Fler och fler champagnehus minskar på dosagen, alltså den lilla dos av socker som tillsätts champagnen efter det att fällningen har avlägsnats (degorgeringen). Att inte tillsätta något socker alls har blivit en trend som vi säkert inte har sett slutet på ännu.
I Drinks Business läser vi nu att Moët & Chandons källarmästare Benoît Gouez menar att dosagen inte alls bara är till för att söta champagnen och mildra den höga syran. Nej, den hjälper även vinet att återhämta sig från degorgeringen och skyddar champagnen från det syre som kommer in i flaskan under degorgeringen.
Vi antar att hans åsikter inte delas av alla dem som gör förträffliga knastertorra champagner med noll sockertillsats. För en Brut Champagne får man högst tillsätta 12 gram socker per liter.
3 svar
Den här åsikten har champagneskribenten Tom Stevenson framför i många år, särskilt vad gäller oxidation. Han menar att champagne utan dosage inte håller lika väl för lagring. Detta är intressant att notera, eftersom zero-dosage-trenden är rätt populär i Sverige och en välkänd svensk champagneskribent verkar mycket förtjust i denna typ av bubbel. Nu talar vi förmodligen om långtidslagring, så för sådant som är avsett att dricka i relativt ungt skick spelar detta ingen roll.
Tack for kommentar. Nu dricks sakert de flesta champagner unga sa det spelar mindre roll precis som du sager. Sjalv ar jag också förtjust i icke-doserade champagner, Har dock ingen egen erfarenhet av langtidslagring av dessa. Vad raknar du som langtidslagring for en champagne egentligen?
Jag minns inte om Tom Stevenson har uttalat sig mer exakt angående lagringslängd. När jag säger långtidslagring tänkte jag nog minst 5-10 år efter degorgeringen (eller inköp), inte bara de 1-2 år som ofta är till nytta även för enkla champagner för att de ska få lite mer komplexa toner. Jag funderar på vilka helt odoserade jag provat med lite ålder. Det skulle kanske vara Léclapart (och speciellt l’Amateur) som ofta får lite speciella oxidativa toner med något års lagring, vilket nog är snabbare än mer ”konventiell” champagne. Selosse är ju lite svårt att uttala sig om, eftersom det finns en hel del oxidationstoner från början och viss variation mellan batcherna. Hans absolut vanligaste champagne Initial har ju dessutom dosage i sig (betecknad Brut). Jag tror att de övriga, V.O. och uppåt, är utan dosage, även om det står Extra Brut. Å andra sidan har ju Selosse bevisat att hans kraftiga stil tål en hel del oxidationstoner.
Själv tycker jag att zero dosage funkar bra om det finns en hel del substans i en champagne, vilket det gör i många bra småodlarviner. Finns inte substansen där, ja, då kan de mest smaka elakt…