Vinkonsumtion per capita
Stora länder dricker mycket vin, men vilka nationer är de mest entusiastiska vindrickarna? Med andra ord: hur mycket vin konsumeras i ett land per person. I förra artikeln tittade jag på den totala vinkonsumtionen, här dyker jag ner i statistiken över vinkonsumtion per capita.
De mest entusiastiska vindrickarna är traditionella vinproducerande länder. Frankrike och Italien ligger högt upp på listan över att dricka mest vin per person. Men nummer ett, de som dricker mest vin per person, är Portugal, med 52 liter vin per person och år. Siffrorna avslöjar också att det finns en del vinproducerande länder som inte verkar gilla sina egna produkter särskilt mycket och dricker föga av vinet. Och andra länder, som inte gör något vin, men som dricker mycket av det. Läs vidare!
Läs alla artiklarna i vår serie Wine Global 2020:
- Världens vinproduktion 2020
- Världens vingårdsareal 2020
- Hur viktig är vinproduktionen för ett land?
- Mest produktiva vinländer
- Världens vinkonsumtion 2020
- Länderna med högst vinkonsumtion per person
- Export av vin 2020
- Import av vin 2020
- Vinexport jämfört med produktionen
- Vinexport jämfört med BNP och total export
- Genomsnittligt pris per liter på export
- Export av flaska, bag-in-box, bulk, mousserande
Data kommer från OIV, International Organisation of Vine and Wine, om inget annat anges.
Världens vinkonsumtion per capita uppgår till 3,3 liter per person (260 Mhl och 7,9 miljarder människor). Statista uppskattar att 74 % av världens befolkning är 15 år eller äldre. Detta ger då en världskonsumtion per person på 4,4 liter per capita, 15 år eller äldre. (15-årsgränsen används i siffrorna nedan.)
Världens vinkonsumtion:
3,3 liter per person
4,4 liter per person över 15
De största vinälskarna, 2020
Räknat i vinkonsumtion per capita är de tre mest entusiastiska vindrickarna:
- Portugal, 51,9 liter vin per år
- Italien, 46,6 liter
- Frankrike, 46 liter
Siffrorna gäller konsumtion per capita, räknat personer över 15 år, liter per person. Endast länder vars totala konsumtion överstiger 2 Mhl ingår.
Länder som dricker mest vin per capita 2020
Rank | Country | consumption per person, litre wine |
---|---|---|
1 | Portugal | 51.9 |
2 | Italy | 46.6 |
3 | France | 46 |
4 | Switzerland | 35.7 |
5 | Austria | 29.9 |
6 | Australia | 27.8 |
7 | Argentina | 27.6 |
8 | Germany | 27.5 |
9 | Sweden | 27 |
10 | Netherlands | 24.2 |
11 | Spain | 23.9 |
12 | Romania | 23.5 |
13 | Czech Republic | 23.2 |
14 | UK | 22.2 |
15 | Canada | 13.9 |
16 | USA | 12.2 |
17 | Russia | 8.6 |
18 | South Africa | 7.4 |
19 | Japan | 3.1 |
20 | Brazil | 2.6 |
21 | China | 1.1 |
Gränsen på 2 Mhl total konsumtion för landet eliminerar ett antal länder som annars ibland förekommer i den här typen av rankningar (Luxemburg, Sao Tomé och Principe, Vatikanstaten, Andorra…) och ofta pekas ut som ”överraskande” på dessa rankningar. Det kan vara vettigt att utesluta dessa, även om det också utesluter vissa större länder (Serbien, Moldavien, Georgien…). Mer om detta längre ner i artikeln.
Portugal är en långvarig mästare i denna liga. Italien och Frankrike, de två största vinproducenterna, ligger också i topp, även om de har minskat konsumtionen radikalt under andra hälften av förra seklet.
Några saker som är värda att notera i denna rankning:
Vinälskare men inte vinproducenter
Sverige, Nederländerna, Storbritannien och Japan dricker mycket vin men producerar inte (mycket av) det.
Sverige ligger på 9e plats. Det är det första landet i rankningen som inte har en betydande vinproduktion (även om det kanske finns runt hundra hektar vingårdar idag). Totala alkoholkonsumtionen har minskat något de senaste åren men har vuxit markant över en längre tidsperiod, trots ett monopol vars enda syfte är att hålla nere den. Vinkonsumtionen har stadigt gått uppåt. Vin har varit mycket framgångsrikt i Sverige. (BKWine Magazine – tvåspråkig engelska/svenska, och en av få svenska publikationer med djupgående vinbevakning – tar inte på sig äran för det. Åtminstone inte så mycket.)
Det finns tre andra länder på listan utan betydande vinproduktion: Nederländerna, Storbritannien, Japan.
Vad händer i Spanien?
Vin verkar ha det tufft i Spanien. Portugal, dess granne, är det land som dricker mest vin per capita. Spanien är den tredje största vinproducenten, efter Italien och Frankrike. Både Frankrike och Italien är seriösa vindrickare. Men Spanien ligger på 11:e plats i denna ranking, efter både Sverige och Nederländerna!
Har spanjorerna tappat intresset för vin? Är Spanien i akut behov av en inhemsk kampanj för att göra vin populärt igen?
Vinproducenter som inte gillar vinet…?
Fem av världens stora vinproducenter (bland de 19 största) saknas – anmärkningsvärt nog – i listan över konsumtion per capita (något som ytterligare bidrar dysterheten på grund av den tråkiga situationen i Spanien, nyss nämnd):
- Chile
- Nya Zeeland
- Ungern
- Grekland
Georgien(se nedan)
De gör vin men dricker inte mycket av det. Varför?
Mest anmärkningsvärt är kanske Chile, eftersom dess granne, Argentina, är välplacerad på 7:e plats. Chile har en befolkning på 19 miljoner men lyckas inte ens komma upp till gränsen på 2 Mhl för den totala konsumtionen. Men det är ett välkänt (beklagligt) faktum att chilenare inte är stora vindrickare, medan argentinare värnar om sitt vin. Många argentinska vinflaskor säger till och med ”bebida national” (nationell dryck) på etiketten. Och båda är storkonsumenter av asado, den lokala specialiteten av grillat kött som passar så bra till vin. Kanske kommer detta att vara en anledning till oro om vinexporten drabbas av problem. Chile exporterar mycket vin och har haft stora framgångar i Kina. Men Kina är en nyckfull marknad och situationen kan förändras snabbt. Se mer om export i kommande artikel.
De övriga fyra länderna är relativt små länder: Nya Zeeland med 5 miljoner invånare, Ungern 10 miljoner, Grekland 11 miljoner och Georgien 11 miljoner (korrigering:) 3,7 miljoner. Kanske betyder den lilla storleken att de inte når den totala förbrukningen på 2 Mhl? Å andra sidan finns det flera länder – även vissa icke-vinproducerande länder – av liknande storlek som förekommer på listan: Österrike, Schweiz, Sverige och Tjeckien. Jag skulle nog konstatera att det finns utrymme för förbättringar i den kvintetten av icke-vindrickare.
Uppdatering och korrigering angående Georgien:
En kommentator (se nedan) blev förvånad över att inte se Georgien på listan över betydande vinkonsumenter så jag undersökte lite mer.
Georgisk vinkonsumtion är strax under 1 miljon hektoliter (0,97 M hl), så de förekommer inte i OIV-statistiken som var källan till denna artikel, med en cutoff på 2 M hl. Georgien har en befolkning på 3,7-3,9 miljoner människor. Av dessa är cirka 3 miljoner 15 år eller äldre. Så vinkonsumtionen per capita (>=15 år) är cirka 32 liter.
Faktiskt mycket bättre än vad som sägs ovan. Bra jobbat, Georgien. Och tack till den som upptäckte felet.
Som tidigare nämnts kan det finnas andra länder som saknas på denna lista över vinkonsumtion per capita, på grund av gränsen på 2 miljoner hektoliter.
Mindre vindrickande länder
Som nämnts tidigare, dessa uppgifter inkluderar endast länder med en total konsumtion över 2 miljoner hektoliter. Detta är vettigt eftersom det eliminerar flera länder eller territorier som inte är meningsfulla, inte meningsfulla därför att de är för små för att vara relevanta eller kanske inte har tillförlitlig statistik, och även för att flera av dem är handelsländer med låga skatter. Folk åker dit från ett grannland för att köpa billig alkohol och åker sedan hem igen. Detta kommer sannolikt att registreras som ”konsumtion” i landet, men i verkligheten är det inte det. Men för att ge dig lite mer perspektiv, låt oss titta på en annan källa.
NationMaster är en bra källa som baserar sin rankning på data från Världshälsoorganisationen (WHO), och de har även historiska data.
Vinkonsumtion per person 2019, källa NationMaster/WHO:
Rank | Country | Liters of Pure Alcohol Equivalent |
---|---|---|
1 | France | 6.74 |
2 | Portugal | 6.25 |
3 | Moldova | 5.59 |
4 | Slovenia | 5.19 |
5 | Luxembourg | 5.03 |
6 | Switzerland | 4.38 |
7 | Italy | 4.35 |
8 | Denmark | 4.25 |
9 | Sao Tome and Principe | 4.14 |
10 | Serbia | 4.13 |
11 | Andorra | 4.1 |
12 | Belgium | 4.03 |
13 | Uruguay | 3.86 |
14 | Australia | 3.69 |
15 | Austria | 3.61 |
16 | United Kingdom | 3.59 |
17 | Sweden | 3.57 |
18 | Croatia | 3.47 |
19 | Ireland | 3.34 |
20 | Germany | 3.29 |
Observera att uppgifterna är från 2019, men det kommer knappast att göra någon nämnvärd skillnad, och att måttet är ren alkoholekvivalens.
Rankingen är ganska annorlunda. Frankrike kommer först, före Portugal och Italien. Jag vet inte varför.
Det finns flera länder som dyker upp på NationMaster-listan men inte på den från OIV, på grund av sin lilla storlek:
3 Moldavien
4 Slovenien
5 Luxemburg
8 Danmark
9 Sao Tomé och Principe
10 Serbien
11 Andorra
12 Belgien
13 Uruguay
18 Kroatien
19 Irland
Det finns två länder som jag skulle ta bort från den här listan på grund av att gränshandel sannolikt snedvrider siffrorna: Luxemburg och Andorra. Jag är osäker på hur man ska se på Sao Tomé och Principe, ett litet ö-land utanför Afrikas kust med 200 000 invånare…
De återstående länderna är förmodligen i ”legitima” positioner i rankingen även om den exakta platsen i listan kan diskuteras.
Om vi extraherar de ovan nämnda ”små” länderna från NationMaster-listan (för att lättare kunna jämföra med OIV) får vi denna ranking:
- Frankrike
- Portugal
- Schweiz
- Italien
- Australien
- Österrike
- Storbritannien
- Sverige
- Tyskland
Detta är rankingen från OIV:
- Portugal
- Italien
- Frankrike
- Schweiz
- Österrike
- Australien
- Argentina
- Tyskland
- Sverige
Vissa av skillnaderna är ganska små. Andra är väldigt förbryllande.
Det finns många frågor man kan ställa sig och många fascinerande jämförelser. Ha kul med siffrorna!
Slutsatsen av detta är kanske att man alltid ska ta siffror och statistik på konsumtion med en nypa salt.
Kommentarer? Skriv en nedan!