Vad är mer passande än att ha en Champagneprovning i den franska ambassadörens residens på Narvavägen? Pampiga lokaler, trevligt och värdigt mottagande, en lärorik stund med champagnespecialisten Björnstierne Antonson samt provsmakning av tolv av de bästa odlarchampagnerna gjorde detta till ett riktigt trevligt ögonblick.
Vi börjar med lite nödvändiga fakta man bör känna till om champagne.
De finns 4 olika områden med lite olika storlek och lite olika druvfokus.
- Vallée de la Marne, störst med ca 12 000 ha och fokus på pinot meunier.
- Montagne de Reims, näst störst med drygt 8 000 ha och mest pinot noir.
- Côte des Bar, tredje störst med drygt 8 000 ha och fokus på pinot noir.
- Côte des Blancs, minst med drygt 6 000 ha och fokus på chardonnay.
Landskapet är plottrigt och uppdelat på runt 270 000 små jordplättar på runt 1000 kvm i genomsnitt. Av distriktets drygt 300 byar finns det 17 som har fått den bästa beteckningen grand cru och 42 byar som har den näst bästa betäckningen premier cru. [Redaktörens kommentar: denna klassificering, baserad på ”echelle des crus”, avskaffades i början av 2000-talet, men begreppen lever fortfarande kvar trots att de officiellt inte längre existerar.]
Ser man till druvsorterna är pinot noir störst med 38 % följt av meunier med 32 % och chardonnay med 29 %. Sen finns det tiondelar av druvorna pinot gris, pinot blanc, arbane och petit meslier.
Jordmånen varierar mer än man kan tro. I norr är den sandig, i mitten mjuk lera, i de södra delarna mer en blandning av kalk och lera och i de västra delarna sand plus lera.
Sveriges förhållande till Champagne är intressant då vi, trots vår litenhet, lyckats med konststycket att hamna på listan över världens 10e största champagne-konsumenter (2015). De senaste åren har vi passerats och trillat ner till 13e plats i senaste rankingen.
Provningen rörde sig uteslutande om ”odlarchampagner”, till skillnad från ”huschampagner”. Ett ”hus” (som Pommery, Mumm, Dom Pérignon m fl) är i detta fall en producent som i huvudsak gör sitt vin på inköpta druvor. Det finns runt 300 hus i olika storlek. Det är även vanligt att man som odlare är med i ett kooperativ. Det finns runt 135 kooperativ i Champagne (koden RC = récoltant-cooperateur). Kooperativens medlemmar i Champagne äger runt 35 % av champagne-arealen.
Det som denna provning behandlade var alltså champagne från de odlare som inte säljer sin produktion till husen eller inte är med i ett kooperativ utan producerar sin egen champagne (koden RM = récoltant-manipulant).
Benämningarna RM och RC samt även CM (coopérative-manipulant) och SR (société de recoltant) hittar på varje flaskas etikett i kombination med ett registreringsnummer. NM (négociant-manipulant) är husens kod. Det finns även ND (négociant distributeur) och slutligen MA (marque d’acheteur) vilket är något som används när köparen sätter sitt eget namn på etiketten, t ex en restaurang eller varuhuskedja.
Av de 12 champagnerna vi fick prova har jag valt ut de fyra som, i mina ögon och smaklökar, var i en klass för sig.
Champagne Phal B. De Beaufort, Cuvée Privilège, Extra Brut, 2009 från området Montagne de Reims. Bestående av 80 % pinot noir och 20 % chardonnay var det en lätt och fruktig doft med en något sträv smak och en ton av citrus och mycket gröna äppelskal. En riktigt lång och god eftersmak som man bara vill att den aldrig ska ta slut! Självklar som aperitif men gör sig nog utmärkt till skaldjur som kräftor eller räkor.
Côte des Blancs representeras av Champagne Gauthier-Christophe, Cuvée Paul Devaud, Brut. Variationen här var 50-50 pinot noir och chardonnay. En lite brödig doft med en ren och elegant smak av gula äpplen och lite torkad frukt. Den här passar fint till en mild rätt med kyckling.
Vallée de la Marne fick med 2 stycken i min topp 4.
Den första var Champagne Hélène Delhéry, Cuvée Eclat de Perles Brut. 60 % pinot noir och 40 % chardonnay. Levererade en god tropisk doft och en lite brödig smak med stråk av mandel, mint och gula äpplen. En helt fantastisk svagt söt god och lång eftersmak. Som gjort för en aperitif men även utmärkt till en bit vit fisk.
Den andra var Champagne Dérot-Delugny, Cuvée des Fondateurs Brut. Här var det en champagne helt gjord på pinot gris. En söt god doft och en smak av mogna gula äpplen och en del tropisk frukt. En mycket god eftersmak. Hur bra som helst till aperitif och gärna till getost.
En helt minnesvärd provning både vad gäller lokalen, masterclassen och de många goda champagnerna och de väldigt trevliga och lättpratade odlarna.
För den som tycker att detta verkar spännande och vill veta mer om champagne i allmänhet och även odlarchampagne så har Britt och Per Karlsson just släppt en ny bok som behandlar Champagne. Den kan verkligen rekommenderas som intressant läsning och som ett standardverk kring allt Champagne.
Henrik Stadler skriver for BKWine Magazine om provningar hos vinhandlare och vinimportörer i Sverige.
Blir du sedan sugen på att utforska champagne på plats så kan du komma med på en vinresa till Champagne i september med BKWine.
