Etiskt vin? Systembolagets etiska märkning betyder inte att omärkt är oetiskt

Systembolaget har sedan något år tillbaks inlett ett särskilt arbete med ”etisk” utvärdering av sina produkter. Man har även börjat med en sorts ”etisk märkning”. BKWine Magazins reporter Mikael Karlin träffade nyligen Systembolagets personal ansvarig för det etiska projektet. Här är hans rapport från det mötet.

Systembolaget har 2016 påbörjat implementering av det hållbarhetsprogram som man utvecklade under 2015. Programmet omfattar 829 artiklar från 22 identifierade s.k.”riskländer” i fasta sortimentet, vilket är 21% av alla länder och knappt 5% av alla artiklar i det totala sortimentet, men hela 95% av försäljningsvolymen. (Reds kommentar: Med andra ord, vissa av dessa produkter är storsäljare.)

Idag finns det 29 ”etiska” produkter i sortimentet, vilket inte betyder att de andra c:a 15 000 artiklarna är oetiska. (Reds kommentar: Systembolaget har c:a 2000 produkter i sitt eget fasta sortiment. De övriga produkterna finns i importörernas ”beställningssortiment” som är helt oberoende från Systembolaget.)

Provningsnotiser från det etiska sortimentet finns nedan.

Rent praktiskt så innebär detta projekt att man i år kommer att göra c:a 100 revisioner av leverantörer mot tidigare 10-15 st/år. Arbetet delas med de andra nordiska monopolen dvs. Alko i Finland och Vinmonopolet i Norge, som också har sina hållbarhetsprogram. Revisionerna kommer att utföras enligt Business Social Compliance Initiative’s (BSCI) regelverk, som också Systembolaget antagit.

Vad innebär då detta regelverk?

Fackföreningsfrihet: Arbetare ska inte förhindras från eller diskrimineras för medlemskap i fackföreningar.

Skälig ersättning: Arbetare ska erhålla skälig ersättning liksom lagligt reglerade sociala förmåner. Minimumlöner ska minst betalas ut och BSCI har infört en skrivelse om levnadslöner. Lönen ska betalas ut punktligt och utan avdrag. Eventuell övertidsersättning ska betalas med till en premiumnivå som överskrider själva grundlönen.

Arbetsskydd: Stort område som täcker in mängder av arbetsskyddsrelaterade frågor, t.ex. användande av skyddsutrustning. Koden kräver att riskbedömning utförs och att förebyggande åtgärder implementeras för att inte äventyra säkerheten hos arbetare.

Skydd för yngre arbetare (under 18-år): Särskild hänsyn tas till yngre arbetare som t.ex. inte får arbeta nätter eller genomföra tunga arbetsmoment.

Tvångsarbete: All form av anställning ska vara frivillig, att den anställde fritt får lämna arbetsplatsen, att id-handlingar som tillhör den anställde inte får tas i beslag av arbetsgivaren etc.

Affärsetik: Det ställs tydligare krav på god affärsetik med nolltolerans för korruption och mutor.

Diskriminering: Ingen diskriminering pga. t.ex. kön, ålder, religion, etnicitet etc. får förekomma.

Skäliga arbetstider: Ordinarie arbetstid inte får överskrida 48 timmar per vecka.

Barnarbete: Inga personer under 15 års ålder finns anställda och att robusta system finns för att verifiera ålderskontroll.

Otrygg anställning: Krav på att anställningsskydd (kontrakt), att information ges till den anställde om sina rättigheter och skyldigheter samt anställningsform.

Miljö: Generellt är koden svag på miljöfrågan men ställer i alla fall krav på att aktörer ska mäta sin miljöpåverkan och upprätta policys och processer för att minska sin miljöbelastning.

På den här detaljnivån är det sannolikt krav som uppfylls i alla i-länder och inte ser speciellt svåra ut att uppfylla. Samtliga människor har lätt att skriva under på dessa krav för hur arbetsförhållanden minst bör vara 2016.

Varför tillhör då t ex Italien, Spanien och USA riskländerna?

Inget klart svar gavs. En vågad gissning kan ha att göra med ”skälig ersättning” eller möjligen ”affärsetik”, som båda kan rymma mycket mer detaljer än vad sammanfattningen ovan visar. Men det blir inte mer än en gissning och det handlar vid vinframställning till viss del om ett säsongsarbete med ofta kringresande arbetskraft. Vid vinerierna är det dock en så stor fördel att ha erfaren arbetskraft att det knappast finns utrymme för allt för mycket tillfälliga anställningar.

Å ena sidan är det berömvärt och viktigt att i-länder hjälper till att förbättra hållbarheten och arbetsvillkoren i fattigare länder. Å andra sidan är balansgången mellan realistiska och orealistiska krav på förbättringar en fråga som bäst bedöms utifrån varje lands situation. De första resultaten från revisionerna kommer att visa hur balanserat och finkänsligt Systembolaget hanterar regelverket.

När det gäller de 29 produkterna i det etiska sortimentet, så är balansgången lättare att hantera. De är utan undantag tämligen enkla viner i prisklassen 42 (omräknat från boxpris) till 91 SEK per flaska. Sex av vinerna är mer än prisvärda i min provning, 17 är prisvärda på denna nivå och sex är det inte. Eftersom det inte innebär att ett vin som inte är etiskt märkt per definition är oetiskt, så rekommenderar jag att ta ett vuxet beslut och kanske prova ett vin som ser intressant ut, oavsett etisk märkning eller inte.

Godhetskänslan som möjligen infinner sig av att köpa ett etiskt märkt vin (när omärkta inte automatiskt är oetiska) skall i rimlighetens namn vägas mot den merkostnad som certifieringen innebär.

Mikael Karlin skriver for BKWine Magazine om provningar hos vinhandlare och vinimportörer i Sverige.