Braskande rubriker i Svenska Dagbladet: ”Allt fler flickor får alkohol hemma”
Det är tydligt att vi ska förskräckas av rubriken.
(Svenska Dagbladet verkar ha utvecklats till Sveriges främsta anti-alkohol-kampanjverktyg, ett okritiskt språkrör för anti-alkohollobbyn. Undrar varför. Artikeln är skriven av Hannes Delling.)
Men man kan ju å andra sidan se det som står i rubriken som ett positivt tecken. Kanske det betyder att fler familjer inte betraktar alkoholen som ett dolt spöke, som måste hållas inlåst i en garderob och som framför allt inte får förekomma öppet. Kanske betyder det att ett glas vin oftare intar en naturlig plats i en måltid, och att föräldrar någon gång låter barn smaka, i familjens gemenskap. Och det är välrimligt att föräldrarna tar det ansvaret – att veta när det är lämpligt att låta sitt barn smaka vin, kanske innan artonårsdagen. En 18-års gräns är ju godtyckligt. Det är ju inte så att under 18 blir man förtappad av alkohol, men dagen efter man fyller år så blir det problemfritt. (Men förbudsivrarna skulle förstås argumentera att det vore bättre att inte smaka alkohol alls, eller i alla fall inte förrän mycket senare. Varför inte införa en 30-årsgräns?)
”Att ge alkohol under städade former motverkar inte berusningsdrickande, snarare tvärtom”, säger Sven Bremberg, på Folkhälsoinsititutet, enligt artikeln. Det tror jag inte på. Jag tror att det är större risk att ungdomar drabbas av alkoholproblem om de utfordras med en förbudsattityd, ett hysch-hyschande, ett förnekande av alkoholen (se t.ex. inlägget om julen nedan), än om de växer upp i en familj där det inte ses som något dramatiskt och inte ses som något att skämmas över. Men kanske är det så att Folkhälsoinstitutet sitter inne med den gudomliga sanningen. Då har jag väl fel.
”Man bör inte försöka avdramatisera alkoholen”, säger Sussie Persson, samordnare i ett projekt som kallas Örebros Preventionsprogram. Det är alltså bättre att dramatisera den. Skrämma ungdomarna. Sätta upp förbud. Måla upp hotbilder. Och så vidare. Vet inte om jag verkligen tror att det får ungdomarna att bli mindre nyfikna och får dem att avstå.
Men visst är det ett stort bekymmer om ungdomar dricker mer och mer och på ett olämpligt sätt. Att ungdomar får smaka vin hemma till middagen i lämplig ålder kan jag inte se som ett problem. Att de dricker mer för att bli berusade och som ”festdrickande”, det är ett allvarligt problem. Om, som artikeln säger, det som barnen får smaka hemma är cider och alkoläsk (”populärast att bjuda sina barn på”), så är det onekligen ett stort problem – drycker som i stort sett inte fyller någon annan funktion än att bli berusad. Vad tänker föräldrar som ger barnen sådant?
Men om man då ska tro på vad artikelförfattaren journalisten Hannes Dellling, Sven Bremberg på Folkhälsoinstitutet, Sussie Persson Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning et al., så är ungdomsdrickandet något som blivit värre under senare år.
Vad kan man dra för slutsats av det? Att vi har en effektiv alkoholpolitik? Att vårt monopol med Systembolaget i spetsen är ett effektivt verktyg för att främja folkhälsan? Att den politik som bygger på principer från 1850-talet fortfarande är effektiv och tjänar sitt syfte väl?
Eller kanske inte.
