I förra Briefen skrev vi om vinspråk och hur svårt det är att veta hur man ska beskriva ett vin för att andra ska förstå vad man menar. Vi har fått några kommentarer från läsare som vi gärna vill dela med oss. En läsare berättar om en engelsk vinskribent som för många år sedan blev ombedd att recensera Systembolagets alla vita viner. Ett vin beskrevs så här: ”Detta vin är utmärkt att servera på begravningsmiddagar, eftersom det framkallar en passande stämning av sorg och bedrövelse.”
En annan läsare skriver om när han besökte Domaine de Montille i Volnay. Ägaren beskrev många moderna viner som ”breda”, allt kommer samtidigt. De Montille föredrog att göra viner som uttryckte sig ”på längden”, ”tout en longueur”, som han sade på franska.
Ytterligare en annan läsare, i Frankrike i detta fall, kommer ihåg en Meursault 1972. Den doftade läder och svett och han minns hur han beskrev vinet: ”taxi de la Marne, banquette avant” (fritt översatt ”Paris-taxi, framsätet). En annan gammal (för gammal?) bourgogne som doftade av halvvissna rosor och unken parfym liknade han vid parisisk 1800-tals bordell.
Lite fantasi får man ha när man provar vin!