Finns det någon vitvinsdruva som är mer älskad världen över än chardonnay? Det har kanske en naturlig förklaring. Det är nämligen en druva som passar alla. Den är lätt att odla, lätt att vinifiera och lätt att tycka om. Den kan odlas i stort sett var som helst.
Den har sina rötter i Bourgognes relativt kyliga klimat men den trivs bra både i varmare och kallare klimat. Den odlas med stor framgång, inte bara i Bourgogne och Champagne, utan även i Italien, USA, Australien, Nya Zealand, Chile m fl länder världen över. Chardonnay är, tillsammans med cabernet sauvignon, vinvärldens mest beresta druva.
Tacksam druva
Det är egentligen ganska svårt att göra ett riktigt dåligt chardonnay-vin. Druvan är så tacksam att vinifiera att det ska till mycket otur eller okunnighet, för att inte vinet ska bli åtminstone hyfsat. Det vanligaste felet är att man skördar för sent i varma klimat. Syrahalten i chardonnay sjunker nämligen snabbt och risken finns att man får ett vin som är platt och klumpigt. Detta kan också gälla en varm årgång i Bourgogne.
Egentligen är det bara en svårighet man måste se upp med vad gäller chardonnay. Den tidiga knoppningen gör att den är känslig för vårfrost, något som odlarna i Chablis är väl medvetna om. Men detta kan vändas till en fördel på hösten, eftersom druvan mognar tidigt och därför kan plockas innan eventuella höstregn sätter in.
Karaktären
Chardonnay har inte många likheter med sin besvärliga kollega i Bourgogne, pinot noir, utom att de båda har en karaktär som är svår att beskriva. Chardonnay känns framför allt igen på den mjuka, runda, fylliga och långa smaken. Fruktigheten påminner om äpplen, melon, mango, ananas och andra exotiska frukter, och även nötter. Ett chardonnay-vin är alltid mer eller mindre fylligt.
Fylligheten accentueras om vinet har eklagrats. Då upplevs vinet ha en tydlig smörig känsla och en lite bränd, rostad karaktär. Färgen på en chardonnay är ofta ganska kraftig för ett vitt vin. Färgen blir kraftigare, mer gyllene, efter en tid på ekfat.
Chardonnay och ek
Chardonnay är inte den enda vitvinsdruva som eklagras men det är en av de druvor som reagerar bäst på denna typ av lagring. Chardonnay-vinerna är tillräckligt fylliga och komplexa för att inte låta ekkaraktären ta överhanden. Nu kan den göra det i alla fall om man är oförsiktig och låter vinerna ligga för länge på ekfat, framför allt om de är nya.
Lång eklagring kräver att vinerna har så pass mycket struktur och kropp (t ex bättre bourgogner) att de klarar några års flasklagring. Några år på flaska ger dem en mer balanserad ekkaraktär. De bättre producenterna i Bourgogne jäser sina chardonnay-viner på små ekfat, där de sedan får fortsätta sin lagring i kanske sex månader eller upp till ett år.
Chablis
Chablis ligger en bra bit längre norrut än övriga Bourgogne och här hittar man en annorlunda typ av chardonnay-vin. Den kalkhaltiga jorden och det kyliga klimatet, och avsaknaden i de flesta fall av eklagring, gör vinerna krispiga, ståliga, aromatiska, mindre mjuka än sydligt odlade chardonnay-viner. Ett perfekt skaldjursvin. En eklagrad Chardonnay passar nog däremot bättre till, till exempel, en grillad piggvar.
Montrachet, chardonnay i toppklass
Att de flesta Chardonnay-viner är mer eller mindre goda att dricka betyder ju inte att det inte finns klasskillnader. Det mest kända, dyraste och mest prestigefyllda av alla chardonnay-viner, ja, av alla vita, torra viner överhuvudtaget är grand cru-vingården Montrachet i Bourgogne. Det står ett visst skimmer över denna drygt 7 hektar stora vingård som byarna Puligny och Chassagne broderligt delar på. Det är därför de båda har kunnat lägga namnet Montrachet till sitt bynamn.
Men även när det gäller ett sådant prestigefullt vin så spelar producenten en stor roll, kvaliteten är inte alltid samma. De sju hektaren är uppdelade på ett flertal ägare, Marquis de Laguiche (med det mest betydande innehavet), Bouchard Père & Fils, Domaine des Comtes Lafon, Domaine Ramonet, Domaine de la Romanée Conti och några till. Totalt produceras ungefär 3 000 lådor Montrachet varje år. Och efterfrågan är stor, trots prislappen.
Vad är hemligheten bakom Montrachet?
Något bra svar på varför Montrachet är bättre är svårt att hitta. Men här mer än någon annanstans spelar mikroklimatet och jordmånen in. I Puligny ligger ”village”-viner, ”premier cru”-viner och ”grand cru”-viner med bara några meters mellanrum. Och de 100-tals kronor som skiljer vinerna åt beror på jordens skiftande beskaffenhet. Montrachet-rankorna växer på en sluttning med ett syd-syd-öst-läge som ger maximal exponering mot solen.
Montrachet-sluttningen har mildare vintrar, mindre risk för vårfrost och är varmare på sommaren än nere på ”slätten”. Jorden, som är kalkhaltig och stenig, är väldränerad och innehåller mycket järn. De övriga Grand Cru-vingårdarna i Puligny och Chassagne – Chevalier-Montrachet, Bâtard-Montrachet, Bienvenues-Bâtard-Montrachet och Criots-Bâtard-Montrachet – har liknande, om än inte lika perfekta förutsättningar, och kostar därför bara halva priset av en “le” Montrachet.
Chardonnay från hela världen
Men, som jag sa i början, chardonnay odlas framgångsrikt över hela världen. Enligt statistik från Adelaides universitet är den idag världens femte mest odlade druva. Du hittar den i stort sett i alla världens vinländer. I varma klimat blir den kraftfullare och i kalla klimat stramare.
Det är en intressant provning att välja ut fem-sex olika chardonnayer, från olika länder, och se vilka gemensamma nämnare, och skillnader, man hittar.
Vilken vinstil man än gillar så är det stor chans att man hittar något som passar, gjort på chardonnay. Vilken är din favorit?
[box type=”info” style=”rounded” border=”full”]Chardonnays ’hjärta’ är i Bourgogne och bästa sättet att komma druvan inpå live är att resa dit. Kom med på en vinresa med många fantastiska chardonnayviner, och pinot noir, till Bourgogne med BKWine.
Res till världens vindistrikt med experterna på vin och specialisten på vinresor.
Vinresor som ger dig mer än andra, BKWine vinresor.[/box]
