Raventos i Blanc och andra mousserande viner. Gör terroir skillnad?

Dela / gilla:

BKWines reporter Ulf Bengtsson fick nyligen möjligheten att besöka Moderna Museet för att insupa lite kultur. Inte nödvändigtvis den kultur man vanligtvis förknippar med museum, utan istället vinkultur. Detta i form av viner från Raventos och PrimeWine/Mondowine, på en provning där terroirbegreppet stod i fokus. Här följer Ulfs rapport från kvällen!

Om det är något som lyser upp i det tilltagande höstmörkret så är det trevliga producentbesök och nya bekantskaper inom vinvärlden. Nu senast spanska Raventos, på Moderna museet i Stockholm, dit vi var inbjudna av PrimeWine/Mondowine. Förutom tre olika cava från just Raventos kommer vi att få testa fem andra mousserande viner i PrimeWine/Mondowines portfölj, under Manuel Raventos ledning. Allt öppet dock. Syftet är att visa på olika terroir, eller snarare, att ge exempel på hur skiftande terroir kan slå igenom i vinet. Ska bli kul! Assisterar gör Carina Olmås, som är brand manager på Mondowine samt Linda Olsson, som är brand manager assistant på samma företag.

Exportchef Francesc Escala och majoritetsägare Manuel Raventos från vinproducenten Raventos. Copyright Ulf Bengtsson

Sydafrikanskt och engelskt på bordet

Provningen inleds med 2008 Graham Beck Brut, en Blanc de Blanc på 100 % chardonnay. Druvorna hämtas från Robertsondistriktet, d v s direkt öster om Stellenbosch. Inledningsvis gula frukter, lite godistoner, lite exotisk frukt. Med ökad luftning kommer mer dova dofter fram. Ett välbyggt, välbalanserat vin med bra syra. Mycket läskande och typiskt sydafrikanskt (139 kr).

2008 Graham Beck Brut, copyright Ulf Bengtsson

Nästa vin är något jag velat prova ganska länge – ett engelskt mousserande vin. 2006 Nyetimber Classic Cuvee kommer från södra Sussex, strax nordväst om Brighton. Här finner vi mer jäst och en helt annan brödighet än i sydafrikanen. Allt är dock bara grönt, grönt och grönt. Doften attackerar med omogna gröna äpplen, som om du tagit ett stadigt bett i ett äppelkart. Helt ok, men de har en bra bit kvar. Jag har svårt att förstå att det här är en 2006:a, syran och äppligheten är ganska massiv. Någon föreslår att det är ”slightly anorectic,” men jag vet inte. Frukten känns omogen, helt enkelt (pris, ca 30 pund på Berry Bros & Rudd).

2006 Nyetimber Classic Cuvee, copyright Ulf Bengtsson

Bubbel från både Champagne och Italien

Därefter något helt annat – en 2007 Larmandier-Bernier, champagne. Här har vi allt som vi saknade i engelsmannen, mogen frukt, mindre jäst, snygg brödighet. Samma – fast betydligt mer elegant. Det är så här du ska göra! Lite likördoft inledningsvis, därefter grönt. En liten lakritston gör sig påmind. Pigg syra, en hel del mineral (469 kr).

Larmandier-Bernier Champagne

Det fjärde vinet är också en champagne, en Diebolt-Vallois NM. Den här var superläcker! Om Larmandier-Bernier hade likörtoner inleder Diebolt-Vallois med starkvinstoner. Oerhört fräsch, det bara sprutar fräschör ur glaset. Bra syra. Det här var nog ett av mina favoritviner av de vi provade (359 kr).

Diebolt-Vallois Champagne, copyright Ulf Bengtsson

Den första flighten avslutas med en italienare, Bellavista Cuvée Brut NM från Franciacorta. Ah, gott! Kanske inte den tydligaste eller den mest eleganta, men det här vinet hade personlighet. Gillar det. Fast det du kan invända är väl priset, känns som att det är ungefär dubbelt så dyrt som det borde vara (294 kr). Så mina pengar är på Dieboldt-Vallois eller Graham Beck.

Att förstå terorrirbegreppet

Vi leds snyggt igenom provningen av Manuel Raventos i Negra, som är majoritetsägare i Raventos. Med sig har han Francesc Escala, exportchef på Raventos, som assisterar. Att greppa terroirbegreppet är svårt, men jag tyckte till exempel att det som fanns i champagnerna också fanns i det engelska vinet. Just kalkstenen, mineralerna, gick att hitta i Nyetimber. Sedan att det var ett betydligt grönare vin, det har med andra saker att göra. Det sägs att Sussex och Kent påminner en helt del om Champagne, inte minst att det är samma kalkstensåder.

Graham Beck och Bellavista torde då påminna en hel del om varandra rent terroirmässigt, men jag tror att Bellavistans klimat är varmare än sydafrikanens. Det tyckte jag också slog igenom, vinet från Graham Beck kändes också svalare, utan att gå fullt champagnesvalt.

Manuel pratar länge om vingårdens historia och framför allt om långsiktigheten i en vingård. Därefter får vi prova 2007 Raventos i Blanc Gran Reserva de la Finca. Först – färgen är mycket gulare! De andra vinerna ha varit mycket ljusare, det här är betydligt mörkare. Vinet inleder med en underbar doft av äpplen – supergott! Precis som med de övriga känns det här välbyggt och välbalanserat. Lite likördofter tittar fram också (ca 18 euro).

Näst sist 2000 Raventos i Blanc Gran Reserva de la Finca. Nja, lite för mycket oxidation för min del. Massor av bokna äpplen och sjöbotten – fortfarande njutbart men jag vill ha mer friskhet och fräschör i mitt mousserande vin. Avslutningsvis till lite tapas, lite rosé, De Nit (149 kr). Helt ok!

Raventos i Blanc Gran Reserva de la Finca
Raventos i Blanc Gran Reserva de la Finca, copyright Ulf Bengtsson

Till sist

Sammanfattningsvis tyckte jag att det var en mycket intressant provning. Kul att få prova det engelska vinet, kul att få prova mousserande vin jämte vin från champagne. Även om det finns stora variationer inom Champagne är det naturligtvis betydligt större skillnader inom gruppen när det kommer till mousserande vin. Mousserande viner från nya välden brukar ibland karakteriseras med varmare och mer exotisk frukt, men i det här fallet var vinet från Graham Beck betydligt slankare än det italienska. Bellavistan hade personlighet, men den var mer svulstig och mer mogen frukt än sydafrikanen.

Det var kul att prata vin med spanjorerna! Jag hängde inte med i allt, men två det var framför allt två saker som jag noterade. Det första var känslan för terroir, vilket kanske inte var så konstigt. De visste allt om vingården, om de olika jordplättarna och hur skillnaderna i dess mikroklimat slog igenom i vinet. Total kontroll – det var underbart att se! Det andra var långsiktigheten – de tänkte i långa banor och fokus på dem som skulle ta över. Jag gillade deras 2007:a, den var smarrig. Mer sådant med andra ord!

Vin hälls upp på vinprovning på moderna museet, copyright Ulf Bengtsson

Ulf Bengtsson skriver om vin under pseudonymen Red Scream på  sin blogg Red scream and riesling, en blogg som blandar vin, mat, fotografi och andra livsviktiga  ämnen som deckare, Stockholmspromenader och sporadisk sport. Han finns även på Facebook.

[box type=”info”]Åk med BKWine på en vinresa och upplev vin och mat i världsklass! Nu har vi släppt vårens reseprogram. Gå till BKWine Vinresor för att se reseprogrammet! [/box]

Välj ditt språk. Läs artikeln på:

Skribent:

Skribent:

Dela / gilla:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  Subscribe to comments:

Notify me of followup comments via e-mail. You can also subscribe without commenting.

Mer på samma tema:

Mer att upptäcka med BKWine:

Prenumerera på nyhetsbrevet!

25 000 prenumeranter får vinnyheter varje månad. Du också?