Titel: Vin (undertitel: Vin, vinets grunder)
Författare: Filip Verheyden, Romana Eschensperger, Fiona Morrison
Förlag: Bokfabriken
Översättning: Anders Öhman
Vin är en ny vinbok med stor ambition. Den vill samtidigt vara en introduktion för nybörjaren och även något för den inbitne vinentusiasten. Den vill täcka in i stort sett allt inom området vin: hur man gör vin, världens vinländer, att prova och dricka vin osv. Det är ambitiöst, delvis bra, men man når inte riktigt ända fram.
Vin är liten och nätt till formatet, men knubbig. Nästan 300 sidor. Boken är skriven av tre författare, Fiona Morrison (vingårdsägare och Master of Wine, MW), Romana Echensperger (sommelier och MW-student), och Filip Verheyden (utgivare av vintidningen Tong och MW-student).
I förordet sätter man målet högt:
”[författarna] vill sprida ’riktig’ kunskap baserad på professionellt kunnande”.
Tyvärr är det just där man brister.
Men boken har många positiva sidor.
Den är elegant formgiven och ”lättbläddrad”. Med ett tjusigt och lätthanterligt format så lockar den till att bläddra i och att hoppa från ämne till ämne.
Den är en utmärkt introduktionsbok för den som vill doppa tårna i vinets värld, utan att gå in på djupet. Man får snabbt en introduktion till de flesta olika områden inom vin.
Boken är indelad i fyra avsnitt: hur man dricker vin, vin och mat, vingården och så gör man vin.
”Hur man dricker vin” handlar om allt ”praktiskt” runt att köpa och konsumera vin. Det inkluderar även en kort introduktion till de viktigaste av världen vinländer.
Det finns förstås en hel del diskussion om hur man kombinerar mat och vin. Det mesta är bra och entusiasmerande, även om man ibland tar i lite mycket på teorin på vin-och-mat-avsnittet. Det som är extra trevligt här är att man ofta har mycket spännande och inspirerande vinförslag till maten. Många lite mer udda viner som absolut är intressanta att prova. Att man har speciella vinförslag till smörgåsar kanske kan förklaras med att en av författarna är belgare. Det är detta avsnitt som känns mest välkomponerat och inspirerande.
”Vingården” går igenom de viktigaste druvsorterna och ger en introduktion till vad vinbonden gör i vingården.
”Så gör man vin” tar in läsaren i vinkällaren och berättar om olika tekniker i vintillverkningen.
Det mesta är välskrivet och även bra översatt till svenska (inte alltid lätt).
Men ibland trasslar författarna in sig i lite för komplicerade konstruktioner och onödiga tekniska termer, eller oklara resonemang, istället för att skriva rättframt och klartänkt.
Men…
Men… Vin innehåller allt för mycket faktafel och tveksamma påståenden. Det är märkligt, med tanke på vilka som skrivit boken. Lite exempel (citaten är inte ordagranna):
– ”brettanomyses är mer vanligt förekommande i viner med lågt pH-värde” (nej, tvärt om)
– ”under dåliga odlingsförhållanden ger druvstockarna mer och sötare druvor” (nej, tvärt om)
– skillnaden mellan massurval (sélection massale) och klonurval verkar missförstådd och felförklarad
– ”när man ska dégorgera champagne stoppar man ner flaskhalsen i flytande kväve” (nej, i en glykollösning)
– ”det är vanligt i Bordeaux att mjuka upp tanninerna genom att röra ut 2-6 äggvitor i varje barrique” (nej, det är mycket ovanligt att använda äggvitor. Man använder vanligen teknisk albumin och snarast för klarning än för att påverka tanninerna)
– ”europeiska roséviner görs alltid av blå druvor” (nej, även vita får användas, även utanför Champagne)
– ”stenkol används till att klara viner” (nej, det är förbjudet att använda stenkol)
Det är tyvärr allt för många tveksamma eller felaktiga påståenden i texten för att ge ett helt tillförlitligt intryck. (Detta är bara några få exempel)
Att man dessutom avfärdar vinbloggar som i stort set perifera med bl.a. meningen att ”bloggare publicerar mycket subjektiva åsikter och yttranden” (vilken vinskribent gör inte det?) verkar främmande i en tid när mindre och mindre substantiellt om vin trycks på papper och mer och mer skrivs på internet.
Tyvärr har man ofta också använt bilderna mer för sin grafiska elegans (och resultatet är snyggt!) än för att bidra med information. Exempel: avsnittet om ekologisk odling illustreras med en bild på en måne (varför inte något som har med ekologiskt vin att göra?); kapitlet om buteljering illustreras med ett antal flaskhalsar (varför inte en bild om buteljering?), osv. En missad chans till information.
Som slutsats: en elegant, ambitiös och trevligt hopsatt bok men som inte når dit den vill därför att den innehåller för mycket felaktigheter eller tveksamheter. Att rekommenderas med försiktighet i första hand till den som är lite nyfiken på vin och vill ha något inspirerande men inte allt för faktaorienterat.
