Frankrike. Viner att dricka med kompisarna.
I dag är det enbart 20 % av produktionen som blir Beaujolais Nouveau. Det är ner från mer än 50 % när vinet var som populärast. Och faktum är att även detta purunga vin har börjat skaka av sig sitt dåliga rykte. I Frankrike firar man fortfarande med stor entusiasm på barer och bistroer nar det börjar säljas tredje torsdagen i november.
Gamay finns framför allt i Frankrike. Av druvans cirka 25 000 hektar i världen finns 23 000 hektar i Frankrike. Det fanns mer förr. Sedan år 2000 har den sjunkit med 10 000 ha, ett bevis så gott som något att Beaujolais har haft problem. Idag har Beaujolais runt 14 000 hektar.
Druvan dök upp i Bourgogne och Côte d’Or redan på 1300-talet och odlades där tillsammans med pinot noir. Den fick dock se sig åsidosatt av pinot noir som ansågs vara av mycket bättre kvalitet. Gamay fann i stället ett hem i Beaujolais, lite längre söderut. Här, speciellt i den del av Beaujolais som har granitjord, med andra ord vulkanisk jord, tyckte man dessutom att den trivdes bättre.
Den knoppas tidigt och mognar tidigt och är därför i farozonen för vårfrost. Den är känslig mot gröröta och svampsjukdomar och man bör hålla efter skördeuttaget och hålla bladverket välansat. Den är ursprungligen en korsning mellan pinot noir och den mycket ovanliga vita/gröna druvan gouais.
Karaktär
Druvorna har relativt tjockt skal och färgen på ett ungt gamay-vin är medelmörk med dragning åt violett. Syran hos en gamay är alltid bra, tanninhalten är däremot låg. Aromerna drar mot röda bär som jordgubbe och hallon men ibland även svarta vinbär. Vinerna har ofta en liten kryddighet och även lite blommighet. I smaken finns en stor och läskande frukt. Vissa är opretentiöst saftiga och vissa har lagringspotential och blir med åren mer lika en pinot noir.
Beaujolais
Beaujolais-viner och även gamay från andra platser jäser ibland med kolsyremaceration, alltså jäsning med hela klasar. Kolsyremacerering tar fram ännu mer av druvans bäriga och saftiga aromer och ger vinet en speciell stil. Beaujolais Nouveau och många AOC Beaujolais och AOC Beaujolais Villages görs på detta vis.
För de tio tio cru-byarna (Mouin-à-Vent, Morgon, Juliénas, Saint-Amour, Fleurie, Regnié, Chenas, Bouilly, Côte de Brouilly och Chiroubles) föredrar många producenter att avstjälka och göra viner i en mer klassisk och lite stramare stil. Även om dessa viner har mer struktur och mindre saftlik karaktär så behåller de ändå en generös bärighet. Vissa cru-viner, om än inte många, lagras på ekfat idag och det förändrar stilen. Vissa av dessa viner är tillräckligt fylliga för att hantera eken. Det skulle inte fungera för en enkel Beaujolais, och man skulle inte vilja ha det heller. I de flesta fall vinner gamay ingenting på att lagras på ek; tvärtom.
Det betyder att det finns många olika stilar av beaujolais. Men den härliga frukten finns där alltid. Gamay finns dessutom i Loiredalen och i Mâcon i södra Bourgogne. Gamay återfinns även på andra platser i världen, bl.a. i Schweiz, men 70 % av världsarealen finns i Beaujolais.
Övriga Bourgogne
Hertigen av Bourgogne gjorde sitt bästa för att få bort gamay from Côte d’Or men lite finns kvar och används bl.a. till det idag ganska ovanliga vinet passe-tout-grains, som är en blandning av gamay och pinot noir. I Mâcon har man också en del gamay. Här är man visserligen framför allt känd för sina vita viner men det röda man gör är främst på gamay.
Övriga Frankrike och världen
Loire-dalen har den näststörsta gamay-arealen i Frankrike och det är Loires näst mest odlade blå druva efter cabernet franc. Man gör lättsamma och saftiga röda gamay-viner i Touraine. Antingen används druvan ensam eller så blandas den med cabernet franc och/eller côt (malbec). Det finns en del utmärkta gamay också från Anjou. Nästan ute vid Atlanten, i Coteaux d’Ancenis, används gamay till rött och rosé.
Närmare Loires källa i Centralmassivet finns Côte Roannaise. På 215 hektar odlas gamay på granithaltig jord, precis som i Beaujolais. Strax väster därom finns Côtes d’Auvergne som gör ljusa och trevliga gamay, ofta blandade med lite pinot noir. Även Savoie och Sydväst har en del gamay-odlingar.
Gamay är Schweiz tredje mest planterade druvsort med nästan 1400 hektar av landets 15 000 hektar vinodlingar. Distriktet Genève som har blivit känt för sina gamay-viner som ofta är kraftiga och peppriga och ofta av bra kvalitet.
En druva på uppgång
Idag har alltså gamay återfått sin status som kvalitetsdruva, i alla fall bland många vinentusiaster. Många vinproducenter gör idag mycket ambitiösa viner på gamay. Sällan ser man idag den gamla ”skumbananstilen”. Vinerna kan ibland närma sig i stil och förväxlas med pinot noir, inte minst om de får lite mer skalmaceration och kanske lite eklagring (som dock absolut inte får överdrivas). Gamay har dock ofta lite kraftigare färg och krispigare frukt.
Den som fortfarande inte tar denna druva på allvar behöver besöka en vinbutik och skaffa sig några av dagens högklassiga gamayviner. Och bli omvänd.
Gamay snabbfakta:
Areal i världen:
- 25 000 ha
Odlas mest i:
- Frankrike 23 000 ha, varav
- Beaujolais 14 000 och
- Loire 4 500
- Schweiz 1400 ha
- Ytterligare ett antal länder har små arealer av gamay:
- Kanada,
- Turkiet,
- USA,
- Italien,
- Serbien,
- Sydafrika,
- Nya Zeeland
Karaktär:
- Medelmörk med dragning åt violett. Aromer av jordgubbe, hallon och andra röda bär, ibland en kryddighet och en liten blommighet. Läskande frukt, ibland riktigt saftig.
Res
Man kanske inte kommer ända ner till Beaujolais, men det finns ändå goda möjligheter att prova de goda vinerna härifrån på en läcker vinresa till Bourgogne med BKWine.
Res till världens vindistrikt med experterna på vin och specialisten på vinresor.
Läckrare vinresor. BKWine vinresor.
Läs
Läs mer om Beaujolais, och om alla Frankrikes fantastiska viner, i vår bok ”Vinlandet Frankrike”.
Den har fått flera utmärkelser:
- Bästa vinbok för utbildning 2014, i Sverige (Gourmand)
- OIVs pris för bästa bok om ”vin och territorier” 2015 (OIV)
- Nominerad i kategorin ”Best Drinks Education Book” (bästa bok för dryckesutbildning) i internationella Gourmand Awards
Internationellt prisvinnande böcker från Sveriges flitigaste vinboksförfattare.
